KONGL. VETENSKAPS ACADEMIENS HANDLINGAR FÖR Är I 7 7 d Vol. XXXVll STOCKHOLM, Tryckt hos Johan Georg Lange, 177ö« ACADEMIBNS ANDLINGAR. För MäNÄDERNE jANuARitrs, FeBRUARIUSj MAtttltJSj År 1776. P R S E S 3 Herr Grefve NiLS BlÉLKEj Kongl. Maj:ts och Rikfens Räd^ nn. m. Om Bulliga kårds Rymde " imälningi T il Uträknande af blikigä Kårils innehåil^ hafva öeometiTe taiiii pa atikilliga utvä- gar 3 <3e riiålle hafva doek ankdt dern^ iafom lammanlacce af tvänne lljmpade Goner, 8TEJNEGER 4 ^77 Jan^ Febr. Mart och det lä mycket håldre, fom til förfärdigan- de af Vin-liggare och andra Kåril, fom ikola * innehålla vät varor , bruket år^ at ftåfvarne gö- ras tunnare midt pä, lä at där blifver ftorfta bogningen, och for det ofriga ganlka litet fkil- ja fig ifrån Coner, Sädane affkurne Coners uträkning år jämväl anförd uti de pä Svenfka, om Geometriens ut- ofning utkomnc fkrifter, läfom uti Mörts Geo- metrie, den f 3 upgiften, i Wikströms 8f och P3 5§»5 farnt i Baron Palmqvists förra delen^ 149 §. Dä forft hogden til hela Gonen bor fo- kas, fedan uträknas hela Conens innehäll, och fä den bärin^:urnas5 hvilken fednare fubtraheras ifrån den förra, dä det bcgärte innehället for den flympade Conen äterilär- Men fom detta är en vidloftig och befvär- 1ig operation, i fynnerhct for dem, fom icke åro ofvade i Geometrien, och likväl hafva nö- digt at finna dylika kärils innehall, har dertil blifvit brukad, lä väl vid Tullverket, fom af andra, den lä kallade Roj (locken , fom var en CylindriOc Aln eller Diagonal - mättilock , in- rättad efter en Cylinder^ hvars längd var lika xned defs Diameter, ©ch indehiingen derpä ef- ter et utlänfkt mätt, hvars forhällande var til Svenlka kannan, fom 13 til 10, enligt Herr Öfver- Direclieuren Faggo^si^s beråttelfe i Vet- HandL for är 1743, P- 2.0^. Med denna Mätt- ilock mättes dä, lä väl pä Cylindrilke fom bu- kige kåril , ifrån medlet af fprundet , efter Dia- gonalen til den motftäende botten -kanten, ocli de pä Måttftocken befundne delar duplerades^ ^76. Jan. Febr. Mait. y emedan kårilet anlags beftä af tvånne förenämn- de egendcap egande Cylindrar 5 faftum reduce- rades fedan, efcer forromrorde proportion, til Svenflva kannor. Det år klart at da et Cylindriflct kåril, hvars halfva långd var mindre ån Diametern, med denna Mättftock måttes, blef innehållet mindre ån det borde j och tvårt om, når kårx- lers halfva långd var ftorre ån Diametern, blef innehållet for ftort, och ju mera berörde halfva långd (kilde ifrån Diametern, defto ftorre blef ock fiulnaden imellan det fundna innehållet och det råtta. Bottnarnes olikhet uti bukiga kåril gjorde, at denna fkilnad blef ån mera föränderlig. Sedan lå val förut, fom i fynnerhet vid 1734 års Riksdag, mycket klagades ofver den olik- het och ovifshet, fom befans vid Mått och Vigt, uti ätfkilliga Rikets provincier, emedan Infpe- étorerne ofver Mått, Mål och Vigt, lä lållaa hade tilfålle, at gora refor i landet, och for- råtta juftering, efter de tillika voro Stockholms Stads Jufterare^ lä blef, genom Kongl. Förord- nandet af 4en zi Januarii 173 f, Infpeétionen of- ver Mått, Mål och Vigt, updragen til öfver- Direfteuren vid Landtmåteri - Contoiret, och Landtmåtarne i Orterne forordnades til Jufterare, dock at Stapel - Ståderne om de ville, kunde antaga egna Jutterare , hvilka i Landtmåteri- Contoiret fkulle examineras i de til Jufteringen horande grunder. Når det derefter begartes, at Landtmåteri- Contoiret (kulle upgifva något lått men låkra- re lått, tU utfinnande af Cylindrifka och Buki- A 3 ga 4 177^* l^^^ Febr. MaH. ga kårils innehall, ån genom den forenåmndö Rojftocken, utgaf Herr Öfver-Direéteurcn Faq^ GOT fin Rymde mätnings efter hvilken, for Cy^ cer^§ med kårilets längd, då mnehlllet ftraxt les, riår man vet, loo Cubic-Tum gora en kan^ naj hvilket blifver aldeles riktigt, (å vida pro^ portionen imellan Diametern och Peripherien kari medgifva, fom dä^ for påflcyndandet vid Tabell lernas uträknande, blef nyttjad lafom lao til 314, For Bukiga kåril, fokas i Tabellen cirkel- Ber grepet både for Buk -diametern och Botten -dia- imetern, och af fumman tages medium Arithmc'* ticum, fom med kårilets långd multipliceras | då ini^ehajlet fäs i Cubic-mätt. Detta, lafom et lått och tnefa riktigt lått, blef igepom Kongl. Påbudet af den 4 Oé^ober 1739, befalt at nyttjas vid Tullverket ^ och den främmande Rojftocken affkafFades. Herr Öfver^ Direfteur^n fann dock^ ät ge- jnom nyttjandet af cirklarnas medel - begrep , kårilets innehåll tås något ftorre ån dit bor, och at felet kan blifva nog mårkeligt, når få vål Diametrernas flvilnad, fom kårilets längd år ftorj hvarfore han författade en ytterligare alhandling pm denna Rymder mätning, fom uti K. Vet* Acad. Handl. for ar 1743, P^§- %^o^ år införd, hvareft, i ftållet for medium af cirkel -begre^ pen, tages mediui^i af fjelfva Dj^metrerne, och vifes, at foka innehållet pa fyrä iått, lä Val for Cylindrilka fom Bukig^l kårih 177^* Jan* Jpeb^- Mart. % Det forfta fker medelfl: bottnarnes quadrater, D^c i.-dra, genom Tumftocken och areal -Ta« bellen. Det 3:dje5 genom en inrättad Tvår-ftock. Det 4:de, genom en Sned-ftock eller Diagonal Mätt-ftock. Men åfven fom förut anmärkt år, at fkilna- den imellan Diarx^etrerise fororfakar, at innehål- let fås for ftort, når medium tages imellan Bu- kens och Bottnarnes cirkel -begrep, iå tås ock tvårt om innehållet något forlitet, når medium tages imellan Ijelfva Diametrerne, hvarfore Herr Öfver- Direéteuren loc. cit. pag. zoi, til fore- kommande af betydande fel, angifvit den utvå- en, at, då Diametrernas olikhet ftiger til f tum, lifver medium en linie; men år (kilnaden lo tum, blir medium f linier närmare ät den ftor- re Diametern. Och fom detta dä icke nogare utfördes, och fielfva athandlingen allenaft i K. Vetenfkaps Handlingarne infördes, men icke lår- fkildt for allmänheten kom ut, få har måft det förra låttet, fom i Rymde ^ matningen belkrif- ves, blifvit brukadt. Uti fin Geometrla Praftica^ har Claviits bevift, at en Pyramis truncata år lik med ^rnc andra, famma hogd egande Pyramider, af hvil- ka den ena har til fin botten den nedra bott- nen, den andra den ofra bottnen, och den tre- ' d je en medel - proportional botten imellan båda bottnarnes fidor. Detta Theorema har Herr Infpeftoren P l a n T i n , uti Handlingarne for ar 1774 , pag. i fö, tydeligäre demonftrerat PCh lårnpat til de Svenflca Mål -karilen; hvar« A 4 ige- $ ifyé. Jan. Febr. Mart, jgenofti den formånea vinnes, at alt fom en efter noga proportion inrättad divifor nyttjas , iä ap-* proximerar man det råtta innehållet , antingen Diametrernas ftilnad år ftorre eller mindre. Men fom man hir måfte foka quadraterne til den ftor** XQ och mindre Diametern, och multiplicera den llorre^ med den mindre, fcdan addera defle tre fafta til en fqmma, och m^ultiplicera den med Icårilets låilgd, famt fift dividera detta faftum med 38zi ty ofverfkottet blifver allenaft fTÄ^TiTö^ bruket befvårligare, eme- dan di vi (ionen mälle fke med 1155 deremot vid de ofriga, fom halva i, med nullor efter 5 kun- na, efter (kedd nniltiplication , ftraxt (ä mäng^ Siffror afftrykas, fom nullor blifvit brukade. Til at finna, huru mycket uträkningen, ef- ter en medel-Diameter, (kiljer ifrån det |*åtta h> nehäilet, tjenar följande. En Pyramis truncata etfiflva (åtret, blir innehållet for den Itym^ 1 ii III IV ipade Conen ^-^rS 1743)" S^pizj. Af de fordelte kropparna fäs Cy- Jlnderns, fom har ofra Cirkeien -i u ]\i {y til botten, innehall - - il^jiT^^fozéff. Af Cylindern pä medel - propOr- tionalcn, ^ - . . 4Z4ilfoo8iÄ Af Conen pä fidornas difference - 471 2388^8. Hela innehäileti med det förra of- ^ Verensftämmande, • - 1743^83912-7; f lår af kan göras den päfolgden, at oth In- iiehallet af en ftympad Con vore gif^^it^ tillika jrned bottnarne^ nt dä finna hogden? Den min* dre botten- cirkeien och den cukelen^ foni go- res pä media proportiöivalis imellan den middrd Diametern och fidornas difference^ adderas til en tredjedel af den cirkeien, fom gores pä dif-^ ferencen imellan Diametrerne. Nied denna fum* ifiia divideras Innehållet^ lä läs hogden in quoto« 177<^* Jan. Febr. Mart. Äfven det fom viftes om ftympade Pyratni- den, galler ock om ftympade Gonen, at når j Con på Diametrcrnes difference lågges til Cy- lindern pä medel- Diametern, lä fäs råtta inne- hållet Och läledes blifver det i:fta Sattet at finna et bukigt kirils innehall^ da man tager imellan Buk - diametérn och Bot- ten-diametern en medel -diameter^ och upfoker i Taflan defs cirkels - begrep , fom med kårilets längd multipliceras. Sedan tagés Diametrernas dilFerence for en Diameter^ och i Taflan upfo* Ices defs cirkels begrep, fom mtikipliceras med en Tolftedel af kårilets långd j eller hela Iäng« den itied en tolftedel af cirkel - begrepet, fom år det famma. Detta factum adderas til det fa^ cit man tätt af medel- Diametern, lä har mim kårilets innehåll: eller ock kan berörde tolfte- dels cirkel -begrep läggas til medel - Diameterns cirkel -begrep, och multiplicationen med läng- den flce pä en gäng. Tolftedelen tages^ eme- dan en Cons innehall fäs, dä Botten- cirkelefi multipliceras med en tredje -del af hogden, och hår flial man allenaft hafva fjerde-delen af Concn. Om (*) Et ännat bevis håf pä här Mäc Låurin, uti tti- trodaftionen til Defs Treatife &f Flux tons. Det kan ock pä flera fått Geometrice beVilas, men detta år behållit^ emedan deraf finnes, hvilka delar af en itynipad Pyramid, och hv^ld för kroppar det åro, fom ifräil råkninggfn blifva uteHotne , dä medium imellan Bottnarnas fldor brukas. Om en fädan Py- ramis truncata af papp fatntiianfåttes , och linienic derpä updragas, kunna jämväl de i Geometrien mitt* dre ofvadé finna fanningen håraf. i6 1776. Jati. Febr* Mait. Om 0^:3*400 linier^ ^^^ = 300, ef^\%o^ it ^^"^^i — 3fo^ ocJh ab — rirä loö linier* For^fÖårcir- i ^ nt tv m t n tn tv kelbegr. - p6z 1 1 17 x 1 80 — 117 3 iSozp/ozSCi^* Por iö5 år cirkeU n m iv begrepet - - 78 98 5 livilket raultipl. rnedii^=if gifver * * ^ tt786pflf i745f83P^^7 i:05 t)et ändra fårtet år 5 at, efter det i 1745 års Handlingar af Herr Ofver - Direftetiren Fag- öÖT gifne förnager, finna innehållet, dä medel- Diametern tages närmare at den (lorre, alt fonl ftilnaden i mellan Diametferne år ftor tiL Da fidlnaden imellan Diametrerne allenaft år i ellef . É tom^ år någon tilokning onödig , emedan fjei'* dedelsConen, fom da fkulle tilläggas^ år lä rin-* ga och obetydeligj men om fkilnaden imellarl Diametrerne ftiger til ^ tum^ dä kunde i ftål-^ let for medel Diametern tagas en^ fom vore i gran ftorre, utur Tabellen, och multipliceras ined längden, lä har man innehållet ftraxt. Vofe berörde Ikilnad 4 tUm, kunde 5 gfari tilokas, och for f tums flvilnad okes medei-Diä- fnetern med f gran$ for 6 tums fkilnad ^ okes ^ gran i for 7 tums, okes den med en linie och t granj for 8 tumsj okes i linie och 4 granj for 9 tums, okes en linie och 7 gran; for 10 tum okes z linier 1 granj får li tum, fker tilofcnin- gen med t linier f gran i for iz tums fikilnad tages 177^^ Jaii. Febr. Mart, 17 tages qiedcl- Diametern 5 linief ftorre. Bandens fåitande på kårilen lårer formodeligen ick© til- låta ftorre fkilnader* Mera hårom nedanfore. 3:dje Sattet vorc^ at ur Tabellen taga cir- kel -begi^epet for Buk- diametern, likaledes be- grepet lor Botten -diametern, famt multiplicera den ftoi^re Diametern med den mindre, då fa- ftum år quadraten for en rnedel-^roportional Dia- tneter^ hvars cirkel -begrep fokes genom pro- portionen loöo til 78 f, eller då man vil vara nogare, genom löooo til 78f4, eller ån noga- re, genom löooooo til 7of598. Defle 5 cir* kel -»begrep adderas, och fumman multipliceras med en tredjedel af kårilets långdj lå tås defs innehåll 4:de Sattet vofe, det förut ömnåmnde öch i K. Acad, Handl. af Herr Infp. iPLANTiN in- förde Diametrernes quadraters adderande tU me* del-proportional Diameterns quadrat, dä fum- man med kårilets långd multiplicerad, famt fa* €t\xm med 382.16 dividerad, gifver innehållet* Om de i fitta i^ifFrorna utlemnas, och allenaft ^82. nyttjas, blifver både divifionen lättad, och man kommer innehållet nog närmare: men om man ville hafva innehållet ån nogare^ kunde di- viforen 381971 brukas. Af defle 4, utom det forut omrörde allmän* na iåttet, at finna en afftympad Cons innehåll, vore det 3*dje til allmånt bruk nog beqvåmt, 0m man icke nodfakades, at for medel ^ propor- tio- (*) Belibors GurC Mathem. Lib* 8. Theor* i q. Coroll, 2* T» i 8 177 Jan. Febr. Mäi% tional Diameterns quadrat genom rakning fokä det deremot fvarande cirkel- begrepet, emedaa det icke kan tagas utur Tabellen» Äfven (ä år det 4:de et riktigt laft^ och kun- de mycket låttas genom Tabeller, hvaruciir qua- drat talen for Diametrerne kunde uttagas, men for medel- proportional Diametern mäile likväl multiplicationen flce, och ehuru DiViforen kan imed fordel forminflrns til 3 ziffror, anfes dock divifionen i allmänt bruk tor befvärlig. Låref altiä Herr Faggot, uti förenämnde 1745 års Handl. pag. 217^ ^^^^^ g^^ grund ut-^ lätit lig, ^^at til innehäilets utrönande, lä län- "ge kärilen åro obertändige i fin flvapnad, icke "år nägot lättare lått, än med Tumftock och " åfeal-Taflan, famt pag. t\6'y om kårilen i han- '''del Gch vandel hade nägot ftåndigt fkick el« *Met* allmänn forhällning, längd och Diameter "imellan^ iå kunde en fncdftock tilredas, fom med "lätthet Vore at bruka til innehållets utrönande. Detta fenare år, genom Kongl. Förordnan- det af den 31. Aug. 177?, och den uti 1774 års Handl. pag. 168, af Herr Plantin inför- de Måttftocks- Tabellen, for de Svenfka Mal- kårilen lyckeligen verkftäldt^ lä at det förra nu fynes måft angå de utrikes ifrån inkommande och i åtfkillig form gjorde kåril. Innehållet af lådane kåril kan (åledcs beqväm* ligaft finnas genom de under N:ö t och t an- förde (ätten > af hvilka vid N;o i. allenaft for- dras divifion med 11, fom år et litet tal, och fäledes lätt: eller ock kunde i Tabellen, i lär- (kild tyfå. Jäti. Febr- Mare, \^ jffeiid^ Columii midt for aféan for de forfte hun* drade-tul^ infåras defs tolftedel. Af alla år dock det i:dfa (ätret det låttaftci emedan dertil allenaft behofves at taga et enda tal iitur Tabellen^ och multijplicera det med längden^ få liar man innehållet. De hår öfvaii änfordc tilokningar, huru mycket medel- Dia- metern, vid hvarje fkilnad, fkuUe tagas nårmä- re in til den (torre Diametern, angå egente- ligen de måft forekommande Kåril af Ahmaf ^ öxhufvud öch andra, hvilkas medel- Diameter icke vida ofverftiger eller år långt under ifot j men for de fmå Kåril, hvilkas medel- Diameter år en fot^ och derundcr, famt for de ftorre, da den år ^, 4 eller flere fot, bor denna tiloknitl- gen blifva något annorlunda. Och föm års Rymde- mätning nU fnart lårer Vara Utgången^ öch om en ny uplaga deraf kommer at fke^ ktlnde alt (ådant dä i akt tagas j hvilket icke blifver någon fvärighet at utfätta^ fä noga föm behofves^ dä man af föregående har fig bekant^ hvud fom bor läggas til medel/- Diameterns cir- kel och af Tabellen fer, hvad (kllnad det år imel* lan areerne, dä medel - Diametern år i, 2,^ 5 eller flera fot. Om Tabellerne dervid flvUlle Utråk- iias til Scrupler^ kiinde det fä noga utrtiårkasi at felet fkulle blifva inom en ort. imedlertid Vore det vål, om Öfver-Direéteu» ren vid Landtmåteri-Contoiret , hvareft Upfynin- gen år ofver Jufterings- verket , beforgde om^ Tit någon ätoge (ig^ ar efter en noga propor- tion uträkna lädane areal * Tabeller alt til fcry- picr. Det kunde fynas onödigt, at Tabellerne B z tiL 20 Jan. Febr. Mart. til ladan noghet uträknades, emedan det lållan fkal hånda, at en eller annan linies brift^inde eller ofverfkott kan fororfaka få ftor ftilnad, at der- på vid det åftundade innehållet behofver hafvas nägot affeende. Dock fom det gifves flera til- fållen, i hvilka man behofver noga veta cirke- lens innehall for den Diameter ^ fom pä en Mätt- llock kan uttagas, och eftet Tabeller derofver fkoia förfärdigas, lä vore det bäft, at det Iked* de med all erforderlig noghet dä man hade til* fålle vid utofningen, at etter behöfvet nyttja dem med den prscifion, fom ändamålet ålkan Antingen detta uträknande fkulle fke genom Peripheriens multiplicet*andc med fjerdedelen af Diametern ) eller tvärt om, eller med hälften af hvardera, eller genom proportionen af Diame- terns quadrat mot cirkelens innehall) lä kundd icke undgås, om det IkuUe flve noga, at bruka vidloftiga multiplicationer, dä lätteligen fel kun* de begäs, och at fedan finna dem , famt vara forfäkrad om riktigheten , det blefve et befvår- ligt arbete: men lom det finnes, at differencer* lie areernc imellan okas med det beftändiga ta* let if707p6^2(57P48p7f &:c. {^)^ fä gifves der* igenom anledning til en längt lättare och läkra* re operation, allenaft genom fimpel addition af tvä tal tillika i ty man behofver allenalt noga uträkna areerne for de z forfta talen i Tabellen^ och til deras diffefence addera lä mänga ziffror af • ~ . _ . ■■■ | - . ■ .-■ . . ^ , . -i,, - - - I - .. ji „ — — — ■ » (*) Detta tal fäs, når Peripherien i von Ceulems proportion multipliceras med 5 , mea fammanhaii- get och berif^c hår lil fordrar en rårfkild ^fhand- i77<^* Jan* Febn Mart. zi af förenämnde tal, fom man vil hafva Tabellen noga til, och addera det fedan til det andra ta- let, dä man har areen for det tredje: huru talenr flcpla ftällas under h\rarandra, finnes lätteligen, om areen for det tredje jåmvål räknas ut, och forfta difFerencen fubtraheras från den andra. Sä- krare år ock detta iättet 5 ty fedan med vifshec det forfta hundrade - talet befinnes vara riktigt, kan man derefter vid hvart tionde-tal ftrax fe, om vid nägon enda 2;ilFra, i det eller de foregäendq |), fkulie vara feladt, då felet kan upfokas och råttas, At felet lä lått kan fes, kommer dcraf, at famroa :^iffror måfte återkomma, til exempel for zio, fom man haft for zi, allenaft at de finnas framflyttade mot vanfter, och efterfes en- daft deras riktighet fonj åro komne i de fram-» flyttades ftålle. Uti det föregående, åro bukige Kärilen an- fedde, låfom fammanfatte af tvänne riktiga pa-^ rallelt affkurne Coner, men faft än ftäfvarne gö- ras tunnare midt pä, iå at derftädes år ftorfta krokningen, år det dock icke utan, at de ju på den ofriga delen måfte vara något krökte, och låledes innefluta et rum, fom i uträkningen ic- ke blifver intaget, dä de, låfom i Cgner, bli^ va for rata linier antagne. Herr Infpeftoren Plantin berättar, uti K. Acad. Handl. for år 1774, pag. löi, fig af for- farcnhet hafva funnit , at vid Kårils förfärdigan- de, efter de derftådes belkrefne Mått, fkulie det äf denna bogningen fororfakade vummet upfyl- las , om Kårilets längd räknades imellan krofar- ne. Det är forfiktigt och ganlka godt, at Handt- B 3 verr %% \7y6. Jan. Febr. Martt verkaren, (om fkal fortärdiga Kårilet, far lång* den icke allenaft af bukens och bottnarnes Dia»^ metrer , utan ock^ huru längt det fival vara imel^ lan Krofarne eller inOtårningarne \ men når et får* ^igt %]^^^^ uträknas til defs innehall ^ lä förekommer: 1:05 Nägon fvarighet at finna^^ om Krofarne ära midt uti 5 eller hqru når de äro bottnarnes yt- tra kant. 2;o, Laggarne til de ftorre Karilen gorjis gcmen^ ligen, i proportion mot den ofriga delen, me-^ ra tunne midt pä, ån laggarne til de mindre Kårilen, altlä fynas de Itorre Kårilen ta etc mindre afvikande frän Coner, ån de fmårre. 3:0, De af annan form gjorde Käril, låra ock, vid Diametrernes olika ikilnad, tå et olika af-' vikande ifrån Coner» 4:0, I fynnerhet låra de Kåril, h vilkas ftåfvar icke åro tunnare midt pä, utan jåmntjocka ofver alt, fäfom en del Spilträd, Tunnor for Torfk, Cabbliati, Längor, falt Sill etc. ta et Itorre afvikande ifrän Coner. Om man ville betrakta en ladan kropp, lå- fom en del af en vSphseroid , eller rummet imel- lan de bogde Laggarne och Conen, fäfom et Cingulum af en Sphn^roid, iä blefve uträknin- gen nog vidloftig, och åndä ovifsj lårer altiå icke någon annan låker utväg gifvas, at finna, hvad ökning denna Laggarnas böjning, vid mer eller mindre (killnad jmcUan Diametrerne, kan fororfaka uti Karilets innehåll, ån erfarenheten: vore fordenikul vål, om de, for» umgås me4 ver- 177^- Jan^ Febr. Mart. 13 verkelig Juftering, ville noga och med akt- farphet utröna det: dä kunde, genom en deref- ^er pafTad tilokning, innehållet med tilborlig få* kerhet finnas. NILS MARELIUS. Öfver-Infpeétor vid K. Landtmåteriet. THEOREM, bevift af ZACHARIAS Z. PLANTIN, Iqfpedor 6fver Mätt, Mal och Vigt» Om Pyramiden ÄDEG, Tab. I. fig. 4. hvars lodrätta hogd årÄZ), affkåres med et Plan BAC:, fom år parallelt med bafen Z)£(r > och man gor DK — B4y KN:;r:NEy drager KL, W paral- lele med KQ med 1>G, famt fullkomnar Prif- ' rmen BOPDNM , och Pyramiden AKNF^ il (kall Parallelt afftympade Pyramiden BACDEG vara li- ka med Prifmen BQPDNM + Pyramiden AKNK Ty låt AI vara parallel med BP ^ och drag rata linierna IVj AQ och CL^ då |r (KE:KN::KQ,:KF) LGcLM- Och emedan CP år parallel med LG, \xi\ ec och famma Plan 5 lä made parallelogramen P Lz^/SCLG^ hviirfore Pa- ralleiipipeden AKVICLMP ^ Prifmen AKQCLG, Men l^KNF—^/\KBqj och foljakteligen Pyra- miden AKNF:^^ af Pyramiden AKEQj och lom Pyramiden åfven år f af Prifmen AOIKNFy lä raåfte Pyramiden ^iC£Q Prifmen AOIKNF+ B 4 Py- ^4 177^' J^ti. Febr. Mait. Pyramiden /^/Cisrr^ til följe hvn-afPvi^men B^CDKL + Prifmen AKqCLG + Pyramiden AKEq — Prif- jjien 5^C2)Jtz: + Parailclipipeden AKFICLMP'^- Prifmen AOIKNV-^ Pyramiden AKNV; men Prifmen BACDKL + Prifmen ^/CQCZLG -4- Pyrami- den AKBQ zz Paralielt afflyropade Pyramiden BACDEGy och Prifmen 5b/»i)i\rM = Prifmen BACDKL + Parallelipipeden AKVICLMP -t- Prif- men AOlKNFf hvarfore aklå Paralielt afllym* pade Pyramiden 5/j?CZ5£Grr: Prifmen BQPDNM-h J?yramiden AKNF. Hvilket fkuUe bevifas. Cordlarmm t. Emedan Pyramiden AKNF it til en Prifme pä AKE(^, under lika hogd, fom 1 : 1 i > lå mäfte Pyramiden AKNr=s^jAKEQxBI>} och altfå Paralielt afftympade Pyramiden BACDEG = ( Prifmen BQPDNM-^ Pyramiden AKNTzz) EDNM~+i^KKEq X DE. Har af följer åfvcn, om Cubi{ica innehållet A DNM -t AKEq X BD divideras med A DNAi ^ AKEQ, at Quoten år lika med lodiåtta hogden BD. CoroUarium 2, Låt KT vara Gcometrifka me- del - proportional - linien imellan DK och KEf famt TZ parallcl med EG} fa år ADKL.-AKTZ:: AKTZ,'AkEQ) och när linien KG dragés, år A DKL A KLG:: (DL : LG::DK: KE.-.-Gq.- QE:: AKQG^) AKLG.-AKEQ} hvarfore parallelo- gramen VKLMtz (AKLG .x) AKTZ} och foijak- teligen ett Prifma conftrueradt på AK^Z} med hogden BD=s(A KTZ x BD = Parallelipipeden ^KFJCLMPss) Prifmen AK^CLG-, och aklå år \yy6. Jan. Febi% Mart zj Parallell afftympade Pyramiden 5^CZ)JE:g^ = (Pris- men BACDKL + Prifeen AKQ^CLG + Pyramidea ^KEqzzMmcn BACDKL + Prifmen KYZ x BD + PyraaiiJen AKEq^l\DKL+ hKTZ ^ \ l\KEq^ BDzz ) 'KbaCA^ v ^ BAC K A KEq + 1 iSKEq x BD} och när filt anförde Parallell afftympade Pyra* midens, BACDEGy Ciibiflca innehall , ]\BAC ^ V7\BACx zVM^ +f X BD, di- videras med /^BAC-^Vl^ BAC x A KEq + f AKEq^ lä år quoten lodråtta högden BD. Corollarium $, Detta Theorem kan lampas til Parallelc afftympade Goner 5 om man antager AB^ DE, for bottnarncs diametrer uti en p irallek nfftympad Gon, hvars hogd år BD i dä Gyiin- dern pa diametern DN^ tilhopa tagen med Coneii pa diametern /CAT^ under hogden BDy år lika med Parallelt afftympade Gonen, imellan Bottnarne BA och DEi ty Cylindrars och Coners bafer åro i lika forhållning ^ fom diametrernes quadra- ter> och när Prifmer och Pyramider ega lik- formige bottnar, iä åro famma bottnar äfven i proportion af de homologa fidornes quadrater* CoroUarium Emedan DK:^BAj^ och iTiV-s m, lä år DN^?éJi^, KE = DE — BA, fan^t DE • B A /ifAr-=— och altfä DNzz Arithmetifka me- del - diametern imellan B A och D^ uti den, i CoroU. 3, omforraålte afftympade Coucm B f Pro« i6 177 Jan. Febr. Mart. Problem. Låt, uti Cirkel- Runda BukigaKårilet/TD, Fig. bukens diameter ^S — vara midt på Kårilet, Bottnens diameter KM'=l( CDzz ) iiq^ och lodråtta hogden /CC:;::öföj vil man, genom tilhjelp af en CirkeU Tabell, fin' na kårilets kanne-Rymd. i:mo, Til diametern 5^ + ^^- ^ 2r ^ I II III IV V ur Tabellen area circuli r: f •fi f4»7J ^rdo. Til diametern B A — KMz^ (510 — zzo — ) 90 d:o ^ del af defs area circuli - ^ f.30.T4.fo ^rtio. Multipliceras fumman 7= fö. 84. 86 X II III IV jned kårilets loråtta h6gd 6 f o o Dä Cubid^a FaiStum ^^.xp^.if^' år Kårilets KD cubifka innehåll, enligt fore^ gående, famt när detta cubiflca innehåll di- videras med lod.OGo (— i kanna) år Quo- ten — 561 kannor + 30 i ort =; Kårilct KD. Hv. Sk. G. 4nmdrknwg u Til at kunna undvika divi- fioncn med iz (fe Problemets z:dra moment), Ican en Cirkel -Tabell lå inråttas, at når diame- tern 1^0 flås up, ftår defs cirkel - area i nåftä coliimn, och i columnen dernåft, xjdel af fam- ina areaj dock fom flcilnaden imellan Bukens och Bottnens diametrer, uti de ftprfte, bos ofs van- 1776. Jan. Febr. Mart. 17 Ijge, Vinliggare, ej lårer ftiga ofver 2 fot; ar ej heller nödigt, at uti Tabellen utlåtta före- nämnde Y^jdels cirkel -areer längre, ån til och med for zoo liniers diameter. Anmärkning Af föregående Problem kan man finna, at Cylindern på arithmetifka medel- diametern —fj^lÄd, under lodråtta horden KC, % ar ja mycket mindre ån KåriletiTD, fom (andra il ni IV v momentets cirkel-area f. 30. 14. fo multiplicerad med hogden 6|=) ? kannor 4- 14^ ort, när- mad. Dock om Buk -och Botten - diametrernes fkilnad icke ofverfliger 3 decimal Tum , kan Kärilct, utan fårdeles fel, tä anfes vara lika med Cylindern pä Arithmetifka medel-diametern, un- der Kårilets hogdj i hvilkct fall de forenåmnde •j\dels arecrne ej nyttjas. Men at jåmka Arithmetifka medel -diame^ tern, nårmare til Bukens diameter, når Buk- och Botten- diametrernes fldlnad ftiger ofver )| Tum, (KongU Acad. Handl. 1745. Qyart. \i pag. äoi), famt fedan derefter forråtta uträk- ningen, lårer cj fa tagas for en allmän regel, (Probl. IX. pag. 213, dito Qyart.) j ty huru"kan man a priori veta, at Arithmetiflva medel -dia- metern i o '5: 5 i foregående Problem, bor okas III IV v med I i8, for at få den råtta jämkade diame- I II m IV v tern 1 6 6 i 8, når folide (Ivilnaden imellan Kå- rilets råtta Rymd, och Cylindern pä Arithme- tifka medel - diametern, under Kårilets hogd, icke z% 1776. Jan. Febr* Mart. icke tilvåxer i proportion af Buk - och Botten- diametrernes (kilnad ? Hvarfore det torde vara iåkraft^ at antingen följa det hår befkrefna ut- räknings- iattet, eiler ock, genom tilhjelp af eii <^uadrat- Tabell 5 enligt 1774 ars K. Vet. Acad, Handl. Qv^art. z. pag. 1^7, forråtta utråknin^ gen 5 medelft diametrernes quadrater etc. och di- vifor ?8i5>7Z eller 38 hvilket uträknings-fått ock kan ån mera forkortas, genom continuatioa af Cubidva Tabellen pag, i(5f , i fiftnåmnde Qyartal, til ock med for roco kannorj hvarige- nom divifionen med 38I aldeles kan undvikas, och hela operationen, til et Bukigt lik-bottnadt, cirkelrundt Kårils uträknande, efter den metho-* den, kommer allenaft at beffcä af två multipli-' cationer, och en addition, med hela taU Om hvarken Cirkel - eller Qyadrat -Tabel* lerne åro at tilgä, eller et Kårils diametrer åro ftorre, än Cirkel -Tabellen medgifverj år det då lättare, at quadrera en diameter, famt fedan, efter den i 1774 års K. Vet. Acad. Handl. be-^ ITcrefna methoden, forråtta uträkningen, ån at forft foka Cirklarnes begrep, och fedan följa dec bår upgifna lättet, fom dock år mycket lått, når Cirkel " Tabellen år tilhands, inråttad efter anmärkningen i. En hvar kan ock quadrera cii diameter, men at finna Girkelens area, til ei^ gifven diameter, år deremot mindre allmänt be- kant. Defs utan åro viffa Prpblemer låttare geo- metrice uplofte, genom det i 1774 års Handlingar! befkrefna fåttet, ån genom andre mig bekante geometrin?:e methoder, famt tillika, allmänt for »ila ordenteliga kroppar , fom hafva fiturfprung^ 177^* Jan^ Febn Mait. 29 |f Cirkelen^ (1772, ars K. Acad. HandlQy^rt.4. l^robl. IL pag. 374^ 1774 ars dito, Qy.2. ProbU III. pag-ifPjlarntProbLlV. Coroll^ pag.iöz). Anmärkning 5. Når Kårilet Kl> uträknas ge- nom diamctrernes quadrater etc. , och diviior ^8'i.i66, (K. Vet. Acad. HandL 1774. Qi^art* 1.)^ blir innehållet yV kannor (zrö ort; min- dre, ån om divifor ^Sigyt eller 38! nyttjas^ men fom Kårilet KD innehåller 361 kannor och ^of ort, nårmaft^ lä är 6 orts fkilnad, pä et Käril af lä flor rymd, af ingen betydelighet ^ och aldraminft lårer en lä ringa fkilnad i akt tagas vid fortuUningen af någon vara^ defs utan tillåter KonghMaj:ts och Rikfens Hogl. Cam- mar -och Cömmerce - Collegiernes Kungorelfe af den 14 Martii i77f, at en Sill -Tunna far va* ta inom 48, och 48I; kannors Rymd, faft in defs råtta innehall bor vara 48 kannor, hvilket ofverfkott kallas Tunnbindarens arbets -mon, emedan det ej kan begäras, at Tunnbindaren fkal, igenom fvarfning, fullkomna (ådana KåriK Det: år ej heller möjeligt, at lä noga kunna afmåta et ftort Kårils in -eller utvåndigp mått, at ju icke någon liten flvilnad, ftorre eller mindre, ige- nom vattu- mätnings, kan yppasj dock har jag erfarit^ atetKåril, gjordt efter uträkning, lik- formigt med en Ankare (K. Acad. Handl. 1774. Qyart* 1. pag. tfj)j pä ifo kannors Rymd, liar längden blifvit tagen imellan krofarnes yt- tre kant, och foljakteligen i:ne Bottnars invån- diga tjocklek under famma längd innebegrepen (anmärkning i. uti 1774 ars Handl pag. l6o)^ har^ vid anftåld vattu- mätning^ funaits inne- hall 30 177 Jan* Febr. Matt. halht ifof kannor, når NB. Stafvarne, étlllgt allmänna praxis , varit flcurne tUnnaft midt pä-' hvilken Stafvarnes form förutan, Buk - banden pa et (ädant kåril ej kunna val tåftas. Och näi' vanligt tjocka Bottnar, uti et Bukigt käril, för- ut uppfylla kårilets fkillnad ifrän z:ne parallelt afrtympade Coner, och långden, Bukens diame- ter, famt Bottnarnes tjocklek bibehållas, meil Bottnarnes diametrer forminftas (å mycket, fom bandens tåftande och itafvarnes böjning tillåta j la mäfte åfven rymden ofver Buken, i anfecndö til Stafvarnes ftorre böjning, minfta^, famt Bott- narne likafullt, nårmaft, uppfylla Kårilets (kil- ilad ifrän z:nc parallelt afftympade Coner. Ty^ i anfeende til Bandens fåflande och Stafvarnes böjning, fä ej Bottnarne, under öfvannåmnde vil- kor, forminflcas efier välbehag, utan alienaft i en vifs mon. Rön och Anmärkningar om Kijel^ Lera och Aiun\ af CARL WILHELM SCHEELE. Det år af Flerr Baumcs fkrifter bekant, at han häller Alun -jorden for at vara blott Kifel 5 och Lera for en med litet Vitriol-fyra for« bunden KifeLjord, åfven fom Alun af honom difinieras läfora famma jord, af Vitriol-fyra of- ver- f^iturerad. Min piågfed vid Chcmi&a up- g^if-» gifter år^ at aldrig tro någon af dem, innan jag^ genom gjorda forfok, profvat den famma. Jag fann mig altlå behofva forfoka Herr Baumcs Upgift om Kifel, at den låter lofa fig i ViclriU fyra. jag tog et untz pulveriferad Berg-cry- ItalU lom jag blandade med ^ UntZ Alcali tar- tari, och fammanfmålte detta i ilark eld. Den* na alcalifka mafia ioile jag fedan i 2.0 untz vat* ten 5 och tilflog lä mycket diluerad Viclril-fyra^ ät fyran hade ofverhanden, hvarefter jag fiUre* rade liqueiiren, dä den prxcipiterade Kifeln blef" in filtro^ hvilken jag famlade, edulcorerade och torkade. Den filtrerade liqueuren evaporerade jag, och bekom ^ utom en fyrlig Tartarus vi- triolatus, omtrent i-| quintin Alun. Nu up- kom hos mig fräga: om ock den pr^ecipiterade Kifeln, flere gängcr omfmålt med alcali, ytter- ligare fkulle gifva Alun ? Om (a vore 5 flvullc detta lågga mycken vigt til Herr Baumcs fy* fteme*) men om det ej flcedde, kunde man haf* va fkål at mifstånka nägon Lerjordsblandning in i Berg • Cryrtallen. Altla blandade jag den pr^e- cipiterade och torkade Kifeln^ med 5 gängcr la mycket a!cali, och handterade honom iåfom vid förra forfoket^ dä jag äter verkeligen fick Alun* Jag omgjorde detta modofamma forfok 7 gån- er, och fick altid Alun. J^lg tyckte mig nu afva fkål til at gifva Herr BAUMé rått. Men hvad flkedde? Jag betraktade noga Degiarna, i hvilka jag anftält deffa fmältningar, och fann dem inuti fkrofliga af fma gropar^ fom Deglar- ne ej förut hade, och mifstår.kte jag af denna anledning, at alcali kunnat uplofa en del af Ler- åmnet i Dcglarne, och med den ofverflodiga Vi- aril- 3 i i77<^* Jan. Febr. Mart ^Iril- fyran fofmerat Alun* Jag tog derfofé etl Järn* degel ^ och beredde deruti Liquor filicum^ och procederade iäfom tilforene > men då fick jag ingen Alm. Huru lått kan man, vid for- foks anftälJande, irra fig! All Alunen kom lä* ledes af mina Deglar, och jag var pä vågen a£ fä en falfk ofvertygelfe. Herr Baumc lårer tvif-* vels utan ftott fig pä famma Ilen. Jag tog fe* dan en pr^cipiterad och otorkad Kifel-jord^ digererade den i 14 dagar med diluerad Viftril* fy ra 5 for at utröna, om nägot häraf, efter Hcvt BAUMés utfago, flvulle lofas^ men jag fann in* tet fpär til någon lofning* Kifel- jorden år och blir derfore én egen jord* Herr BAuMé pälHr^ at Leran, efter denfamma innehåller litöt Vi* ftril-fyra, kan fölveras igenom kokning med mycket vatten. Jag har ock forfokt detta, rtieil |ag mäfte bekänna, at af ätncilliga rena Ler-arter^ ej det ringade lofl fig s hvilket genom Vinften^ alkali lått kunnat utrånas. jag har pä ätfldliiga lått fokt utdraga Viftril - fyra utaf ren Lera^ men jag har aldrig kunnat verkftålla det; eme* dan jag hvarken med Vinftens alkali öcli kol^ ilybbe bekommit nägot hepatiftt, eller af Rö- fiduum efter Spiritus Salis och Nitri deftilla* tion med Lera, erhållit nägot vitrioliflct neu- tral-falt- Med Ålun har jag anftålt ätfkilliga forfok^ for at derigenom blifva ofvertygad om defs fof* hällande, i anfeende til vifia tilblandningar* Eli Alun- folution blir (a) decomponcrad af Kalk* vatten* Gjuter man icke mera Kalk-Vatten til^ ån fom jåmnt fordras til Alunens prsecipitcran- åcj lä lilles Alun-jorden klar, och fer ut fom ifyå, Jan. Febr. Mätt. 33 ^Jcökad ftårkelfe; Dä man affiltrerar den ofvet detta pra:cipitatet ftäehde klara vätflvan,^ finner man den vara ert Gips -iolution. ' (b) Men gju- ter man mera Kalk - Vatten til Alun- folutionen, ån til jpn^cipitation nödig åi^^ lä fålles et hvitt prxcipitatj och icke gelatineuft^- iäfom det fö- regående. Låter man detta flå ^ timma, och melianät ibrii oftail omfkakar, och fedan fil tre- rar det ^ lä finner man ingen Gips uti den of- Verlläendc liqiieuren^ ja icke heller kalk, lå framii: man ej tilflagit for mycket Kalk- vatten , utan år det allertait rent vatten. Det var for mig i början fvärt at begripa, hvart gipfen tagit vå- gen, (c) Jag iinderfökte prtEcipitatet öch fann^ at det befiod af Aiiin- jordi| Selenit och ren Kalk ; ty fedan det i A^^ido falis blifvit folveradt^ blef Gipfen qvar, hvilken ej lä lått lofes^ det klara folverade faturerades fedan med eauftikt Alkali völatile^ dä nedföll ert klar gelatineufé jord^ fom Var Alun- jörd| jag filtrerade om igen^ och tilflog öl. Tart. p. d. da fick jag et pras- cipicat, fom var Kalk. Således iäg jag ^ at Kal- ken och Gipfen affkiidt fig ifrän vattnet 5 och med Alun- jorden fig forenati For at fä tydeligare begre|5 örii detta phas- homenet, d)^ prarcipiterade jag en Alun- fölu- tion med cauftikt Akali volatile, fä at detta al- eali hade ofverhandeni pä det jag kunde blifvl läker oni^ at alt acidum vitrioli, hvilket kun- de fafthånga vid prxcipitatet , fulleligen fkulle blifva affkiidt^ och ednlcorerade jorden. Jag blandade denna jorden med en Gips-follltion^ for at fe^ om Gipfen flaille fkilja fig frän vatt- net, och med Ah]n\jorden falla til bottnen^ 1 4 i77<^- J^n^ Febr. Mait. inen det flcedde ej» e). Derefter ville jag fe, huru Kalk -vatten ville forhälla lig med Alun- jordenj hår f^nn jag, at detta vatten genaft för- lorade fin cauftika fmak, och den klara Alun- jorden blef hvitj jag affiltrerade nägot af detta vatten, och indrop oK tart. p d. deruti, men det behöll fin klarhet, ej heller tålde nägot af Mercurius corrofivus. Jag folverade fedan det- ta fift omtalta prsecipitat i acido falisj det lö- fte fig helt och hållet up, utan at qvarlemna någon Gips. Således hade Alun -jorden forbun- dit fig med Kalken och utgjordt en egen flags Nu tänkte jag, at en ladan, utaf kalk och qlun-jord beilaende jord -art, torde väl kunna fränfkilja Gipfen ifrän Vattnet, f). Jag gjor- de mig altfä mer af denna fammanfatte jord, och blandade den med en Gips - folution ^ dä denna blandning ftätt i timma, lag jag med forundran, at Giplen ännu var qvarhäilen i vattnet, och at pra^cipitatet ännu lotle fig i Salt -fyra, utan ac lemna Gips efter fig. g). Dä blandade jag en Gips- folution med Kalk • vatten, och lade rena Alun- jorden dertilj denna blandning blef alde- les lik den, fom lirt. b. omtalas, pra:cipitatet var hvitt, och innehöll lä val Gips, fom Kalk. Jag flat af delFa forfåk. i) At viftril- fyran i Gips kan forbinda fig med mera Kalk, ån til en full- komlig fuuration nödig är. z) At kalk-jorden knn inga en förening med alunr jorden. At Gips icke kan forbinda fig med alun -jorden^ 4). Men, dä kalken i ofverflodig mängd med vjftril-fyran år förenad, tjenar den (äfom et for- cniags- medel, til at famraanbinda Gipfen med Alun* 177^^ Jan* Febr* Mart. 35 ^lun- jorden 5 och utgör laledes en jord* art ^ hvilken af ^rne jord-forter år fammanfatt* Ren Lera har ingen verkan på kalk -vatten. PAK-FONG, en Chmeftjk hvtt Metall befkrefven af GUST. v. ENGESTRÖMj Affeflbr 1 K. Bergs-Collegio. §. I. IH'^^ någon tid fedan, hade jag den åran^ JT vid tilfälle af Prafifidii nedläggande . vid Kongh Academien^ at omnåmna en hvic Chinefific Metall, hvilken år den famma jag nu åmnar befkrifva. %. 1. Den kallas paChinerifkai^Ä^/öÄ'^,h vilket betyder hvit Koppar, til ätfkillnad ifrån den roda eller vanliga Kopparen, hvilken där heter To^g^ fong. Den liknar tåmmeligen Silfver, och har god klang. 5. 5. Herr Bladm, Tom atffcilliga gånger varit i Oft-Indien, har därifrån fort denna Me- tall, både tilblandad arbetad, famt rå oblandad^ och han år, mig vetterligen, den forfte, fom bragt den famma hit rå: denna fiftnåmnde har ockiå mycket lättat mig uti forfokens anftälian- de. Med blås* röret hade Herr Bladh endalt forfokt litet af den famma pä kol, men tilråc- keligen nog, for ar deraf kunna flutä til Nic- C z ke- 1776. Jan. Febr. Mart. kelens närvaro deiaiti^ hvilket ocklä af mina foi'* fok beftyrkes. §. 4* Medclfl några fmåltningar af fa Metal* len med Hepar fulphuris, fick jag tvånne lår- {kilde Metaller deraf, nemligen en rod, fmidig^ fbm var riktig Koppar: och den andra hvitgrä, helt flcor, af Stal/- tätt gry. Genom vidare for- fok 5 fiins denna -fiftnåmnde vara riktig Nickel^ med hel^ litet Kobold blandad , och ungefär i den proportionen emot Kopparen, foni f k 6 emot 13 a 14, §, f . Sädan kommer denna ra Metallen , iff:In Berg -verken in i landet, ncder ril Canton, i form af trekantiga ringar, af 8 eller p tums dia- meter utvändigt, och i|-titms tjocklek ungetär. Den mafte läledes vara fmålt nf Nickel - blandad Koppar- malm, fom dår naturligen torde finnas. §. 6. Af naturen är denna blandning mera rod än h^it, men uti Canron bhndas den ä nyo med en annan Metall, hvilken gor den helt hvit och filfverlik; dermed fyfTellätter fig en hel hop handtverkare, fom avbeta deraf ätfkilliga husge* räds*faker, läfom ilcedrir, fat, döför, ljusilakar och annat. §. 7. Genom et och annat forfok, fims den- na bvica tilfatta Metallen vara Zink : den bran-* des iäledes af med kolllybbe, dä förlorades af lodet^ fom (äledcs var Zinkens halt. Uti re* flen fans intet annat, än koppar och Nickel^ denna fenare litet Kobold- hakig, men fä litet, at den icke kan räknas {'ifom nägon del uti blanningen. Zink-halten är dock icke altid Ii* ka, hvilket torde kohima antingen af arbetarens mer \77^- Jan, Febr. Mait. 37 incr eller mindre ftickelighet , at förena deflli Metaller, eller ock af tanka, at lampa fig ef- ter allmänhetens fmak och förmåga. Man har läledes atfkilliga grader af h vithet , alt fom mer eller mindwe Zink blifvit tilfatt. §. 8. Denna Fak-fong är af vackert infeen* de, i fynnerhet uti zirater, och nyttig i bruk til (adana husgerads- läker, bvartiljntet lurt el- ler falt vidkommer 5 ty Zinken gor, at den ej lä lått löper an i luften. Defs anlopning, eller littareergning, är ganfta ful, af mörkgrön tärg. §. p. xlrbetad, hålles den i nog varde och kopcs tåmmeligen dyrt af vara Oft-Indiefarare : den år ockfä verkeligen mycket båttre, ån en d^l hvita Metall -blandningar, uti hvilka Arfe'» nik nyttjas, hvaraf ej minda fpär finnes hår. Hädanefter (kulle vi dock Ijelfve kunna bereda den famma, emedan vi hafve de fornåmfta ämne- na, af naturen fammanblandade, uti en del af våra Koppar -grufvor 3 (äfom Riddarhyttan , Hå- kansboda, Tunaberg, med flera. Cobold och Nickel gora i denna Metall lika nytta, i bland- ning med Kopparen, och i deffa Grufvor år gu- la Koppar -malmen mer och mindre med fam- ma half- metalls malmer infprångd. Torde ock bånda, at Cobolden och Nickelen ofta åro mi- neraliferade tilhopa med fjelfva Kopparen > åt- minftone mifstånker jag den bleka Tunabergs Koppar -kifen derfore, och (kall vid tiltålle un- derfoka den l^imma. En lådan Nickel* haltig Koppar torde draga ganfka litet Gallmeya vid MelTmgs- bruken, men ocklä Inarare lopa an, ån annars, C 5 §. 10. 38 177 Jan^ Febr. Mart. §. 10. Genom några fammanffnåltningar, vo- re råtta proportionen irnellan defla ^:ne Metal- ler lått utrönt, for at utgöra en riktig Pak-fong: jag hade åfven forelatt mig det famma utaf Svenlk Kickel, men fom den år ganfka arfenicaliflc , oeh mellankömmande goromål hindrat mig ifrån at rena den famma, har dermed federmera kommit at hvUa. Detta torde åndä tjena dem til anled- nmg, fom hafva tiltålle och luft at roa fig der» med, til allmånn och enCkild nytta. FÖRSÖK ttl en Bejkrtfnmg ofver Lot och -^Z- håke FérfamLmgar på Öland; af DANIEL BRUSENIUS, Kyrkoherde dårftådes* §. t. T 6t Socken, uti Runftens Hårad, be- I v lagen vid den lä kallade oftra Land- borgen, och Annexan Alboke, uti Slåtbo Hå- rad, vid våftre Landborgen, nåftan midt emot Lot, utgöra et Paftorat, fom beftär af 3p|- Man^- tal eller hela Hemman, delade uti 144 Mat- 5 och lyder under Ölands Norre Mot eller Fogderie, år i^mil i längden, ifrån norr til fo» der, och I mil i bredden, ifrån ofter til våfter, eller ifrån Öftcrljon til Calmare-fund. Grånfar i norr til Fåra, och i foder til Köpings och Ege- 177^/ Jao^ Febr. Mart. 3p by Forfamlihgar. Bagge Socknarne aro aldeles fkoglofa, och mäftc kopa alt Byggnings-vcrke, ved-brand, och hvad fom tarfvas til Bohagstyg , ifrän Stranda Härad i Smaland, hvareft deuc trå- perfedlar ärligen ftegras. ^ Vid Byen Hjer- peftad i Lot Socken, år en Hten lund af Aflce- ikog, och mårkerman, at detta tråd-flag gernå trifves på denna^ jordmon. Forfok åro val gjor^ de med flere flågs tråds planterande, men dels hafva fno-drif\^or atbrutit, dels Harar och Stö- gångar afbitit dem, hålft fnon af vädret fam- manfores vid hus och Steng^rdar, i höga drif- vor, fom hårdna, atalla flags kreatur kunna gä ofver dem. §. 1. Folkets nårings-medel beftår uti Åker^ bruk, Bo{kapS' flvotfel, och Ullens uparbetande til Valmar och Strumpor, fom årligen, pä Mark- naderna vid Monftcras och i Calmar, i vackra partier forlåljas. Fifket utgör åfven en del af Allmogens närings -tång i detta Paftorat^ och idkas af alla dcfs invånare. Akren beftår af fvart- mylla, 6r-jorä, och. vid de Byar, fom ligga nårmaft Oftérijon, til någon del af mer och mindre mull - blandäd Sand -jord. Sedan nåftan alla Byar haft Storft ifts - del^iin- gar, fer man en forunderlig och hederlig tåffån ibland Allmogen, at renfä fina Åkerfkiften ififän ft orre jord fa fte Steilär, ror och fteiV- bråttåY, åt grafva dikefl och årligen utvidga äkerföfdéh ibm val betalar déraS arbete. Åkféhs i^VfeaAde och tilredande, i fättafi tid och efter landéts bruk , med Ardér öch Harf , i akt tagés fl det C 4 no* 4© 177^* Jam Febr, Mai% nogafte af alla Åkermån. Den åker, fom beftaf nf iVartraylia och or-jord, lägges hvart f jerde är i trade, ocb göddas med Ladugärds^godfcl, hvar-? pä forft läs Räg eller Hveté, och dtreftcr Korn, tvenne är ä rad. Vid lädant bruk har man ic-^ he mårkt, äkren blifvit forfvngad, når han iätt behörig och tilräckclig godfel. Vid nägre Byar, finnas nägon del äker^ fom iildrig lågges i trade 5 utan belas hvart är, och godflas hvart^ annat. Efter gSdningen las Rag , och fedan Korn. Pä Sandrjorden föres Sjo-täng, eller fom den h|r allmänt kallas, Skk. Detta gor god tjenftj fecunderar äkren, och förvarar den fpäda Räg-f roten, at Sanden i ftormvåder icke affores och blottår, eller ock aldelcs iiprycker henne. Pär Jcorcs detta flak, och jimnt utbr^des, fedan äk^ ren år ladd, gor det ån niera gagn. Sandjor^ den beläs allenall: med tvä låden ä rad, och trå- <^es hvart tredje är,^ nemligen, efter et Räg-och et Korn-iåde. Sldes-flagen , fom här brukas, åro: nägot litet Hvete, Räg, Korn, fom haft trifves, och foljakteligen mäit brukas ^ Ärter och Bägot Lin, fom dock icke har nägon iärdeles trefnad. Käl, Rötter, Rofvor och Jord - päron eller Potatoes, brukas af ftorre delen til hus^ behof. Af Hvete, Räg, Korn och Ärter, ftiger iit^ lådet i hela Paftoratet til ungetärligen 8oo Tun-» nor ärligen. Sällan gifver utfå^et mer^ ån fjer-? de kornet, fom dock hvarken bor tiUkrifvas äk^ ren eller defs fkotfel, utan den offiägnad , for hvilken bäde äker och ång åro blottllålde hela aret igenom. Flere Byar , ja, flqre Kyrkofock-? nar, hafva et famtåldt Gårde;^ til lker, ing och tjuder^ \776, Jan. Febr^ Mart 41 Ifiider-bete, Hela höften, vintren och en del fif vären^ ligga alla Gården , med lådde och ofäd- de åkrar, och äfven ången, opne for alla flags ja-enturv Boftap, Får, Svin och en myckenhet Häile -kreatur. Sä långe älfren är bar, los och ofta blot af våta, och icke tilfrufen, kan maa lått forellälla fig, hvad vinter-läden blir lidandq. Jag fer icke, pä hvad (att detta fkal kunna håm^ rnas, i anfcendé til äkrens belägenhet imellan ån» gar och tjuderbetcs- platferne. Om'den fkull^ Htångande och inhägnande låggas for fig Ijclf, fom" tyckes vara nåftan omojeligt pä dg flåile ftållen, lä lågga ilg likväl Snodrifvor lika höga, och ofta hogrc^ än den hog{ta ilengårdes-^ gärd , fom lemna kreaturen fri ingång. Utoqi detta, åro alle gärden genomfkurne med Häi;ads- Kyrko-och Bye-vågar, -forp mycket hindva hågn pch ftängfel. Vid Maji månads början, eller ock forr, om Våren år vacker, dä Kornet fl^al utiäs, upgår-* das ändteligen de eländiga enkla rten- gärdarne ^ och vacktarc, fom hår kallas Kampar, tiKättasj men dels nedrifva vanartige kreatur den ufla Ilen-» gården, dels ramlar den ofverånda, til långa ftråc-» kor, i ftprm och rågn- vader, hvarmedelil ctro-» lig llvada tilfogas både låd och gräs. Sådana kunde likväl forekommas igenom dubbla flen^ gärdnr, hvartil ämne af ilen intet felar. Nu varande Paftor har, ifrån 1770, omkring Prältegårds cgorne låtit lägga vid pafs 800 fam^ nar dubbel ftengärd, hvartil all Iten år tagen dels af gamla äkren, dels af den ftenbundne mark, fom til åker blifvit upodlad. Comminiftern vid C 5- fit 4i 177^* Jan^ Febr. Mart. fit Boilålle, Krono- Lansmannen Bramsted*** vid (in Skattegård, och åtfkillige af Allmogen, ftafva vifat beromlig flit med dubbla ften-gar* dars uplåggande. Man hoppas, at fådant Tän- der de ofrige til efterfyn. Men den ohagnad, fom ffcer igenom t ju* ärande, tyckes vara fvår at förekomma, hålft in- gk enfkilde Beteshagar for dragare och kreatu- ren gifvas, utan mäfte de{re , fom da^eligen bru- kas, tjudras och väcktas pä Trades -åkrar och åhdre dtrtil utfedde betes- platfcr, imellan och in vid de befädde åkrarne, hvarigenom händer, at man ofta med gråmelfe raåfte fe hela hopar och (kärar af kreatur uti de hårligafte och iå- äesrikafte åkrarna* §.5. Ängarne Irö af otålige Vackra och vål- luktande blomfter ofverflodande i men ho-fäng- ften år icke defto mindre ringa. Våpling vä- xer pä alla Härdvalls - ångar. Hvad fom felar uti Härdvalls- ho , eriåttes någorlunda igenom f rofvare och grannare Starr- foder, fom bårgas af e iz ftycken ftorre och mindre Måflar, fom inom Paftoratet åro belågne. Man har igenom dikning aftappat vattnet ifrån en del af defle Måflar, i forhoppning, at fa grannare och båttre foder, famt vinna be- qvåmligare bergning j men växten och Starrfång- Ilen har derigenom blitvit ganflca rpycket for- ininfkad. Grunden uti defTe Måflar år Sand, med en mager Sand-gyttja der ofver, tilkom- men af fand och något litet jord, fom af vädret Uti torka ditfores. Ingen tilfats gifves af ve- ge- i77<^* Jan. Febr. Mart. 43 getabilier, undantagande några Starrftrin, fom -ftonas af Lian , och imellan tufvorne forrutna. Betesmarken år nog vidlyftig for de flåfté byar, men fkarp och mager, i fynnerhet vid vältra Landborgen, dar Kalk -berget, fom år grunden under hela Öland, år med en ganltå tunn jordfkorpa ofvertåckt. §. 4. Vti hela Paftoratét underhållas 8 ä po6 kreatur af Horn-bofkap, poo a looo grof-uUi- ge Får, något Svin-kreatur, Gåfs, och en myc* kenhet af de bekante fmä Ölands- håftarne, fom fommar och vinter fynas fa. fälten i ftorre ho- par. De fom åro i dageligt bruk, hållas ofver Vintren på Hall, men de ofrige taga fin fåda ute på marken, både Sommar och Vinter, Il godt de kunna, undantagande, at de någon gäng, under ftarpafte Vintren, gä hem til gårdarne, och af godfel- hoparne, famt något fpildt foder pä Ladugården, taga fig någon forfrifkning. Bi-{kotflen har ånnu icke kommit i gang^ hårftådes, ehuru man tror, at den fkulle val lona fig. Forledet är köpte jag en Biftock, hvilken nåftledne Sommar val icke gaf nägon fvårm, men vid (kattningai 4 kannor delicat Honing. Det markte jag ,^ at mine Bi drogo det måfta af den lå kallade Åker- kålen eller Vild-fenap,^ fom til ofverflod våxer både pä trades - åkren och fidlånda Korn-äkrar. Af fyrfotade vilda djur, finnas inga andrå ån Harar, fom gorä nog fkada både pä unga tråd, och på den fpåda Korh-brådden på äkrarne. Det 44 ^77^* Jati. Febr. Mart. Det år mårkeligt, at for några är fcdan, da E;ären ofver hela Öland befvårades af Koppor, hvaraf ftorre delen utdodde, befvårades ock Ha- rarne af famma farfot, och funnos allcftådes der-^ af döde, fom nog minfkade deras antal. Soni BofTe-bärande år allmänt forbudet pä hela Öland, lä ock Hararne tåmmeligen vara i fred for fol^ ket; men deremot hälla Örnarne dem til godo, Hararne taga for deffe fiender ofta fin tiUlygt til fferäf-ilen på Ijon, in vid landet, men det bänder vid is-lofsningen, at mänga af dem följa de til ijofs drifvande is-itycken, och aldrig mer fä fe landet. ^ Undantagande Skogs-foglar, finnas hår Fog-» lar af mänga flag, i fynnerhet all flags Sjofo- gei. En myckenhet Tranor och Svanor uppe- hålla fig här villa ars^tider. §. f . Sill-och Torflc-fifketjfom allmänt idkas, plågar gcmenligen vara lä lönande, at Allmo- gen icke allenaft eger til eget behof, utan kan äfven forfålja någon de], dels färflv, dels infaltad. Gåddpr, Abborrar, Sik, Lax-oringar, Flundror och Al Kis ganfka fparfamt. Själar (Phocd^ ) fångas pck af någre i de Byarne, fom äro närmalt Öfter-» Ijon belägne, vid Itenar, fom räcka något of- ver vattu-brynet, med lå kallade ftåbbar och res -garn. Men detta Fifke år icke af någon fårdeles betydelighet. §. 6. Gårdarne åro merändels val och for« fvarligen bygde, ehuru Timbret dyrt kopes, och långväga ofver fjon, och federmera på axel, hemfores. På Pråftegärden åro, i nu varande Vår llors tid, åtililiige grundmurade itenhus upfat- ! te. i77<^. Jan. Febr. Mart. 45 te, lafom en Stu^a med Spifel, och en Kam- mare med Knkeliign, pä Paftoris bekoftn-ad > et Brygg -och Malt -hus, et Far -hus, och en Bod ofver Källaren, igenom Forfamlingarnes ornkoftnad. Krono - Lansmannen har, uppå fitc Skatre-hemnian Pategårde, upbygdt en vackef- Stuga af ften, roed vind eller loft ofver. Af- ' ven har Gärtgifvaren Widgren uti Orniaga iipmurat alla Mangärds - hufcn af ften. Mail förmodar, at en del af Aiimogen gor famma- ledes» Uti- hela Paftoratet finnes ingen ftrom» font kandrifva nägon Vactu- quarn, mer ån et djupt dike, fora Krono-Lånsmannen låtit grafvä ih-än et tråfk til Öftcrijon, forn drifver en^ liren Sqvak- qvarn, i fynnethet om Vären, når liion bärt- fmältcr. Häremot är ingen brirt pä husbehofi Väder - qvarnar, ty af dem finius 40 (lycken uti defla fmä Socknar. Kyrkorne, af flen upbygde i CathoKke ti^ den, äro nog fmä och trange, i^anfecnde^ til Folkhopen, men fnygge, och med all behöng prvdnad forfcdde. vTd dem äro tvänne Pra- Itcr, nemligen en Kyrkoherde och en Capei- lan, tjenitgorande. §. 7. Folket i dcireForfamlingaf, ar af me- dclmättig längd, ftarkt til kroppen, (äfom hår- dvidt vid gröft arbete pä landet, och myckeC viitande pä Sjön. Muntert til fmnet, vet ic- ke af veklighet och vekliga nöjen, arbetfamt, fedigt, mätteligt och hälfofamt. Vädren, forn obehirtdrade alla ars - tider fpela igenom denna ©pna och flacka orten, hälla luften g^menligen fen 4^ 1776. Jan. Febr. Mar t. ren och hålfofam. Ar 1775, når rodfoten gras- ferade (å här pä landet, fom annorftådes, blcf icke mer ån en perfon deraf dod, uti hela Pa- ftoratet. Vid 1749 ars flut , var Folk-numerh uti bågga Socknarne, 774 perfoner, men vid flutet af näftledne är I77f , var den famma p66 per- foner, fä at pä en tid af 2,7 är, har denna Foik* hop , oaktadt Pomerfka kriget och det oer- horde mifsvåxts- aret 5 1772,, dä mänge härifrån flyttade til Gottland, likväl tätt en tilvåxt af ipi ijålar. §.8. Inga (ärdeles Minnes -marken finnas i defle Socknar ifrän ålderdomen, dock vil jag nåmna det lilla jag vet. En oformlig (ä kal- lad Borg, finnes vid Lots Pråftegärd , bygd nå- ftan i rundel, med f ä 6 alnars breda murar, af idel Grällen, haf vande tvänne ingångar och 6p- ningar, en i ofter och en i våfter. Faft än (jlenna Borg nu ligger ;J mil ifrän Öuerfjon, kan man dock tydeligen och med goda fkål flura, af de maflar och fanka ftållen, fom (Iråcka fig in til den hogden, hvarpä Borgen år anlagd, ac en Vik ifrän öfteri jon Itigit dit upp, fom nu, och efter flere Scclcr, blifvit tillandad. Utan tvifvel år denne Borg u^i Heden -tima upford, af landets Viking - farare, til vårn och forfvar emot utlåndes Vikingars omilda befok. Pä Kärholmen, fom år belägen i detta Paflo* rat, 1000 alnar ifrän fafta landet, i Öfterfjon, och år en liten Krono-flcatte egendom, beftäende af nägon mager Äng, fynas rudera efter en Skans, en Brunn med (kont vatten , och en Kyrkogärd, hvar- \77^- Jan. Febr. Mart^ 47 ftvareft for några år fedan, vid en gråfning til grundval for et tilårnadt Stenhus, af dä varan* de egaren, Majoren och Riddaren, Herr Gustaf QvECKFELT, Hiänga männiftoben blefvo fund- ne, fom intyga, at orten i fördom tid varit me- ra betydelig, ån nu. Pä falla landet, gent emot Kärholms- Skanfcn, år en dylik, bägge efter Fortifications-reglor anlagde. Til åfvcntyrs tor- de defTe Fåftnings - verk blifvit anlagde undcc I DanHca feigden, år xöi i , at himira fiendens inlo* i pande i hamnen, hvarifran Troupper lättcligca i kunde lättas i land. Denna hamn är nu 1 1 fot djup, men har formodeligen och efter all fan- nolikhct, fordom varit långt djupare. Imedler- tid lärer \\m for alla vader vara den låkralle pä hela Öland. Om en Fyrbak inrättades pä Kärhoi- men, fom år belägen imellan de ryktbaralle ref, den iä kallade Matkroken, och det fom fkjuter ut ifrän Längore Capell i Bredfåtra Socken, tror jag, at mänga Sjolkador och ftrandningar kun- de forekommas. Hos Allmogen år en lägen, at Kärholmen fatt lit namn af en Fru, benämnd Elsa Kåre, fom for Digerdoden egt denna Holmen och me- ra egendom uti Forfmilingen Et Fragment af en gammal Pergaments Kyrkobok, under Päf- viffce tiden, flcal, efter de gamlas trovärdige be- rättelfer, innehållit, at Fru Elsa Kare mälie framköra f lafs flen, når hvar Bonde körde et- lafs til Ringmuren omkring Kyrkan, fom dä och i hennes tid upmurades. Af fädan propor- tion fer man , at Hon varit i Gn tid en nog be* tydande Fru på Ölands Det 48 177^- Jati- Febt. Matt. Det t)mrorde Fragmentet bartkom lM^ kans Archivö, vid Probften Passenii dod^i744. §i r). Något bor jag ock til (lut hårrina ooi detta^ folkets klådedrågt 5 plagreder och fed vån- jor. Klådedrågtea år enfiildig 5 mea fnygg; Mankönet brukar aldrig annat til kläder 5 ån dei fom tilverkas i hufet^ finare och grofvare Val- jiiar, Tamt fkinnen af Faren. 1 hvardagsbruk ^ liafva de fvarta tröjor af Valaiar^ nägot karta, och gra Valmars- boxor, något vida, fom rac- ka ned ofver knåen, hvarilnder de hafva trojof och boxor af {i:inn> men vid hogtidelige tilfäl- len bruka de bla Valmars- tröjor och boxor af buldan, eller gröft trefläft blängaril, oFVer dé ändra kläderna. De förmögnare ega gemcnli-i gen blä klådes- tröjor^ hvarpa klådes-lillen for- ilierar et falbalade ncdankring tröjan, men deffe j)lagg brukas lä fpaffamt, at de ofta ga i arf til tredje och fjerde led^. Vid vifla tilfallen, i fyn- tierhet vid ragn och oväder, bruka de gra eller bla-grä Valmafs-rockar, fkurne efter lifvet , med tvenne rader knappar, ofverklädde af famma flag^ Annu har jag aldrig fcdt h varken nägoa %)nd^ eller Bonde- drång^ fom varit infödd i Paftora^ tet, bruka fpännen, utan remaf uti fina fkor^ Qyinfolken klåda fig åfven af egna tilverk* ningar, fvarta flcort-trojor afValmar, och kjort- lar blä- fpfångde, af linne upflag och ylle blått ihflag. Högtids- kläderna .befta af fvarta prålfe- Valmars, Sattins, Chalons etc. tröjor. Deras Lifftycken af Sattin , fCalmink, med flera ty- ger, racka altid qvarter under tröjorna^ at de väl må kunna fynas^ *På fina - htilVud bru* V^7^. Jati. iFebr. Mam 49 de ^kid hvita kläden, af Slifling eller anrtat Lårftij lä gifta föm ogifta. Halsklåden brukas Sfven af LSrfti) farht Näsdukar af Linné, Bom'- ijll och äfveri Silke. Plägfedefna årö hvarken ta lojeligé eller Vidfke- jpeligCi^ fom fratiliedne Kamereraren A s t r a nö dem debiterat, uti fin Ölands Belkvifning, pag. ^7?- j^g altid funnit dem enfaldige och ärbare, vid alla tiMlleh^ fåfom hos alt fornuf*- tigt och hoffadt Folk* . Den har endaft mifshagat mig, at Briidarnc altid, uti fin fulla ftrud, fkola gä til kyrkan^ ehuru lang vägen år, och ehiirii fvärt vader och Vågelag den diigeh infaller v äfven det> at Man- folken, i Fullt galop eller fpärenftrek^ iridä rundfc omkring Brud -och Brudgumihej bäde til och Ifrån kyrkan. Aldrarill: vil jag ock hamna det, at iållail giFier fig någon utom Paftoratet, hyarfore All- mogen ofver alt år beflågtad och befvågrad, hvil- ket ock år ét bahd^ fom håller folket uti értig- hcr, vänHcap och förtroende. Lots Pråftegärd pä Öland den 7 Jan. 1776. Fotkmän^en i Upfala Stift a under en fj er dt de i af detta är a- hundra, ifrån och medi7^(^ i tiiöch medijii^ upgifven af PETER JACOB HJELM, AufcuUaht i K. Bergs-CoU. och Masmåft. Åiiinefvån. Upfala Stift innefattar hela Upfala Lån ^ ftor- D re yo 1776. Jån. Febr. Mart^ re delen af Stockholms och Gefleboi gs , farnt en liten del af Wefterås Län. Efter Rikets for* delning i Landfkaper, innefattar det hela Up-* land 5 Gellrikland och Helfingland. At kanna defla Orters folk-mångd och defs forhållande pä längre tid, om den til -eller aftager, år utan tvifvel nyttigt. Jag hoppas derfore, at K. Aca- demien med välbehag uptager följande utdrag af Stiftets Folk- Tabeller. Egen handläggning vid uträknandet af Con- fiftorii Tabeller for Upfala Län^ är 1775^ ^^^^ vid fammandraget af alla if arens Tabeller for hela Stiftet, har gifvit mig anledning til detta arbete, och tillika ofvertygat mig, huru myc* ket tålamod och upmårkfamhet fordras til defs noggranna förrättande, famt huru mycket flut- fummornas pålitlighet ankommer pä deras urfkill^ ning och noghet, fom uprättat Sokne-och Prob* lie -Tabellerna, Genom nya Tabell -formulairet for de näfta 2f aren, ifrän och med 1774, förmodas ända- målet här efter lättare och (åkr^re kunna vin- nas. Men om en flor del af vederbörande an* fer Tabell- verket for et onödigt befvår, af or-^ fak, at kunltap och ofvertygelfe om defs grund och fortråfFeliga nytta hos dem fela , blif- va alla förbättringar i Methoden na (lan frukt- lofa. En liten men grundelig avhandling om defs nytta, hvaraf et Exemplar meddeltes hvar kyr- ka i Riket, fkulle, efter min tanke, gora myc- ket godt : ty ganflca fä af Präfterlkapet i Lands- orterna hafva haft till-ålle at läfa, hvad uti K. Vetenlkaps Academiens Handlingar eller andra Boc- v;'^^. Jan^ Febf. Matt |i Socker uti det åmnet år Gcrifvit. Nödigt vo- re ock^ at Cörtfiftorierné och Probftarne fof- måntes, at ej emottaga felaktiga Tabeller^ fom öf Kyrkoherdarne inlåndäs. Felen märkas lått^- ligen, dä de lummor^ Töm bora ftårama ofver- ens, finnas olika. Sådana befundna ölikheter har jag^ uti detta mitt fammandrag^ med all varfam^ net jåmkati, lä at flut - fummorna kunna anfes i det nårniafte for ricktiga. Pä det mari ftra^ ml låfa kånnä inbårdes fof & hällandet i folknkhet irhellan de 4 Länen ellef delar af Låny fom hora til Upfala Stift ^ vill jag til én början meddela antalet af alla Lefvandé månni(l:or uti hvart och et, for är 1749, då fam* tna antal var minft, och for år 177^^ *dä del Var ftorft. Åri749v'ofo Mankon, Qjntlkoii. Summ* titi Stockholms Lärt - ;if2.7 - ^f jiS - 6684f . Upfala Län - - 19134 - ^4H2' - 6347^ • Gcfleborgs Lån - ^^2.45 - ^ fi7öS Uti Welleräs Lån - - öfpp - 7801 ^ 14400 Siimma - i)of05 MOfi^iS -19641^ Ar i^lt-^ voro Uti Stockholms Län - Jfp8t - 99^43 - 7r8i4 ' Upfala L. « ^ ?^S^4 ' ^70?! - 6p6if ^ Gcfleborgs L* - ^Pfpf - 1%!^^ - ö^?f8 ^ Wefterås L. - - ?4^4 - 8444 if848 Summa -ioff54 -HpoSi ^ii464f Emedan Gcfleborgs Lån ftråcker fig ofvet? hela Geftrikland och Heifingland, men Upland utgör den ofriga delen af Stiftet^ befinnes hår \77^^ Jsn. Febr. Marté af^ at Upland enfamr, är 1771, badc 161287 invånare i oberäknad Stockholms Stad, fom til en del ligger i Upland, famt hel och halkn ho-^ ref til Upfala Stift, men ej uti denna rakning år uptagen. Ehuru Folk - hopen , uti hvart och et af de 4 Lånen, ej alla är lika mydcet vunnit eller tappat^ har dock forhallandet imellaa Lånen va^ rit i det nårmafte det famma^ och gemenfama tilvåxten, til och med 1772, beftändig. Dock har Gcfieborgs Län måft forkofrat fig , och ypfala minft: ty hopen har, på de 2:4 åren, 6kat fig I Geflebofgs Lån, låfom * i 006 til mf* - Stockholms L^ - - looö - 11 54 - -Wefteräs L. - - - 1000 * iioo - Upfala Lån, fäfoni ^ - 1000 til lop7* Men är 1773 bcfans hopen bcklageligen häf- va, uti a!la Länen, anfenligen ii1inf];nt (jg^ dock måft i Gcfieborgs, öch rninft i Stockholms Län^ forrnodeligen af orfak , at det förra grånfar når^ maft til Dalarna , dar den fmitcofafnma Rodib^ ten och Rotfebfen, hvilkcn^ mot fliuct af är 177! och i förra hälften af 1773 ^ lä grufveligdn för- härjade mänga Lands- orter i Riket^ fciril yp-^ pade fig. Derémöt var Stoc:kholn)s Län låtigre frän faran, famt nätmare til hjälp och undlätt»^ ning^ (ä erhot farforen fom hungers - noden. Hc^ la Stiftets Folkhop beileg fig det aret allenafi: til 2.10714 Själar 5 och var läledes 39 |i mindre^ ån näil föregående aret. At ån ytterligare vifa Lånens förhållande vill jag anföräj huru rriänge, uti hvart och et af 177^* Jan^ Febn Mait. 3^5 dem, blifvit födde och döde pä de ^ren, dä deras antal var ftorft: och minft. År 1754 - Föddes Men är 1775 Föddes I Stockholms L. Zfzö, 2015. ^UpfalaL. - — ' i6pf. rGefleborgsL. 2340. I2fi, ^ Wefteräs Lån fo^. ^ 548^ Summa 7638* Summa f307. År 1773 - Dodd?. Menäri7ff5 Dodde. I Stockholms L. 3008. — ^ 1882. Upfala Lån 333P? --^ 14Ö9. Gefleborgs, 4057. —f ^ 5)74. • WefteräsLån 1232, ^ 285. Summa nöi6t Summa 461 1» Nu kommer jag til antalet af Födde och Do^ de i hela Stiftet, pä hvart och et af de %f aren 5 hvilka jag delar i f lika Perioder, Ar* 1749 — 17^0 — ITfl — 175-3 — Samma - Medium Födde. Man- kön. 3160 375-7 563 37« 17864 3^73 Qvin- kon. 297i 3^5'7 3488 3403 3f84 Suiiuna 6232 7037 730% 16/04 334' 34J-Ö8 6914 Döde. Man- kön. 2.277 3^79 a33f 13161 ^032 Qyin- ^Sumraa kön. 2876| ^63^ 1^78 45'5'5 25-90 5101 3294 1121 1 3 5-4^ 2708 6)-73 4838 26702 ^34°! Til- våxt. $-97 ^»97 2144 464 2464 7866 IJ'73 P 3 Ar 54 ifT^' Jan. Febr. Mart, Ar, i7S6 \7SJ- Summa Med 17Ö0 1761 — 17^3- Summa Med. - 1764- t76j- — 176Ö 1767- 1768. Summa Med, 1769 1770 177» 1771- 1773- Summa Med.- F6dde, Man^ kon, 35-74 3724 3634 3392 3348 17672 3534 170^6 34" 37f7 3J'9.- 3655 37<57 3786 3 7» i Sumaf Med af 25 år 3813 373c 3190 27lf I7i73 34$'J 89^7» Qyinr k5n. 3f3f 3f8Q 3J'4i 31129 3^91 3381 3617 3^24 9f38 3452 ?88i 3377 3469 362f 3^54 17906 3j8i 3625- 378^- 5f63 3170 2592 Sui;pma 7109 i673f 3H7 P6de, Man- k6n. 2314 7304! 22QO 65-01 2930 6639] 3U2 34728'i37i?^Hi73 Qvin- kSti. 2340 24 U 2992 333f 6946 68f9 7ifi 7405- 6725? 3f4öJ 7093 7638 6970 7124 7392 7340 36464 7i93 74 fo 7^98 7293 6360 f307 85-662 274f 2«fr 2,796 27fO 2636 3061 3290 I4S33 2907 29^7 S18S 27^8 2719 2792 14414 2883 2flJ 2462 2719 3813 34008 6801 35831 3426! 7009l'i9i7i 2992 17086 3417 72917 -2739 279f 266y 3267 33H 14820 2964 2992 3212 2793 2660 2793 I445'0 2890 2634 2778 6039 '772 3545 74810 Summa 4664 461 1 635-2 f922 ^447 27996 1599 ff4y S30I 6^28 6644 29353 5949 6400 55fi 5379 5585 28864 5773 5«49 5042 5497 7508 1161 3481 6962 Til- 2301 2S5<5 1796 -I i< 6303 14772727506 I nom 59091 177^* Jan. Febn Mart* På famma ty år, åro ock 4f7i4 Äkta Par i Stiftet fammanvigde, och 5S>465 Äktenfkap, genom den ena Makens dod , uploftej nemligen^: vigde, uplofte,. Under de i:fta f åren, 1749- i7f 5 8719. 6445, Under de nåfta f åren, I7f4-i7f 8 9076. 7l^U Uti 3 :dje Perioden, i7fp- 176? 10084. 8ip5r ytiden4:de, - 1764-1768 piöf, 7770. Under de fifta f åren 1769-1775 86öo. 985^. Summan af 2f år • 4f7i4' 5^4^?. Altiå årl efter et medel • tal, • i8z8. 1^78. Uti den anförde Barn-fkaren åro fpoi Tvil^ lingar eller Trillingar inberåknade, famt 3619 oåckta Barn: men 4189 Barn, fom aflidit, an- tingen uti eller lå häftigt efter fodflen, at dc cj hunnit tå Dop, åro uti detta antal icke up- tagne. Hvart 4o:de Barn har varit dodfodt, och hvar Z9:de Barn - foderfka har tätt Tvillin- gar. Hvart 49:de Barn har varit oåckta. Pa hvart Hjonelag kunna 6fverhufvud raknäs 4 Barn, och hvart f :te Hjonelag har årligen varit frukt* famt. Flera Pilte- ån Flicke-barn hafva bliff» vit födde, nåftan i det forhållande , fom 11 til 20. Vid de under denna tid i Stiftet afledna mån- nifkor, anmårkes, at 59681 varit Barn, under i år, IJ475, imellan — — i och 5 år 7007, imellan — ~ j — . 6604, ^ ^ f ^ IQ^ 56 %77^- Jao. Febr. Mart, f7ip» imelkn — r" 10 och ^® ar^ -r- --rr — r* zo 30. 8180, -rf? .« p -rr. 40, P7185 / 7 1 11-, , , - , II 40 — ro. iizap. fO 60. 60 -r- 70., 70 8o, 80 — 50 lx% ofver po ä|s, ålder. Sumipa 147727, I affeende pä Giftermål , hafva ibkiid de do^ 5^9465 Gifte Perfoner. 173x8 Enklingar och Enkor. 241 7 1 Ogifte,. ofVer 10 års älder.. | 6ö7öf Böirn,^ uM?r 10 ån. Sumtnai 147727, Flera r^ya Äktenffeap hafva blifvit ftiftadcs^ ån gamla genom ena Maken? d<5d uplofte, til et antal af öif i. Ak vifar, at Stiftets Folkhop^, pä de 23 forfta aren, varit uti tiltagande, hvil- ket ån ytterligare uplyfes af följande Tabell, pä hela Lefvande Folk - hopen for några år^ lamt defs fordelning efter Kön och Qiftermäl, hvarvid åfven år bifogad f6rtekning på M^t-^ lagen eller Hushållen m famoia år.. Är. 177^' Jan* Febr. Mart. 5 7 W »r» ^ »i^ lfH ^ »-tftnl *-! \-K> tv vc Os 0 v/< N Vo »-t 0 0 0 OVONoV?V? V3 ooOsn4^v>s» on^4^ 0 vo4^4^Vdvm Os, r* ^ ? 3 1 > P P- i~i*-4Miri>-i>-4»>r^OO OsVo oo\44äk*^ 0 00^ 0 o\ 0 •-•v-mVdvino >-^H-i>^^! ta4^\0 wCs • C3 1 NN N N N N f-* N *^ NNNN«*«OOOVO 04. vy o^xVO CON Os »^-^^^VO 04^^ OVQ N 4^ On ^ 0 4^ ^M B 3 4^-^ 4^4^ 4^^*^v/yvr^ cnonO n4^ 00094^ N 00 ^ ^ \| Vd ^ ^ M 1 ^ N N N N N t-f ' h» H4^^Si^ CO ^ do 00 ^ QO^ 0^ S ID • <; •T r^NNN»^N>-fl >-f.- 0 ^ N. N QOCN^^ 90 v>* 000 0\^x| is»v^^4i. wfs» -. NV|4^ - ^4^ QO r* • ^ ^— ^ 4^ VN» »—•»—» |n> 1-^ »-< 004^^4^ NVN Q p\^4^ GO^ OsN i-Vd o« ^ < 0 N N N N N N N Vo GOOOVI Os^N4X|>-^ os»VD »r» OOVOMJ» N4^ OQ vN» N N N QvM oVdovi »-»w^vq n 00 ? 5' 1 wn> O-j v/y Wn» «sM SA«> v-M 4^^ Qs"-n^^^ N vy-<| OVd 0 0\0\x^ 0\ ^ VQ NI 0\ 0\ N ^ ^ ^1 N^O i-*v*oVO N4^0 ^Oq C3 cu p £S Ovrf >^ VM SM v-N* 4^ CN Os ^ ^ 4i SM N ^ OnO N QS'-« OQ^4^ 4»^%>a N O0 4^ Vd4:^4^ N CD 1 SM HiM (n* ^ N N ts»v>jv^s/y 0 Vd Vd öoVd ho^C\4^^ N 0 04^ 4^ ObOO«-^ 0\0\0 »-»VD 4x 0 oo\l coN^4^4^ 1 58 177^' Jan. Febr. Mart. Några häftiga fprång uti af- och tiltagande på fomliga Columner uti denna Tabell, gifva nog tydeligen tilkånna, at den icke år utan fel. Somliga låta dock förklara fig. Til exempel, at Mankönet, år 17ÖO5 var mindre taUrikt, ån I7ff, men fått en häftig tilokning, är 1765) på bvilka år likvål Qyinkonet tåmmeligen jåmnt tilvuxit, hårrorer formodcligen deraf, at de i Stiftet indelte Regementerne commenderades til Pomern, år lyfj, men hemkommo til en god del, ij6i. Somlige är hafva, efter Tabellernes angifvande, gifta Huftrur varit til några 100 flera, ån gifte Månnerj andra år hafva Månner- ne varit flere. Det förra kan hafva fina fkåi, i det mänge Månner åro i tålt, til Ijos, och il vidare 5 men at anda til 1000 Huftrur (kulle varit bårta ifrån fina Månner, och det hela året, fer mindre troligt ut. Jag har derfore, til at någorlunda jämka detta , tagit medium af Gif- ta Månners och Huftrurs antal, for råtta anta* l^t af åckta Par. Oaktadt några fmä fel, kan man dock hår af i det nårmafte fe rätta förhållandet: låfom 1:0, at hela hopen, ifrån 1749 til 1772, blif* vit vid pafs ^ ftorre, men forn^in{kats foljanda Sret, it at hela tilvåxtcn pä Zf är, blifvit alle- naft f :deL 2:0, At flera månnifl;or flyttat utur ån in i Stiftet, til et antal af ^zii : ty om ofverfkot*' tet af de Födde, tjfoö^ lågges til fumroan af alla år 1749 lefvande, flculle hela hopen, år 177}, hafva varit zi395f, men var allenaft a.2.0714: famt at ibland defla ?i2i , varit 3168 af Mau, men allenaft f J af Qyinkonet^ 3 'O, I77<^* Jan. Febn Mart |:o, At förhållandet imellan de ärligen Fod» da och hela Folkhopen varit, efter et medel» läfom I til ^joj men de ärligen Dödas, lä^ fom 1. til ^ö, dä aren 1772 och 177? inbegri* pas, métMjJenaft låfom i til 385 pä de 23 for^ fta aren, 4:0, At QyinkSnet altid varit vid pafs^rdel talrikare ån Mankönet, oanfedt 5909 flereblifvit födde af det fenare, och iSpj flera döda af det förra, lä at ofvervigten, fom är 174P var If42,}, hade, är 177?, bor 86 03. fSii. Summa - 2.Z031. t^jofé Hår af kan man ungefärligen fe deffa tvi Landsorters forhållande til hvarannan i Folk* mängd den tiden, nemligert, at Gellrikland var til Helfingland, nåfl:an fom z til 5. Om fam- ma förhällande Innu år lika, hvilket jag anfer for troligt, hafva af de 63 3f8 Månni(kor, fom, enligt Herr Hjelms upgift, äf 177^, lefde uti bägge Landfkapen tilhopa, vid pafs if ^40 hordt til Geftrikland, och 3802,0 til Helfingland. Herjedalen ligger val ock uti Gefleborgs Lån, men horer under Hernofands Stift, och beftär endaft af 7 foga folkrika Socknar, fom utgöra i Paftorat Uti dtt ena af dem, Sveg , fo'm lårer vara något llorre, hafva, efter den, af Herr Magifter Prt. RisLER , mig meddehe un- derråttelfe, imellan aren 1749 och 1771, årli- gen blifvit födde omtrent f7, och döde 58, hvaraf jag fluter, at folkmängden där ej gar högre, ån til vid pafs 1700. Om man gifvef det andra Paftoratet, Hede, lika många^ blir Herjedalens Folk-numer hogft 3400. Kår é4 i^^é, Jan. I^ebr. Mätt Hat rhah hu jåmforer ftirnmöma af hela tJp- fala Stifts Födde och Döde pä deffa if åren, med, fummorna af lika mänga år uti den fenate af Herr HjeLm anförda Perioden 5 til exempel^ Ifråti ocfh med tjf^^ til och med iföp^ vifai' det fig, huru mycket Folkhopen imedlertid blif- vit ilcrrei t^odde. Döde. tJnder denna fenare t^eriödén tq66f j> 86zij* tJnder den forras allenaft - SSpof. ffpSö. Skilnadef ifffi^ ^bizf^ Émédari altiå^ pa.defenafe if ären^ imel- ian I7f4 och 1759, flere blifvit bäde födde ocK dode^ ån pä de förra if^ imellan tjti och iy^f% följer deraf oemotiåjeligen, at Folkhopen, pä de 3^ ären^ iem förflutit imellan bagge Perio- derna^ vackert tilvuxit. Tage vi de Fodda.^ an- tal til grund^ har hopen okat fig i den proportion^ fom i 00 tii s2.0| men efter de Dödas antal, lä-^ fom 100 til s f 4. Genom mediiim af defTa tvån^ lie propörtioncr, linnes^ efter all fahnolikhet, tilvaxten hafva varit iäfom 100 til 1375 ^Her vid paCs fom 9 til 4, fälcdes väl ej lä anfenlig^ fom i Abo Stift, dår deh pä 50 år varit (äfom lotil i7 ('^) ellelvfom ? til fj icke heller aldelés fa ftor fom i Carlftads Stift 5 där den befunnits pä 50 år fäföfti löo til 145 (^'^')| rnen likväl nog vacker och hugnelig. Vill man jämföra de fifta rf åren uti if års Perioden, imellan iffp och 1774^ med de if imel- (^0 K. Vet. Acad, Handl får är 1769, M. 202; K, Vet, Acad, Handl for är 1774^ M4 z6i. 177^^ I^ti^ Febr. Mart 6^ imelkn 1721 och 1756, blifvcr utflaget af dc Foddc , hvad tilvåxten angär , aldeles lika i men af de Döde, läfom 100 til 166. Men i anfeende til de ovanligt Epidetnifka åren 177:^ och 1775 5 år låkraft, at ej låta dem komma med i rakningen. Til flut anmårkes^ at i Upfala Stift, lå vål fom annorftådsj de dödas årliga antal mera til- tagit, i jåmforelfe emot Folk -flocken, ån dc ärligen föddas, famt at tilvåxten blir trögare ju meru et Land befolkas, hvar til orfakerna foi^ut (^) åro förklarade. Under de förra if aren, var tilvåxten 3 2^9 17, men under de fena- re if, allenaft 10444. (♦) I fynnerhet uti K. Acad, Handl. for är 1769, fid. 200, 201. ROTHMANNIA, Et nytt Örte^genus^ funnet och befkrifvit af CARL PETER THUNBERG, m. d; Blombägaren enbiadig, ned-tu omgif- vande frukten, cylindrifk, ferakantig, Utan» til glatt, innan-til hårig, nagels lång, feftl- delt: tånderne trådlike, fpitfige, upråtte, half- nagels långe. BLOMMAN enbladig, klock-lifc, tva tum lang. i?776. Jan. Febr. Mart. Tuben '^i blombågarens lårrgd , nedtil cylindriO:, tjock fom en Gåspenna > uptii utvidgad, klocklik. Brämet femdelt: hvar del ågglik, fpitfad, til- bakabojd, nagels- läng. Färgen utan -til hvit-gul, innantil gron-gul med purpur-roda fläckar. Lukten år angenäm, lik natt-violernes, om af- tonen ftarkare. HAN N ARNES /r^V^r inge. ^ Knapparne fem, med midden faftade vid brä- met, jåmnbredc, halfnagels länge, hvite, hälften inom och hälften utom tuben. HONANS pyie under blomman, kulrigt, ojåmnti kantigt, glatt. Träden trädlik, upät tjockare, hvit, nåftan iä läng fom blomman. Knappan tvä-klyfd. FRÖHÖLSAN ågglik , köttig, faftig, vid pafs tolf-kantig, enrymlig, ftor fom et Plommon, pä fidan Iprickande. Omogen är den gion, och mogen fvart j faften inuti årjvart, iik Tamarinders> omlider tor- kar den, fpricker pä ena fidan och faller af trädet. FRÖNA hvarftals liggande, platte, brune, en i hvart rum* Blomman är ibland , dock lållan, med feX-delc bräm, fex-deit blombägare, och feX Han*» trådar. Släktets kännemärke : FVoholfan enrymlig. Blomman klocklik. Han-trädarne inge! Stdl^ i?76. Jan. Febr. Mart. 6y Ställa, i Femte ClafTen, forfta Flocken ^ efter Bcilonia. Namnet Iv u\ heder for Herr Georg Roth- man ^ Medicina^ Do(5tor. éJ^iljes ifrån I. Portlandia med enbladig^ fem- . . tandig blombågare. med enrymlig Fro-holfa. y) med två hon-knappar, i* Macroenemo, med enrymlig Fro^holfat 3. Beilonia ä) med klocklik blomma* i' / med tva hoa-knappar. 4. Ifrän alla tre (lagen 5 med han-knappar utan trådar. BlombJgaren och blomman (itta ofver frukten; men bagaren löper ned och bekläder Fro- holfan* ROTHMANNIA Ca^eyifisy kallas af Africanfke Inbygganie Svart Tzerhout eller fvart Jern* tråd. Växer i Groot Vaders fkog o^^h de fkögar, fom ligga vid Floden 5 kallad Rivier zon* der End^ pä Goda Hoppets udde i Africa. Blommar i Januarii och Februarii månader* Roten beftändig. Stammen år et tråd^ uprått^ längre årt en mån- njdca. Grenarne ymfom fittande^ upftäende* Bladen mot fittafide , pä kärte ftjelkarj afllnge, hele i kanten, ädrige^ glatte, pä ofra fidan hog-grone, pä den undra blekare ^ qvarfit- tände, fingers länge* Under, vid ådrornas utlopps fitter en liten^ rund körtel* E t. Sh- ^8 i77^* Jäi^* Febr. Märt. Blommorne fitta i toppen pä grenarne, allena, utan ftjelk. . Hela orten fvartnar under torkningen. Jrådet år gan{l:a härdc och brukas til vagns- a?^lar. Figuren på en qvift af Trädet , med defs blad, blommor och frukt, fes Tab. II. Goda Hoppets Udde, d. 4 April 1774. RÖN, Om Extr actum Aconttt*^ af JOH. LOR. ODHELIlJS, m. x^ffefTor i K. Collegio Med. Uti K. Academiens Handlingar for ar iy66y P^^g- ^77 1 har jag lofvat afgifva berät- telfe om, hvad nytta de fran Wien berömde Medel verkeligen vifat uti härvarande K, Laza- rettet, och får nu, i anledning deraf, beråtta, hvad jag om Extraftum Aconiti erfarit. Herr Storks method år, at gifva J gran, 3 eller 4 gånger om dagen > men af lä ringa do- fis har jag in^en fynnerlig verkan blifvit varfe. Jag har^ derföre fmäningom okat den famma, och brukar nu aldrig af detta Extraétum min- dre ån 1 gran i fonder, i Socker rifvit, til 5, 4, 6 eller 8 gånger om dagen, hvarpå jag altid låter Patienten dricka det, fom befordrar uc- dun fin ingen. Den- i77^- Jan. Febr. Matt, 6p Denna imethod har vifat fj^nnerlig god ver* t^n emot Chronifka Rheumatifmer och ftyf he- ter i lederna, famt nu i vinter gjordt all onfke- 1ig hjelp, dä en Leucophlcgmatilk och oedcma- teux fvuUnad blifvit qvar, efter de oied myc- ken fvärighet botade intermittente Febrar^ Aco- nitum har då altid drifvit utdunftningen, och på et oväntad t lått botat defla ledfame och far- lige metaftafes, lå at Låkare-konften deruti vun- nit en god och låker forkofran, til mänga nod-* lidandes räddning. Jag har yål tydeligen fedt, at Aconitum åf- vcn verkat på Urine- gångarne, men fom vi i det affeendet hafve tilgäng pä andra kraftigare medel, kan jag hufvudfakeligen tilftyrka Extra- ftum Aconiti, läfom et ganlka kraftigt fudori- ferum, hvarpä jag (kulle kunna utur Lagaret» Journalen infora mångfaldiga omftåndeliga bevis^ fom dock endaft tjente til vidlyftighet : ty hvar Läkare fkall i fjelfva verket af denna method finna all onfkelig hjelp. BERÄTTELSE am Engeljka Stenkols Flåtfer och derm bearbetande^ af BENGT rutet Sand- ftens- Lager. Dar delTa bergen fluta, infalla ån långre i lydveft Whitehavens Stenkols- flotfer, fom åf- venvål åro ganlka vidftråckte, men i fynnerhet bekante for deras mågtighet , hvarfore de ock Jhit intils ej lårdeles vida omkring blifvit efter- fokte, utan nårmaft Sjo-kuften vid Whiteha- yen, Workington&c. egenteligen bearbetades §. z. Belågenheten omkring Newcaftle vid Tyne år nog ordentelig , och marken jåmn , med et långflutt fallande ned emot floden pä omfe fidorj dock Irkvål finner man Dalar hår och dår , nedlånkte til flere famnars djup, hvar- igenom ocklä de ofre Kol-flotferne kommit at aflkåras. Formodeligen har man af lådane an- ledningar aldraforft kommit at efterfoka Sten- Icol , och fedcrmera, genom deras efterlåttande på djupet, lårt lig kanna andra Sten -och Jord- hvarf 5 \?7^^ Jaa^ Febr. Mart. 73 fhvarf, fom dem hålft åtfölja, och nu-mera tje- na til goda anledningar, faft ingen Kol-flots vU far fig i dagen, h vilket på tå ftållen händer, dar jord-ytan ingen rubbning undergått. I följande ordning finnas gemenligen Flot- fcrne vid detta Kol- verk: N:o I. Damm-jorden, beftående af en Sandblan- dag Lera, 4 til f famnar tjock. 2. Brunaktig Jårnhaltig Lera, blandad med Skimmer, år ganfka mor och los: 5 fam- nar tjock uti et lager, fom likväl ej infal- ler på alla Hållen. 3. Sandften, hvitaktig. Skimmer-blandad: år något föränderlig, i anfeende både til Lag- rets tjocklek och Stenens befkafFenbet: 2, 3, til 4 famnar tjock. 4. Lera, impregnerad mpd phlogifton, faft otilråckeligt at kunna brinna : år altid blan* dad med fmala ränder af Stenkol, fin Skim- mer, Svafvel-kies och Kalk -hinnor i los- norne: håller litet Jårn, och finnes til 8 famnars tjocklek. j*. Et litet hvarf Stenkol , allenaft 6 tum tjockt. 6. Forftenad Lera, med fin Sand och Skim- mer, 4 famnar* 7. En Stenkols -flöts, kallad Footcoal, emc* dan den år i fot tjock. 8. Jårnhaltig forftenad Lera, Skimmerblandad, 8 famnar. 5. Lera af enahanda beikafFcnhet med (N:© 4«), p famnar djup. E f 10. ^4 177^- Jan. Febr. Mart. 10. Tredje Stenkols-^flotfen , 3 til f fot tjock, och pä fomliga ftållen dår utofver. XI. Jårnhaltig forftenad Lera återigen, lika med (N:o S.)^ hvilket Lager man på fä ftåilen gått igenom, emedan man icke va- rit mån om, at efterlåtta de undra Kol-flot- ferna, fom likvål pä dubbelt ftorre djup åro igenfundne. §. 5. Om man gifver aktning på Flotfernas låge, i anfeende til våg-linjen, och dervid ej infkrånker fig inom et enda Grufve-fålt, det må vara ftorre eller mindre, eller vifla tiUållig- heter pä (årfkildta ftållen, utan vid behöriga jåmforelfer hårutinnan hafver affeende pä Flot- fernas ftorfta ftråckning både i långd och bredd, fom görligt vara kan, (kal man finna, at de åro i det nårmafte horizontala. Den lutning de haf- va möt S. O. i vifta Grufve-fålt, fynes icke iTJcd fkål kunna låmpas til hela Fots - verket, utan allenaft bora anfes for en tilfällighet, här- rörande af famma orfaker, fom verkat på Flot- fers ån ftorre förändringar ifrån horizontal til lodrätt ftållning, affkårningar, flyttningar up eller neder, ftäende gångars rubbning, under* jordifka hålors och mänga djupa Dalars tillka- pande m* m. Om man ville taga lutningen al- lenaft til J:dels linea pä hvarje aln i längden, Jhvilket ej med blotta ogat, .utan noggranna af* vågningar, röjas kunde, fkuUe de Flotfer man innehafver vid Newcaftle, icke räkas vid Dur- ham på mindre, ån zf famnars ftqrre djup :' och o.ra lutningen tages til |: tum pä alnen, fom for ^cgat kunde yan tämmeligen märkb^irt, tiifade mm I77<^* Jan. Febr. Mart/ fl^n icke famma Flotfer vid Durham, pä min- ire än 2o8|- famnars ftorre djup, ån vid New- caille, hvilKet altfammans ftrider emot erfaren- heten > ty det folket, fom brukar betjena med Bergbornings-forfok , nar nya Schakt fänkas fko- la, veta tåmmeligcn val at utftaka djupet til en och famma Flöts pä bagge ftällen, fom ej mycket (kiljer. §, 4. Som tilforene anmärkt år, ftiga Cum- berlandflca bergen til en anfenlig hogd ofver Lan- det vid våftra och oftra Sjokuften. Man har i deffe berg vid Aldftonemoor, Killh^^pe och Coal- ClufF fånkt fig ned pä ganlka mänga ftållen på ftrykande Blymalms-gängar, til 90 famnars djup^ och dermed genomgått et anfenligt Flotsverk, hvaruti Skifer och Sandften fkiftevis ombyta > men hvad hår egentelrgen anmårkäs bor, i an- feeiide fä val til Flotfernas forhållande fin§ Imel- }an, fom deras verkan på Stenkols-flotferne vid Newcaftle och Whitehaven, år, at ganftä -måg- tiga Kalkftens- flotfer trångt fig in, och, Sten- kols - lagren , hvaraf nllenaft z:ne af några tums tjocklek, och det ofverfta forft pä yz faöinars cljup vifat fig, fynas likfom utträngde; §, f . Belågenheten vid Whitehaven år, mera (fv-jäoin, beft^^nde af flere åtf^ilde hogder och dalar, til åfventyrs vittnande om någon rubbning {)å Lagren deripunder, hvilka nåra vid Staden igga i den ordning pch tjocklek , foni följer: Famn. ]^ot. /UTum. N:pj. En fep hård Lera* - 8 ~* 1 6, j:/ Sandblandad dito^ fotri .fprakar i elden « * I I *f *^ ' "'^'^ ■ N:o 7^ 177^- Jati^ Bebn Mart. I Famn* Fot« Tunu "Kio 3» Culin, fetaktig Lera, fom fprakar och hård* nar ftarkt i elden - | — i — 4. Forftenad Lera - - — a 6. f. Dito mera hård - - 4 — 2 — i» 6. Stenkol - - — , ^ lo — . — 7. Mork Jårnhaltig Lera , blandad med Skimmer — » — 9 — p. 8. Stenkol - - — — i d. Mork Jårnhaltig och Skimmerblandad Lera ~ i — ^ 4. 10. Fetaktig dito - - z — 5 — 4. 11. Lofare Sandblandad dito — ~ — - 5* It. Forftenad dito - - — — t — z. 15. Eldfaft Lera ((å kal- lad SiU) - - . 4 — 4 14. Fetaktig Lera med Jårn- ften, Flets-mälm - — i - ki. ly. Skimmerblandad Sand«^ ften - - - — ^ 5 ~ ^ 16. Culm återigen , * — 5 • — 17. Skimmerblandad Sand- ften - - • p — I — 4^ 18. Lofare dito - - — — . j — 4. ip. Sand-och Skimmcrblan* dadLera, eldfaft - 8 — 4 — f io. Bläaktig Lera ofverft up i Lagret, och fvart dito inunder ^ - — « i — j; jri. Stenkol, de;i förnam fta Flotfen • . I } ^ - tz. Lera, gråaktig, fpråklig ^ — ^ - ~ ^ zj. Hård bandften - - 4 — . • — - " N:o 177^* Jan, Febn Mart. 77 Fainn^ Fot. Tura. N:o 24. Stenkol med fvart Lera - • — i — lo. , If. Härd, cldfaft Lera - i — 3—4. z6. Culm återigen, lika med (N:o 5 och 16) 10 — 1^2. Flere Köl-flotfer åro pä fomliga ftållen, til anfenligt djup under föregående, intagne och un- der arbete, men olågenheten af eldfängd luft, fom meråndels åtföljer djupet, g6r,at man i det långfta häller fig vid de ofre Koj-hvarfvens uttagande. §. 6, Ganflca mänga flera Kolverk i Eng- land kunde belkrifv^as til deras lårfkilta Lager och förändringar, läfom vid Bath , Kingswood^ Ashon, The Foreft of Dean, Pontypool, Stur- bridge, Colebrooke Dale, Weidgebury, New- caftle under Line, HoUy Well &cc.: men det fom af jåmforelfe dem imellan i fynnerhet an- märkas bor, kan låttaft och med minfta moda for Läfaren inhämtas utur korta fammandrag^ dem fag längre fram, jämte fårfhilda Anmärk- ningar, tänker meddela. ANMÄRKNINGAR öjver Träds och Örters växande pä Kirt^ nekulle , i anfeende til olika hågd^r och affåttningar \ gjorde at CLAS BJERKANDER. innekullcj cn ibland dc vackrafte Orter i Svc* yt 1776. Jan. Febr. Mart. Sverige, belägen i Våftergotland, Kinne håra^i årvål, hvad Sten-flagen angår, tiiforene i ICongl, Vetenftaps Academiens Handlingar i Prpfil af* tagen och befkrifven (^^) ^ nicn emedan Örternei af ftore och verlds - bekante Mån, endaft fom de under deras refor förefallit, blifvit antekna* de, utan affeende på Kullens olika hogder och afiättningar, dar de våxa, h vilket tyckes i fyn-* iierhet fortjena upmårkfarahet 3 ty har jag fle* re år foretagit mig, at här ofver famla anmårk- ningar, h vilka jag har nu den åran til KongL Academien ofverlemna, Sverige har ffåll, famt höga och vidlyftiga berg , ,på hvilka man dock ej fä beqvåmligen, och pä en liten (lund, fora pä KinnekuHe, kan märka, huru ortcrnc, i anfeende til olika hog- der, våxa likfom uti fårfkildta climater* På tjållen finner man, huru orterne, med hogdens tiitagande, minfkas bäde til myekenhet och itor- lek, 1^^) K. Vet. Ac. HandL 1747, lid. 5*4. 1768, fid. 324. 1767, lid. 10. Pä Charian öfver Kinaekal le, tid iiftoämnd^ ars Handlingar, böra följande fel raftas : ' Jutagard, \2i% Jutegärden,.. Honjefeter ^ lås, Höa- fåtter. Gräfeter . läs Gjöfårter. T^orpfäter ^ lås Töcnfarter. Fnilelnfa , läs Fallöft. Kerjia^ lås Kie- Itad. Öisekulla^ lås Örnekulla. Kirllatorp borde näftan vara, dår Maria:hus ftär. Rod» fåtter gifves allenaft et, och å^i ligger litet nedäa- fåre Kul läror per. ' l\4ari?ehus var allenafl et Lufihns med torn, upbygdt är 1731 , af Öfverfte- Lientenanfkan MaRiä vom NackreY pä HjelmråtfGT, hvilket är 1741 , om nat- ten före Päfkedagen^ förinodtligen af nägon ftark , Urean, blef aldeles i grund , nederrifvit oc^h kuli* kallade* i77<^- Jan. Febr. Mart. 79 Ick^ lä at, innan man kommer til fjällryggen, flutas nåftan alt hvad til Floras härlighet boren I Betula nana far inemot flutet icke mer in 2 el- ler flera lof , och Saxifraga nivalis blir aldelcs enfam florerande. Under Pol-climatet, kunna inga träd eller växter bårga fig, utom maflar och Fjåll-orter. Uti Siberien^ pä Spitsbergen och Grönland, finnas Fjäll-örter pä jämna mar- ken. De orter 5 fom äro pä de fmä fjällen i Ita- lien, växa i Sverige pä alla ångar, hvilket alc kommer af luften och jordens hogd. Luften år, ju högre up, defto finare, tunnare och lättare, hvilken ej kan emottaga och behäl- la fä mycken värme, lom den lågre, tätare ock tyngre: derfcSre år och kännes den högre ge- menligen mindre varm, vid lika fölens hogd^ Håraf kommer, at nägot fno, uti de högre af- låttningar pä KinnekuUe, ligger qvar uti.Maj, och pä fpctfeuy fomliga är*, til den 4 och 8 Ju- nii Således finner man, enligt Flora Svecica, at pä andra och tredje afiättningarne: förekomma orter, fom växa i Skäne, Gotdand och Öland men pä ijelfva hogden efler fpitfen, de fom til en del hora til det kalla No.rKli?nd (^-^), hvilket genom följande anmärkningar flcal vifas. / Sandftens hvarfvet år betäkt med Sand , fvarc och nägot rodbiandad mylla, Hogdca år ifrän Vennerns vattu-bryn Si fot. Där växa Comarum palulf re. . Betula alnus. Gentiana campeftris* Ta.\u4 baccata. Ofmun- (*) Vet. Adad. Handl. 1741* lid. 179- (**) Flora Lapp. Se ock Vet Acad* HandL är 1772. fid, 35-2. 8o 1776. Jan. Febn Mart^ Ofmunda Struthiopter. Solanum dulcamara. Drofcra rorundifolia* Hippuris vulgaris. Lediim paluftre* FIolcus lanatus* Pyrola rotundifolk* Equifetum hyemale (^)* Det andra S^tratum kallas i orten allmänt Lim- Ilens -hvarfvet. Jordmonen år dels Svartmylla, dels rod och fvart Kalk jord. Petrificater finnar til ofverflod i deaa hvarfvet. Detta år tillika det fruktfammaftc pä Kinnekulle, och fom har de rarafte tråd och orter. Hogden år if4 fot. Cypripediutn calceolus. Veronica fpicata. Liguftrum vulgäre. Campanula trachelium. Elymus caninus. Scabiofa fuccifa. Lithofpermum officin. Anagallis arvenfis. Hedera helix. Sanicula europsea. Daphne mezereum. Bromus gigantens. Agroftis Tpica venti. Campanula latifolia. Melica nutans. Scabiofa arvenfis. Cornus fangvinea. Afperugo procumbens. Lonicera Xylofteura^ Ulmu« campeftris. Hcracleum fphondylium Aliium urfinum. Im* O Som det (kulle blifva för vidlyftigt, at uptekna all den prydnad , hvarmed Flora pä Kinnekulle fmyckar fig ; har jag allenaft anmärkt de rarafte. Ehuru Kinnekulle har den vackralte famlingen af örter; hafva ändock de andre iiärgrånfande bergen nägra, fom ej finnas hSr, fäfom på Jtiunncherg^ Circaea luteliana. OlUberg^ Carduus heterophyllus. Cornus herbacea. Ciftus helianthemum* Dracoceph:|lum Ruyfchianai Mnjfeberg,^ Primula farfnofa. 'Billwgen^ Scabiofa columbaria* tyy^^ Jäti. Febi% Mart^ Xe Jmpatiens noli tatigere, Viieum album. Orobus vernus. Papaycr argemone. Origanum vulgäre. Fragaria vefca y. Lathyrus heteroph. Delphinium coniblidaé Tuflilngo farfara. Serapias helleborine. Potentilla rupeftris* Acer platanoides* Aftisa fpicata. Thaliftrum niinu^. Dentaria bulbifera* Aftragalus glyciph. Cratsegus oxyacantha» Carlina vulgaris, Convallaria polygonat. Fagus fylvatica. Gorylus avellana (^)é Paris qvadrifolia* Orobus niger. Chryfo{}3leniuni alternif. Ranunculus ficaria. Lunaria rediviva» Fumaria bulbofa. Trifolium melilotusJ Carduus acaulis. Orchis latifolia* Fraxinul t%ct\C\orl Mefpiliis cötotieafter.' Ononis fpinofa* Anemone hepatica» Lathr^ta fquamaria. Anemifia campeftri^-' AUium öleraceum- Prenanthes muralis* Inula lalicina» Ophrys monorchis.' Mercurialis percnnis»' Opiiio- (*) Våxer til fd (tor myckenhet, at dön intager håftart florfta delen af detta hvarfvet, och jåmte det dea tjänar ailmogen til ved-brand, och de fattiga til un» derftod medeUl: nötters famlande, fä hafva de må* fta örter härunder Ijn Ikugga, fitt lugn, fitl trefnad. Ornithop;alum luteufn , Anemone hepatica, Lathrsea fquamaria, med flera ^ blomma, förrän löfven ut- fpricka; hoftetiden flåppas löfven, fom tåcka örter- na för froft: når fedan Snö faller, och af vådren drifves hit i högar, ligga de likfom i drifbånk, at ingen froft räcker rötterna. Detta år en hufvud- orfak^ hvarföre få mänga fållfynta Örter våxa på detta ftratum. Man fer ju, huru Indianfka växter, vid fårfta froft, dö, fåfom Gucumis Sativus, Pha- 177 Jan. Febr. Mart. Ophio^loflum viilgat. Vicia fylvatica. OrnithÖgalum niinim. Lcpidium petra^iim. Prunus fpinofa Följande orter utvifa i fynnerhet Climatets ljuflighet pä detta ftratum, fom mer liknar Trä- gärdar, ån vilda parker, i det de forr varit cul- tive/ade, men nu våxa hår aldeles vilda. Crataegus aria. Berberis vulgaris. Pyrus malus. Datura ftramonium. Ribes uva crifpa. Daucus carota. Layathera Thuringiaca. Hyacinthus botryoides. Prunus domeftica. Pyrus communis. På detta ftratum åro Sätesgärdarne Hjelm- låtter, Råbeck , Hellekis och Honlåtter belåg- ne, hvilkas Trägårdar aro i orten af mycken fruktfamhet bekante. Utom de allmänna träd- flagen, finnas hår, Malus prxfomila. Pyrus fa- Icrna. Pyrus pompejana. Prunus Cer. Bigarel- la. Sambucus nigra. Juglans regia, Vahiot- träden, fom 1740, under den ftarka vintrcn, til feolus vulgaris, Mirabilis longiflora med fiere, åf- ven fä fbmliga vara Svendra, Anagallis arven(is, Bryonia alba, Impatiens noli tangere, om de Ila pä öppet falt, men växa de ibland bufkar^ fä trifvas de til fena höften, hvilket gifver tilkånna, at fkogar och lundar förvara dem för kölden. (*) Af denna, Rofa canina och Corylus avellana, haf- va de fattige en iadrägtig binäring, hvilket, med mycket mera , borde uti en oeconomiflc belkrifning öfver KinnekuUe utföras» Tulipa fylveftris. Lilium martagon. Humulus lupulus. Lilium bulbiferum. Aquilegia vulgaris. Oenothera biennis. ftam- 177^^ Jan. Febr. Mart ftammen doddc Ut, årö atef igen få forokte, at nu for tiden vid deffe gärdar åro 170 ftyckeny hvilka våxa frodiga och hoga^ Uthärdade kol* den 1760, 1771 och ijjt^ fä vål*, at allenaft^ fma qvillar och grenar på dem flvadadeS* En* ligt Prof. And. Celsu metefbrologiflka obfer- vationer, for 1740 5 fom åro införde i Vet. Ac. Handl. 1741^ fid. 67, kom ftorfta kölden det aret med WNWj läledes pa denna orten ofver Vcnnern, och derigenom mera Ikadeligj tnen defTe fenare åren mer med oftan, fom mindre dödar dem^ emedan kullens hogd gifver mot denna vind mer lugn* Trägärdarne hafva mycken olågenhet ^ 1 fyn- nerhet af Ranunculus ficaria, Ornithogalum lu- teum och Chelidonium majus* Mer och mindre Utaf defla, Geum urbanum. Sonchus öleraceus* Mercurialis pefennls* Fumaria bulbofa* Ranunculus repens» Alfine media. Lamium purpureum. Glcchoma hedefäCéä. Det tredje Stratum beftar af flo-lågtig Kalk- fien^ kallas af Allmogen Rodftens-klefven. Jord* monen är Svartmylla, Hogden 308 foté Campanula rotundifoliaé Alchemilla vulgäfisé Anchufa officinalis. ConVolvulus ätvenfis, Saxifraga granulata. Sedum rupreftre^ Sedum album. Fragaria vefca. Arniea montana* Achilla^a millefoliudl. Polvgonum vivipärumé Potentilla änferina* Lyfimachia Thurfiflora* Schorzonefa humillSé HypochiEris maculata. F i Öf- 84 V7^^ Jan. Febn Mart Öfverfte kullen beftär af Tiapp, fom år c!l liiork-grä foriienad Järnlcra, hvilken fialler dage- ligen fonder i ftora fned- tärningar : jordmonen år fand och fvarcmyila. Hogden är 7^4 fot (g)* Lin- (*) KinnekuUes hogd öfver Vennern år 794 for. Ve^ nérns äter öfver Veiier-hafvet , 147 fot, fäledes blifver Kullens hogd dfver detta Haf , 941 fot. Se Vet. Acad. Handl. är i??^, fid; 310. Ek våxer denna tid juft icke uppä ofverfta kullen, dock ftar i branten och pä nårmafte trappan , at ftiga dit upp; Herr Archiatern och Riddaren von Linnc berättat i FloraSvecic^, at Ékeri ej våxer i Norrland. Man- ne icke derfåre Vennern, fom i Vefter och Norf omgifver Kullen, gör c)imatet mildare och lindri- gare pä honom, ån det anriars, i änfeende til hog- den /borde vara? Detta kan inan ock finna af dé érter^ fom hår efter anteknade varda j hvilka til ea del redan våxa pä fjelfva hogden , dels ftä i klip* porne rundt deromkring. Deile äro pä det nogafte^ for närvarande tid, anmärkte, pä det efterverlderi ma fe, om flera vidna där burfkap, Ghelidonium rhäjus. Betula alba. öalium iiUgino- furh. Fragaria vefca. Viola mirabilis. Viola tri- color. Viola hirta. Viola canina. Pyrola unifiora* Lichen Aphthofus. Erica villgaris. ^ Cardamine pra^ tenfis, Urtica dioica. Afplenium trichomanesi Gle- choma hederacea, Pteris aquilina. Anemone ne- morofa. Vicia cracca. Prunus avium. Ulmus campeftris. Ranuhculus repens. Ranunculus acris. Corylus ävellana. Comarum paluft. Vacciniunl occycoccos. Jungermannia refupinata. Phallus éfcu-- lentus. Feftuca fluitan^. Empetrum nigrum. Con- ■vallaria bifolia, Oxalis acetocella. Sagina procembi Lycopodium felago. juncus pilofus, Rubus idseus. Rubus Cirfius. Galleopiis tetrahir» F^olypodium vul^ gare. Pölypodmm dryopteris. Lotiis cortiiculata. Mercarialis perennis* Stachys fylvatica* Ajuga py- ramidalis. Polytrichum commune. Veronica an. i77<^- JaOf Febr. Mart Linn^ea borealis. Tormentilla ereåra. Vaccinium myrtillus. Menyanthes trifoliaJ Junipems communis. Trientalis europasa. Epilobium anguftifol. Melampyrum criftammi Gnaphalium dioicum. Alchemilla vulgaris. Geranium fylvaticum. Vaccinium vitis id^a; Veronica officinalis, Rubus chamasmorus. Lichen rangiferinus. Rumex aqetofa, Circaea alpina. Eriophorum vaginatum. Lichen iflandicus. PyroU fecunda. Monotropa hypopithiis. Defle åro gemenligen fmä biifkar och laga 6rtcr, emedan de åro mycket utfatte på denna hogd for vädren. Höga orter finnas tvärtom i lugn och ibland bufkar. På ofverfta Kullen blotn-^ ma och mogna orterne gemenligen 8, ibland flera dagar fenare, ån nedanforg på de andre ftra- F ^ . ta. aquat. Erigeron acre. Geranium robertianum. Ly- chnis dioica. Campanula rotundifolia. Potentilla argeiitea. Berberis vulg» Pulmonaria ofHc. Lo- nicera Xylofteum. Ophrys coralloritxa. Leonto- don taraxacutn. Hypericum quadrangulum. AchiU läsa millefolium. Scleranthus annuus. Arundo epi- gejos. Trifolium prat. Trifolium repens. Are» naria trinervia. Salix cinerea. Hieracium pilofella. Hieracium ipiurorum. Drof^ra rotundif^ Prunella vulg. Euphrafia offic. Tilia europa^a. Carduu$; lanceol. Equifetum arvenfe. Leontodon autumn. !jVlelampyrum fylvat. Sorbus aucuparia. Polypo- dium filix mas. Callitriche verna. Callitriche au» tumnalis. Prenanthes muraU Thymus ferpyllum. yims abies (*) på hela Kinnekulle finnes ingen Tallfkog, dock vid roten pä NO. fidan begynner den våxa» 8<$ %77^- Jam Febr. Mart ta, Det vore ^lyttigt och fornojnimt, om Bota- , jiici, fom komma at gora utlåndfka refor ^ ville | pä FjåU och höga Berg, vid flere aflåttningar, anmärka orters växande, iä finge man fe, huru det forhäller fig pä flera ftållen, Forfynen har tildelt meråndels hvart land na* fra befyqnerliga formoner af egna naturalier , vilka dock gemenligen kunna fortplanras och Jikafom naturaliferas pä andra orter, deras invä^ iiare til mycken fordel. Huru mänga formoner Ikulle vi icke fakna, om värt land ej hade fle- j-a djur och växter, ån de hår åro inhemfke ? Man vet, huru Indien fatt Palmtråden, varma prter orterne, norden gråfen, de kallade länder inoflar. Sverige har en myckenhet tjåll och berg; hvad vore angelägnare, ån at foka af dem draga alla de formoner, fom de kunna frambrin^ ga? Derfore, til at foroka orterne pä Kinne- kulle, har jag, efter naturens anvifning, pä fina tilborliga ftållen, planterat dem, fom åro nyt-^ tige i Hushällningen, Medicinen och Fårgeri^ konften, Epimedium alpinum, Primula auricula, Sonchus alpinus, Pa andra ftratum eller Lim ilens-h varfvet* Pä ofverfta Kullen, Rubus ardicus. Pinus larix- Crocus fativuSt Angelica archangeK Fritillaria pyrenaica, Ornithogalum umbel. Samb-ucus cbulus. Saponaria officinalis, Ifatis tindoria, Anthemis tinftoria, Refeda lutcola. Vicia duaietorum* Chry- 177^^ Jan. Febn Martf. §^ Chryfantheraum feget. Chenopociium vulvaria. Echinops fphasrocep. Cochlearia officinalis. Adonis vernalis. Betonica officinalis. Papaver Rhuas. Scabiofa columbaria. Malva mofcata. Zanthium ftrumarium. Teucrium fcordiiim. Rudbeckia lacin. Rumex fanguincus. Dianthus armeria. Ranunculus arvenfis» Serratula tincloria. Dipfacus pilofus. > Polemonium c^erulcum, Fritillaria meleagris. Centaurea phrygia. Som hvar och en landsort meråndels har fina lårfkildta ogräs ibland Säden 5 lä har åfven KinnekuUe pä fin lott bekommit defle: Delphinium confolida. Gentaurea jacea- Scabiofa arvenfis. Arftium lappa. Sinapis arvenfis» Lithofpermum arvenfe. Vicia cracca. Vicia fativa. Centaijirea cyanus. Artemifia cinerea. Serratula arvenfis. Anthirrhinum linaria. Agroftema githago. Mcdieago lupulina. Mentha arvenfis. Lolium temulentum. Erviiin hirfutum. Polygonum convolvuL Bromus fecalinus. Equifctum arvenfe. Vil man flytta neder frän KinnekuUe, til andra orter, nägra orter, läfom; Cypripedium calceolus. Lathro^a fquamaria. S^erapias helleborine. Dentaria bulbif, m. fl. lä lefva de nägra är, et ufelt lif, men do ft- dan, efter man ej kan Ikaffa dem lika jord- mon, hogd, buflcar och lugn. År' 1774, utj Junio, (ägs pä KinnekuUe tW flags ljukdom på Granfkogen. Barren af 17^5^ F 4 ars 8S ty få. Jan. Febr. |vfart> års våxt, voro mycket tjocka och aldeles gula^ hvilka ånteligen gingo fonder, och fomlige klyf- des efter längden, lemnande ifrån fig et guh jnjol, til finhet och utfecQdej fom Pollen pä Blomftren, Når lofven af A (k, Hågg, Bok, Påroo och Oxel, om höften nederfalla, och de af vådrei-i. fammanforde, komma at ligga i högar ofver vin- tren^i växer pä dem et fllags fmä Svampar, fom tyckas vara af famma befkaffenhet med Hvitkäls-? fvampen, (fe Vet. Ac, HandU for ar i7<^f> fid« 208), peffe åro, mig vetterligen, af ingen tik forene anmårkte. De torde fä kallas, Lycoperdon fraxini. Lycoperdon fagi, Lycoperdon pyri, Lycoperdon pruni. Lycoperdon cratiegi. I^effp anmlrkningar gifva anlednig at fe ef^ ter^ om lof, utaf flcre flags Tråd, bafva iädana, fmä Svampar, BERÄTTELSE Om tväme Soldater^ fom under Tru^ fan hafiigt afltdtt ^ af PEHR FREDR. LENNGREN, Förfte Chirurgus vid Hennes Maj:ts Enke-Drott- ni^gens Lif-Regemente i Stackholm, famt Ämneivån i K. Vet. Acad. Ingen ting år allmånnare, ån at gifva den fjuk- dora j^t6. Jan. Febn Mart. 89 döm namn af Shg , fom häftigt dödar nägon iiiånnifta. Lik-6pningar hafva dock icke iåU lan vifat^ det mänga andra tiUållen dertil kun-^ na vara orfakenj och det år juft den Anatomi- {ko Vetenfkapen, hvilkcn man har at tacka for de mänga uptåckter, fom ofta gifvit anledning ^il lädane håndelfers utredande och förklarande, qm hvilka mm annars altid forblifvit i ove« tenhet. Det år fant, at oaktadt alla uptåckter^ mä« lie man ån i dag medgifva Hippocrates omo? jeligheten af alla (jukdomars curerande men flitigt anftåldte Ron och Obfervationer hafva likväl, fedan defs tid, mycket uträttat i den vågen j och om följande beråttelfe kunde på nägot lått i lädant affeende gagna, vore hela miu uplät, infor (å uplyft? granfk^rc, lyckeli^ gen vunnet. Den forfta, fom utgör åmnet for denna be« råttelfen, år Soldaten Sh^y vid Hennes Maj:ts Enke - Drottningens Lif- Regemente, famt Öf- yerfte - Lieutcnanten och Riddaren Baron Du* VALLS Compagnie, Wermlånning, 30 är gani^ mal 5 af en tåmlig ftark kropps - fammanlått'^ ning. For nägot ofver et Sr fedan, blef denne til IRegementet anvårfd, och pä den tid haji ftätt i tjenft:, har han tilf6rene tvånne gånger kant fig fjuk. Den förra, under forledne års Cam- pering, dä han allenaft hade en enda Frofs-pa- roxyfme, mot hvilken han ^f eget bevåg nyt- F f tja- (*") Lib. Prasnotionum , pag. 4oi, \77^- Jan. Febr. Mart. tjade Krut och Brånvln. Andra gängen, blef han af en , ibland Soldaterne filtledne vinter gångbar, hofta befvårad, beledfagad med rheu- matifke håll i broftet, h vilken likväl genom tjen- lige botemedel dä aldeles forfvann. Sedan bör- jade han äter at gora tjenft, lefde altid nyk- tert, och förde en, efter fina vilkor, god di^et* Men i början af April manad forledet är, fick han annandags -Froffan, hvilken uti vänliga om- flviften continuerade, tils han imellan den io:de och ii:te paroxyfmen , då han fatt uppe ac fkura fit Gevår, vart af et häll lä häftigt an- gripen, at han med häftighet flog Gg for van- fira fidan , fåjande, det han tätt et häll, fom viflerliga fnart dödade honoms hvilken fpädom åfven inom en tima bcfannades. Hans döda kropp opnades, dagen derefter, af Compagnie Chirurgus Herr Pettersson, uti Doftor Bladhs och min närvaro, då följande vid Lik-opningen befans; i:o At, vid underlifvets opnandc^ ftrax et ftinkande blod -vatten utrann^ vid pafs til en kannas myckenhet. 2:0, voro bukens innehällne delar af en mork utbredd blod-lefver ofverholgde, hvilken fyntes hafva fit uplopp ifrån vånftra fidan, dareft Mjälten var ibland {ädan lefrad blod ingomd. 3:0, Befans mjälten på defs inre och bakre del, remnad, til 5 tvår-fingers längd. 4:0, Vid mjålt« hinnornas afkJådandc, var he- la 177^- Jan. Febn Mart. pi la inre fubftancen til cn brun och tjock groc-lik varelfe förvandlad, och fzo, Voro hiertat och defs ftora ader- flarn- mar, nåftan aldeles från blod uttömde. Den andra Soldaten, vid famma Regemente och Compagnie 5 vid namn Hemväg y varDanfk, några och 20 år gammal, och ^^ et fangviniikt temperament» Sedan denne, vid lika tid med den förra, blifvit til Regementet anvårfd , har han ej va- rit fåfom ljuk rapporterad, forr ån i Martii rbä- nad forledet år, då hos honom vide fig tecken til fkorbjugg 5 och under det han nyttjade (kor- bjuggs- medlet , fick han, i början af nåft der- pä följande månad, annandags -Froflan, hvaraf han utftod 11 paroxyfmer. Men ftrax efter det fifta anfallet, infomnade han, och vaknade af et häll i vandra fidan, (hvaraf han ock 5 dagar förut haft någon känning), h vilket nu, inom cn half tima, dödade honom. Han opnades af mig, med tilhjelp af Herr Doftor Bladh, hvilken ville, genom Lik-op- ningen, om denne nya händelfe med mig ån vidare uplyfasj då i den aflednas döda kropp befans på lika fått, fom hos den förra, allenalt med den fkillnaden, at mjälten hår var remnad på defs inre och främre deh Om bagge defle Soldater, fom låledes, uti cn och famma ljukdom, på lika fått aflidit, kan famfåU lågas följande; i:€> ^1 \77^^ J^n. Febr. Mart, l\o Hafvadej i början af ljukdomen, be-^ gaianj af Herr Pettersson blifvit åder? lätne, utan at angifva något annat on^tj an allenaft känning af fvär hufvudvårk (^). 2;o, Efter nyttjandet af digeftivis och läxan- tibiis, hafva de gånger, på den Feber- frie dagen, tagit 7 ä 8 af Herr Profeflbr ScHULZENHEiMs fpecifica droppar emot Fro0an [^^). {^') Den ftore van Swieten medgifver juft äderlåt-i ning i Var-Froflbr, vid dylika tilfållen, dä han fager uti fine Cpmmentarier : Pbteft quidem cafu, prodeffe, dum v. g» in juvenili plethorico corpore, & imprimis verna tempeftate, metus eft, ne tern*», pore caloris febrilis rarefaäus fanguis plena nimis vafa rumpat , vei dum ingens capttls dolar ab ea* dem caufaurget: fed tum fanguinis miffio noii pro- deft proprie ad febris intermittentis curam, fed tanr tum pr<£cavet illa mala^ qu^e a ntmia fanguinis co* pia ^ rarefaHione metuuntur^ 1. e. Tom» II. pag, (**) I anfeende til Soldaternas motvilHghet, at nyttja China- barken, har jag ofta blifvit nådfakad at bru- ka andra Medicamenter. It>Iand dem har ock varil ofvannåmnde Frofs-4roppar. Defle hafva dock al- tid, fäfom okånde, med mycken fqrligtighet blif- vit ordinerade; dä åfven et antal af vifst 40 Jge* nom dem fluppit FrofFan. Ibland hafva de föror* fakat krikning; men ftundoqi ock håfyit febren, utan någon mårkelig evacuadon. Det har ock of- ta händt, at de .fjuke, efter dem fä val fom efter andre botemedel , fatt recjdiv, åfven fom de \\o%> pägra icke varit mågtige nog, at bota FrolTan ; men jag har for ofrigt aldrig funnit dem hafva haft nä-* gra elaka folgder med fig» 'i77<^- Jan. Febr. Mait. ^:o, Hafva de bodt uti et och farnma rum^ hvilket dock på intet lätt befunnits ofundt. ^ Kvad orfiiken til deras dod angår 5 bor den igenfinnas uti fjelfva ljukdomen. Det år icke nägot nytt 5 at underlighet i Froflbr mycket li- der, iårdeles hos dem^ fem långe antaftas der- af. Kommer nu hårtil en elak ftållning hog den ljuke, fega våtfkorj tjock blod^ (å öfver-^ lallas de inra delarna i famma mån häraf, och blifva lidande. Således upkomma ofta obftru* dioner i Lefren, Pancreas och Tarm - kåxets körtlar, m^ m.3 och at uti en envis Tettianaj fom börjats om hoden, Mjälten varit mycket upfvuUen, intygar redan GALEiqus. Syden- HAM talar om Mjältens fvullnad och hårdhet: hos barn i Froffor, hvilket han likväl håller fö- re vara et godt tecken, hvarvid febren gerna ofvergifver dem. Van SWieten tror äter, at män ofta har fortagit fig pä hårdheten i mjäl- ten, då han faft häldre haft anledning, at til* flcrifva tarmen Coloh denne forftoppning , fom vid mjältens regio gor en flexusj emedan fåda- ne hårdheter forr blifvit uplofte, ån man det i mjältens fvullnad kunnat förmoda. Men utan at tala om verkeliga fcirrher och hårdheter i mjälten, vågar jag likvål, for min del, falla på den tankan, at denna inelfva i Frofför oftare Ir mer eller mindre lidande, än vi det i allmänhet tro. Defs lofa fammanfått- ning medgifvef ju, at han vid blodets påtryc* kände kan, icke olik en Svamp, emottaga och inrymma en myckenhet blod , fom ftundom åftad* kommer fvullnad och ömhet vid påtagandet, famc ^4 i77^« JäQ* F^br. Mart. når oiTaken uphorer, och Mjälten tar återtaga fin förra ftyrka, drifver han de innehällne ofver- flodige våtfkor ifrän fig. Men år det fä, at blo- dets fereufe delar åro mycket (karpa ^ mäfte mjäl- ten ock, i mer eller mindre män, til hela fin varelfe, pä dubbelt lått (kådas, nemligen bäde i anfeende til blodets myckenhet och beikaffen- het: hvadan åfven Galenus torde tagit fig an- ledning, at nåmna mjälten (äfom famlings-plat- fen for de våtfkor, hvilka fororfaka de länga 3:dje dags-froflbrna j dä defi^ lidande likväl, alle- naft fom en cfFeft af famma fjukdom, bor anfes. Herr Lieutaud, uti fin Hifi:oria Anatomi- co-medica, utgifven af Herr Portal ^ anfo- rer några håndclfer, där mjälten fondergätt s i fynnerhet kunna de af mig upgifne i någon måt- to beftyrka trenne deraf: hvilka finnas antek- nade hos nämnde Autlor, Lib. L Secl. X. pag. Med de af Kongl. Vetenjhaps Academien , på d^ ftjl^ fårfiutm 6 åren > utfått a Pris - Frågor y har få-* lunda t i Ig åt t. T)ä Frågan ^ Huru Sveriges riyjga Folkhap bdjl kan afS'^ X 'vd*?äas'^ InkommOj är 1770, 5- Svar, ibland hvilka det pröfvades bad: förtjent til den utlofvade Belöningen, fom var författade af nu varande Oeconomise Adjunéleri vid K, Academien i Upfala, Herr A* G. BARCHAUSj h vilket ock är at Trycket utgifvet. Pä Frågan , om bdfta fättet at hushålla med Skogar^ na^ fick K. Academien ^ år 1771, allenafl 2 Svar^ fom vål ej funnos nöjaktiga, och derföre ej heller blifvit tryckte; dock fingo Auftorerne, Profefforen Herr S. HooF, och Bruks-Patronen Herr Angerstein, hvar i77<^- I^^n. Febr. Mart. hvar Cm Silfver-Medaille, i anfeende til åtfkiliJga af dem meddelta nyttiga päminnelfer. Til den dubbla Belöning, fom var utlofvad får bå- fta Afhandlingen om Bljkotjlev^ anmälte lig, år 1772, allenali 2 Mcdtåflare, Comminiftern vid en Forfamling i Skäne, Herr P. G ull änder, fanic Provincial- Me- dicus i Öftergåthland, Doft. J- O. Hagstrom, fom bägge fingo hvarfina 20 Ducater; och åro Deras Svar tilhopa tryckte. Ibland 14, är 1773. inkomna Svar pä Frngan, ombd' fla Jdttet at uphjelpa Åkerbruket ^ fans det vara bäft, fom var ingifvit af Ordin. Landtmåtaren famt Secreteraren vid K. Patriotilka Sälfkapet, Herr A. Modeer, och dcrnåft Herr Adjunften Barchsi vSvar, derfore fick den förre den utfatta dubbla Belöningen, 20 Ducater, och den fe- nare, några Silfver - Jettoner: och åro deras Svar tilho- pa tryckte. Samma är inkommo ock 4 Svar pä Frågan, oym bd- Jia For vari f?gs och B&tewedlen emot [mitto farna Sjuk^ domar pa Lavds^bygden, Författaren til et af dem. Me- dicin» Doéi. Herr G. Lund, fick lo Ducater, och Me- dicinse Studiofus Herr A. J. Hagstrom, för et annat, IQ Silfver-Jettoner. Deras Svar åro tilhopa utgifne. Pä Frågan, för är I774^ bafta Medici*jal-f6r- fattningar^ at befordra Folkhopens tihdxt ^ inkom alle- naft I Svar, fom väl var vackert, hvarföre ock Au- Äoren, Medicinae Adjunäen vid K. Academien i Upfa- la, Doét. J. G. Acrel, fick några Silfver-Jettoner, men ej fä fnlldändigt, at det kunnat af Trycket utgifvas. Sedan Frågan , om båjla Skapnaden och Jldllntnge» af enPlog^ blifvit, för brift pä nöjaktiga Svar , flera är up- fkuten, fick åndteligen, är 1775, Studiofus Herr S. N. Collin, den utlofvade tte^dubbla belöningen, oaktadt Defs Skrift ej funnits fä til alla delar befkaffad , at KL Academien trodt fig göra det allmänna nägon tjenlt med defs utgifvande, utan har ä nyo framftäldt detta Problem, til är 1778, emot 50 Ducaters Prasmium. På några Frågor åro inga eller ald©les otilräckeliga Svar inkomne* FÖR. (i FÖRTEKNING På de Ron ^ fom åro införde i detta Qyartals Handlingar. I. Om Éukig4 kdtls Rymd^ ^ mätmng ^/NiLS MäreLius ^ ^ ^ I 1. The&rem, kvifi af Xacu, 1j. VLå-ntW - 25 ^. Rön och jinmdrkningar om Kifel^ Lera och Aluuy af Carl Wilhelm ScHeele 50 4. Pak-Fongy en Chineftjk hvit Metall'^ bejkrif^ ven af Gust. v. Engestrom - 3f 5*. För få k til en Be [kr tf ning of ver L6i och Al- båke Fårfamlingar pd Öland \ af Daniel Brusenius ^ *• - - 38 6. Folkmängden i V f fala Stift ^ under en fjerde^ del af detta dra - hundrade y ifrdn och med ij4^y til och med ij-j^y upgifven af Pe- ter Jacob Hjelm - - 4P 7. Antalet af Födde och Mde i Vpfälu Stift y pä hvart och et af de 7 j aren y ifrdn och med iTii y til och med i^jss ^ upgifvet af Pehr Wargentin - - - (5o o. Röthmanniay et nytt Örte ^ genus y funnen och ^^r//i'ij'/? /?/Carl Peter ThunberGj 6f p. Röny om Extra^um Aconitiy af ]ou, LoR. Odhelius - - - - 68 30. Ber dt t elfe om Éfigelfka Stenkols Flöt fer och de^ ras bearbetande j ^/ Bengt Qvv^isT , - 6p 11, Anmärkningar of ver Träds och Örters vd^ xande pd Kinnekulle , / anfe^nde til olika hög'- der och affdttningar y gjorde af Clas Bjer- kander - - - '77 tZ, B er dt t elfe om tvdnne Soldater y fom under Fros^ fan häftigt aflidit y ^/Pehr F. Lenngren 8S ROTUMANNLA. caper^uf . 'i ACADEMIENS HANDLINGAR, För MäNADERNE A PRI LIS j M A j US, Jun itjs j År 1776* PRÄSES^ Hefr BEN C T QVlST AkDersson, Direäéuf vid de finare Järn - Fabriquerne. Öm urfprUngetj hefkaffenheten och n^UaH Kärr i Mdjfar och Möräjfer i Sverige, f. I* \ /i hafve fiårtils naftan dndafi fidrOvå- dat vara Moraffef och Kårr, i an* Teende lil de tilhallige ölägenheter^ G fom 1776. Apr. Maj\ Jun. fom vidlåda dem, utan at grundeligen underfo- ka, i hvad män de kunna atbojas^ eller hvad ftor nytta år at vinna for Landtbruket af deras råtta upodling> det tyckes altfå vara nödigt, at nägot närmare granflxa famraanhanget af alt detta. §. 2. Länge nog hafve vi ront och bekla- gat o fs ofver fkadeliga Natt-froltcr-, fom deffe fanka marker fororfaka. Vi hafve hvarken for Utlänningar eller inom ofs fjelfve kunnat dölja vårt bekymmer, at norra delen af Riket och i fynnerhet Finland år upfyld med defTe olåndi- ge och ofruktfamme parker. Ja, det har ej kun- nat undgå vår upmåi kfamhet, at uti vifle lands- orter, Kårr och Morafler med (torre vifshet tiltagit i vidd och rymder, ån Is-bergen i väva fjållj hvaraf efterhand Climatets forfämring och hela landets forftoring vore at b<^fara: men vil man gifva fig tålamod , at närmare ovåldugt un- derfoka Kärrs och MorafTers urfprungj gran- (kar man behorigen deras råtta belkaflFeiihet , lå- rer icke defs mindre tydeligen blifva updagadt, at både den ofruktfamhet defle fumpige platfer i allmänhet tillågges, i det mäfta är ogrundad, fom ock at all annan olägenhet af dem, pä långt när icke upväger den flora nytta och de män- ga förmåner, naturen igenom dem ofs vcrkeli- gen åmnat. §. Jämföras våra ikring Öfterfion belag- ne orter, med andra Länders beOvafFenhet til jordyta, lägen, berg och landfträckningar^ rö- jas bår alleftådes fpär, at Hafvet en eller flerc gånger af någon hailig och våldfam verkan of- vergifvit defs forna fträndcr, fänkt lig och gjordt - ut- 177^^ Apf. Maj\ Jun* utflyttning. Håfaf hafvä fafönl lemningar fe- dan qvarblifvit vidftråckte gfunde Sjöar ^ hvilka efter hand jordfylde och med fjo^och kårrvåx* ter ofverväxtC) vid Hafs - kuiterne nti hos ofs utgöra de ftorfta och vidlyftigafte Kårr och Mora fler. 4. Den urgamla Geographirtca Chartafl ofver Ofterfjoh^ h vilken förvaras i Kloftret St. Micheli di Murnno uti Venedig 5 utiätter ock Öfter^ fjons utryme mycket vidfträktare^ån det nU är^åf-* ven fom den utmärker for Skargård de orter ^ font nu vårkeligen beltä af faft land (^)* De brante öch afbrutne llrånderne vid Danfta Sundet^ fämf klip-^ pornas och fträndernes ofverensftåiHmelfe uti lågé^ lika ften-gry och jordåmnen på omfe fidor^ gifvä äfven all anledning at tro, det geilöcn nagön får- fkild flod eller våldfam utbrytning af Ö(terfj6tl| våra HafsVatteii i fenare tider fofil gjöft fig väg derigenom til Wäfterhafvet : men at de för- ut endalt haft fitt utlopp gcrtom fiora och lilk Belt. Om en lådan iarfkild flod antingen varit OgYgis, DÉUdAiLtoNS eller nägört anhari^ kan Vara lika mycket j nog af, at af en ladan betydan* de Öllerljons ändring, vi nu pä fafta landet fin* ne iäiom lemningar, en myckenhet Vidftråkte grunda tråfk, af hvilka med tiden blifvit Vid- lyftiga kårr, fanka myror och möraiTefé Hela Sveriges fornåmrtä f1cögsbygd| fa upp emot tjållen fom ock i Wäfterriörrladd famt Finland, år, förutan alt detta, deb ömgif- ven, dels upfyld af llorä vidftråkta Läiidthog^ ^_ ^ ^ der I (*) Herr Cancellie-Rädet Fiiii^l^Éll , i Defs låfda TäL 9m Wattuminikningen. 100 i77<^- Apr. Maj. Jun. der\, fandåfar och bergftråckningar j emot defTe landtryggar drifves en myckenhet varteivaktige angör, än af vader, än nalkas de ock deile fto- ra kroppar, i fölgd af den allmänna attraftions- kraften, hvar efter under rågn de äter nedfalla och gifva anledning til ymniga vattufamlingar , i dälderne pä alia de Hallen ^ hvarell hinder mo- ta for deras fria aflopp. §. 6, Ofta famlas en myckenhet ftillaftäen- de vatten^ åfven uti ilora fidlånda fkogar, der- af, at utdonlhiingen både af marken och fko* gen håmraas pä defle ftällen , i brifl af nödig värma, hvilken fvärligen tränger fig in uti en tåt fkog, hvareft dersutom fno och kala längre tid bibehålla fig, än pä et öppet fält. En myc- kenhet Kärr och Morafler i Savolax, Oireleii och Tavaftland, famt norra delen af Björneborgs Lån, hafva fitt urfprung icke af annat, än detta* §. 7. När om vären ifrän jordkullar och landthogdcr kålen uptinar och fnon fmäker, ned- flyter ifrän dem bäde en myckefihet vatten ned uti lågderne, fom ock bärlftoljes ifrän högder- ne en anfenlig mängd fin mylla och jord, hviU ken nedfläpas til defle vattubehäUningar, hvar- eft forr eller fcnare, i den män de blifvit jord- fylde^ Kärr och Morafler fedan efter hand til- flv'apas. §. 8. Ej mindre tildanas en hop Kärr och Morafler ock deraf, när ämynningar eller utlop- pen til älfvar och ftrommar af tiifälliga omftån- digheter tiiiloppas, lä at vattnet updåmmes at flöda ofver torr härdvallsmark , famt gor den vattufjuk och kärraktig. 1776. Apr. Maj. Jun. loi §. p. Defle iipdämningar flcc, ån af oforGk- tigt anlagde Vattu-verk \ ftromar och ålfvar, ån ock igenom olämpeligen utrtålde Fifivcbrag- dcr : men än allmännare fororfakas de af djupa kål-flcott, eller då ftrånderne is -och bottenfryfa i negden omkring vattudragens opningar, hvar- nf jordfvälen ofta anfenligen upfpånnes. Efter jordarternes olika art, och alt lom de mera el- ler mindre varit mattade af vatten, är verkan olika af deffe kälfkott^ ån uplyfta de trån , tråd- rötter och itenarj ån gora de ock flocktals up- hogningar och Damhäll for vattnets afflytande. At Kårr och vattufjuka platfer uti en och an- nan landsort, til vidd och rymder tiltaga, der- til åro delTe och flere flags updlmningar i fyn- perhet orfaken. §. 10, Tråfk och Sjöar vallas åfven ibland igen, ifrån en eller flere ftrånder, til Kärr och Moraffer. Gemenligen fker detta, dä fvalPoch väg ifrån ijollrånderne noter och bärtffcoljer mull och all los jord, forer den med fig och bereder botten- åfja, där fandåfar, holmar, landt-uddar och nås gora lugn, hvaraf efter hand uplandas en kårraktig plats. §. II. Dä grunda fund och invikar botten- fryGi, lä at marken och jord-fvälen flocketals af kålen .uphojes, famlar fig åfven deromkring (jo- åfja och rutna (jo-våxter^ deruti växer da forft Sjo-låf, Ror, Hippurss och Equifetum, Haft^ groningj derefter inftålla fig vidare efter hand andra Kärrväxter med ftarr-tufvor 5 hvaraf fåle- des med tiden en Kårraktig mark upkommer. §. II. iQl 177^^ Apr. Maj. Jum §. 12. Än tilfkapa$ afven ofta mycket Kårr* ^ktige marker, vid äars, åUvars och bäckars ut* lopp, da af Vårfloder? efter vattu- dragens be» flcaffenhet, vattnets mångd, langfammare eller ha* flig^re flytande, bottnens loshet, lynne och ftap- md, mer eller mindre myckenhet jord nedfloU jes i grunda invikar vid deras utlopp. Detta mylljga jordOam, hvilket läledes årligen nedflå" pas, gor efter band jordfyllning i dem 5 famt up* Igndar dem til Klrr och Morafler. j^. Kärr kallas deffe fumpige marker dä ^ nar de finnas i et flacklåndigt jordlåge, ofver- yuxne med Granflcog och ftora BjornmälTe-tuf* vor af Polytricum ScQfcirium% jåmte något Odon- ris, famt at upgä opnare fält och vid de vatty rikare Hållen i dem våxa Pil och Wide - bu^ ftar. Myllan i defTe år iållan ofver i alns mag* tighet; alfven beftar gemenligen iaf mo-blan'» dad lerg, 14. 3f(?r/?/jr eller heta åter delTe p fer, då de åro In mera fumpige och vatturike, belågne i dålder. På dem våxer ej annan (tog %v\ någre fpinkuge går-tallar, et och annat (land ^f Pvårg-ojorken Betula J^amj^ jåmte Myr-låf, Stw>grås, Agh? Hjortron, Kärr-våpling, IVIeny^ ^nthes, Ängs^uU Eriophorum, med Schench^e' ria, Utricularia, och i laggarne, Andromedae, Sqvatran Ledum och Pors Myrica ^ah. De0e byfa jordfyllning af mylla, ofta v^ I ^ \ ^Inars djup, förr ån alfven träffas, tf. Må![ar beftå måd af jordtåkte och ofvervuxne fma Inljoar , eller ock af lådane vat^ tU' 177 Apr. Maj. Jun. 103 tudrånkte platfer, deruti antingen cn myckenhet Kall-kållor upvälla, eller ock hvareft af updåm* de Sjöar, åar och båckar, vattnet inkräktat och ofta ifrån defs alf affkilt och uphogt jordfvälcn af Hardvalls-niarkei'^. Bjuder man til at ga pä dcfle mäffar, gungar hela måflen vid hv^art fteg, och man år i fara at dränka fig i deras blota åfja. De åro måft: ofvervuxne af RodraälTa, Sphagnum paluflre^ jimte nägre laf-arter, Li-- chenes. Denne måfla framvåjcer i dem båddvis ur topparne, fuper vatten i fig fpm en fvamp, famt utrotar trån och andra växter, utom Drofera, Dagg-gräfet, Trånjon Vaccinium Oxycoccosj famt Hippuris, med någre fträn af Harulls-gråfet Eri- ophorum vaginatum, Måfsmyllan i defle fumpi- ga orter, fälom af foga varde, finnes ofta idena til 5, 4, f ä 6 alnars mågtighet. 1(5, Ofta finnes åfven, at defle måfTar för- ut b^ftätt af Myrpr eller Mprafs, §. 14. hvil- ka efter hand mera vattu-drånkte, tätt paokning af anfenlig mäfsvåxt af Rodmåflan. I detta (kick hyfa mäffar en mångfalt bördigare mylla och jord ån annars. De förra Kårrvåxternes rötter haf- va dä gemenligen bundit fig ihop til en fam- manhångande fvål, hvarpä Mäfsväxter fcdcrme- ra fatt fig, ibland til i, z ä 3 alnars mågtig* het. Under den famma förekommer fedan jord- bådden af Kärrväxter, med inblandade trån, träd- rötter, Sjo-fnåckor, famt halfrutna Agfi och Starrgrås-rott land- 17^6. Apr. Maj. Jun^ 113 låndOca ofullkomliga Chartor, och Engelfke el- ler Hollåndfke Sjo-b6cker> den fom en gång gjordt en Refa eller var forfedd med Dag-bok, folgde noga den deruti befkrefne leden , utan at bry jfig med nya forfok, til defs Capitaine Aprcs DE Manevillette , vid flutet af 1740 talet, gjorde denna vågen mera kand igenom famlade obfervationer utur mänga Dag -böcker, och af dem med mycken moda författade fin Routier General eller Neptun Oriental, med tydeliga inftru£tioner och Chartor, hvilka M:r Her- bert federraera med några tillåggningar ofver* fatte pä Engelfka. Det var val ej lä lått, at flraxt af defla fam- lade anmärkningar bygga en accurat Charta. Ob- fervateurernes olika ^gnamått at gifla diflancer- ne, och et litet mifstag uti landens afpejlande pä Compaflen, fororfakade hvarjehanda fel-, Strom- vattnes orediga gång gjorde Skeppens lopp och kofa få olåkra, at man efter dem icke kunde utlåtta Lands - uddarnes låge med den vifshet, fom man borde. Sädane ofullkomligheter kun- de federmera af upmärkfamme Sjöfarande vid for- bi - reforne båft, igenom flitiga med Chartan jämförde pejlingar, råttas, liamt igenom flera gån- gers itererande omfider ftadfåfta vifsheten och gö- ra Chartan pälitelig. Pä detta lått har jag gjordt en och annan ändring i ofvannåmnde Chartor of- ver detta Sund, och derofver bifogat en kart befkrifning. Sju-Öarnes, fe Chartan, Tab. III. Pulo Do- cans och Totys belägenhet har jag, både ige- nom Latituds obfervationer och fammanftåmman-^ dc 1 14 ^77^^ Apr. Maj, yxn. de pejlingar, befunnit vara VSV och O NO Kran hvarandra. Chartorne lägga dem Oft och Veft: når man vet ftillnaden^ kan man i morkc våder foka vifFare känning af Pulo Taya , for at råtta kofan pä inloppet af Sundet. Den Norra kuften af Banca år ej vidare kånd^ |n at defs ovifla fkapnad blifvit flyttad utur den ena Chartan i den andra, men uti alla for myc^ ket Sydligt j jag har ifrån Docan fedt et hogf land deraf i SS O, och ifrån Sju-oarne famm^ land SO, men aldrig märkt det inne i Sundet, hvareft, i följe af Chartorne, diftancen år kar- tare. I anledning håraf, måfte denna kuften få cn nordligare utftråckning: man blir ock varfe ifrån mynningen af Sundet, at denna ftrand be^ gynner en åt N O bogd krokning, omringad vid de tre holmarne med mänga Jdippor och Bränningar. Sådana farligheter befåfta Banca-fidan innan- for Sundet: mänga dolda klippor, utfkjutande och häftigt uphogde grund, betacka Sandftran* den nedan for Monopin, hvilken vid lågt vat-^ ten kan, tvä milar fran landet, uti |: famn anlo- d^s. En pälitelig och här befaren Sjöman forfå-^ krade, at denna upgrundning vore ifrån klippan Friedric Hindric fammanhångande in emot Nan-? ca oarne. Man fer ock ingen, fom vågar fig ytom den med Lödning utmärkte råmian. En låg Sand -bank, af \\ famns djup, ar belägen midt ofver på Sumatra fidan, ftraxt ut- med den f jerde udden , fom ej år uti Chartor- ne utfått, denne år få mycket farligare, fom man tått in ;ii honom 1 1 famnars djup. t7'76. Åpr. Maj. jun* ii| Porfta udden af Sumatra gor detta Sundet ierriot Lallari uddarne mycket trångare^ ån Char-^ törne formåla. De ingående Skeppen kunna ige-^ nom et lådant fel mycket mifsledas^ man bot lemna oen Lucipara och fegla lå mycket ofver ät Sumatra fidan, at Parmifang - bergen blifva gömde ofver forfta udden 5 fom i defTa Chartor fvårligen låter fig gora> Sumatra kuften får of-* vanfor forfta udden en ät Vefter bogd krokning^ liviiken Banca- landet i famma mån bor följa, och läledes gå Chartorne på detta ftållet vida ifrån Landens råtta (kapnad. Sandbankarne 5 fom Nord om Lucipara lik-*^ fom ftånga farvattnet, vifa fig med lågfta vat* ten i fpring-tid, dels torra, dels af Stromeng brytande, uti något flciljaktigare belägenhet, åa Chartorne utlåtta : den Veftligafte udden af den Veftligafte Banken ligger ifrån Lucipara NV t* N, och kan med et utfkickadt fartyg låtteli-* gen pä detta ftrecket igenfinnas: om fartyget ligger uti et tjänligt djup, utan for Bankens kant, til ankars, kan Skeppet beqvåmligen pä detta märket undvika faran. Man har, midt emot denna, på Sumatra fidan, en utftickande mudder-bank, och år i mellan defia det trånga* lie och grundafte ftållet, fä at vid lågt vatten. Skeppen hafva knappa fyra famnat bredevid rån-* nan, fom ej bor vara Sandgrund, et teken, at man år for mycket ofver åt Öftra fidan 3 blöta- re mudder, år mårke, at man år Sumatra fidan for liåra. Uti inga Chartor eller befkrifningar finnes något farvatten på öftra fidan om Lucipara nåmndt > Ji6 177^- Apr. Maj. Jun. nåmndtj de hår i Sundet fvårmande Patiallingar veta ej gifva hårom någon uplyfning. Det har håndt mig tvånne gånger om natte- tid, at af Strömmen blifva ford igenom djupare vatten of- ver åt Banca (idan, nåftan förbi Luciparaj Sun- dets bredd, djupa vattnet , och ingen fynbar fara tycktes lofva et rymligt farvatten. Om den då for mycket ledna års-tiden hade tilftadt något uppe- håll, hade jag åfventyrat forfoket på denna Leden. Trettio milar SSO ifrån Lucipara, ligger én vidftråckt Sandbank, uti ingen Charta ännu anmärkt. At undvika den til Vefter liggande Trå - oen , kom jag oformodadt at infalla med detta Grund, hvareft Chartorne lofvade 14 fam- nar. Detta gaf mig anledning at tro mig vara ford i granikap med Trå-on, men fom hon in- tet vifte fig irran Skepps- toppen, foktes dju- pare vatten igenom oftligare Cours. Skillnaden af grunden röjer dem : detta har fin gråaktig Sand , det andra år omgifvet med grofre rodak- tig grund. Det breda fand - och mudder-flac- ket, fom ifrån denna oen följer Sumatra ftranden, finnes ej heller i Chartorne. Dä fpring-tid år, har jag funnit vattnet flö- da hår i Sundet til 18 Fot. Floden löper vid Lucipara Nord up intil Nanca oarne, iamnia- ledes löper Floden tillika igenom andra andan af' Sundet ät Söder, och möter den förra åfven vid Nanca, eller nåftan midt uti Sundet, fom ej litet päfkyndar Skeppens refor, emedan den ge- menligen löper 4 milar iTimen, (årdeles utiRågn- tiden, då han ifrån Palimbangs Rivier får nog tilokning af vatten, hvilket utmed Suaiatra fi- 177 Apn Maj. Jun. dan altid år grumligare, och tyckes underhålla de på den fidan belägne mudder -Bankar. Hela Sumatra Kuften igenom detta Sund år låglånd, fumpig och ode, undantagandes vid fjer- de udden : dar lynes igenom Rökar in uti fkogen anledning til något Negreri j den år ofver alt of- vervåxt med hog rak-ftammig Lofftog. Flod- vattnet räcker långt ofver trådens rötter , och den utfallande Ebben blottar den blota och gyttje- aktiga ftranden, på hvilken Crocodilcr, Cafua- rier och åtfkilliga hogbenta foglar då vifa fig, hela Sundet igenom > den år ockfä afdelad uti åtdvilliga uddar. Den forfta midt emot Lucipai- ra belägne låga udden, bcftår af ung ftog och lågre bufkarj jag tror mig intet fela, om jag pållår, at detta år uplandning, och hvcm vet, om icke den blota mudder- ftranden en gäng ut- breder fig til Lucipara, och tvingar de Sjöfa- rande , at foka en annan Led ? Forfta udden år mycket utflcjutande, i neigden af honom år djup- leken tiltagande, han lemnar bak om fig åt Ve- fter, en ftor inbogt, til et par mindre uddar, innan landet åt nord, midt for Parmifang ber- gen på Banca, hinner andra udden, hvilken, ef- ter den år mycket afrundad, gor fig endaft kån- bar igenom et ftort tråd , fom enfamt fticker fig högre, ån den andra fkogen. Hårifrån föl- jer et bredt mudder- flack ftranden åt, fom up- fyller hela Viken imellan denna och tredje ud- den-, for detta flackets (hull^ fom breder fig ut til halfva Sundet, Ipmna Skeppen Sumatra landet, och följa Banca fidan, intil oarna Nanca. Den tredje udden år, fom den forfta, utfkjutande, och gifver Landet federmera en VfsfV ftråckning til xiS fyyé. Apt. Maj. Juö; dea tjerde udden. Vid denria börja opningarné til det ftora Palimbangs Rivieret, fom igenom mänga krokningar fkal racka ofver 300 milar, och vara fegeibart intil Holland (ka Faftoriet, Straxt vid fjerde udden ligger den omnämnde uphogde Sandbanken^ men Vefter om honom i mudder-bankar for hvar opning af Rivieret. Lan* det år hår af lågre fkog aftagande 5 men fedail Palimbangs Rivieret flutat, möter äter fafta Su- matra landet i Vefter , af lijca befkaffenhet fonl det man pafferat, hela Sundet igenom, och an- dar vid den midt emot Monopin- berget beläg- na udden, Batacarang kallad. Denna ftranden be- häller ånnu fina blota mudder-bankar, fom vid udden åro mer utftråckte ^ dock år utloppet redigare for dem , fom hälla fig uti fam- nars djup, låkre, at ej faftna pä Batacarangs Bankar^ ej heller Klippan Fredrich Hindric^ fom ligger nåftan midt uti farvattnet. Omkring och nåra intil henne år grof fandig botten, uti 14 til if famnar^ hennes befkafFenhet år mig ej mer bekant , ån nt ofver henne (kal vara 9 fot^ dock vet jag Skeppa fom af Strömmen blifvit förde ofver henne uti 4 famnaré Banca - landet år af hel annan befkaffennei öch Jord -art 5 Strånderne, faft ån med ref och klippor omgifne-j årö mer uphogde, lemnandé imellan dålderne lof-klådda kullar, imellan hvil- ka irtvänarne hafva fina hus och Negrerier^ of- Vanfore år landet högre, hvareft ymnigt af Tenn- malm upgfafves^ fom år folkets endafte hand- tering* Monopin- berget^ fom pä den Vefträ udden af oen, uphojer fig , tjcnar til Land- kånning:^ i fynncrhet for de Skeppen ^ fom pä den- tf7^^ Apf* Måj\ Jutl* lip denna fidan ItM fig Sundet iii, öcli Vifat' fig for utgående Skeppen ifrän Nänca oaiiiei det gif-^ Ver ock märke 5 dä det år O t. at niart pas- fcrat klippan Friedrich Hindric; SÖ iffåil Mo- nopin ligger ^ nåftan en tredjedel af Sundets bredd ifrän Banca lidan^ en liten Sand- bank ^ hvars medier fta del faller med lagt vatten ton^ han lyfei* dä af fin fand gul^ rlied några fväfta ilenai-j Malayerne kalla honom Caram Br^m Bräm. Hela denna inbugt ac BanCa fidari M myc-" ket ofäk^i\ Nanca oarné åro tvånne fmårre^ med buftär ofvervåxte, med fteniga holmar och fmä blinda Skär pä inra fidan ömgifne^ fann eit ftv^rre rhed et Ref ifrän Landet fartltäanhan^ gande: man ankrar under deila öar Uti 10 fam« ilars djupi, och kan for nod ftull hämta vattert lituf en goi^ pä inra fidan af denila ftorä ofen ^ nien t^anygen mäfte ga imellan déniia och hol- taarne pä Nörrä iidan^ hvafeft farvattnet for- drar iipnlärkfamhet for dolda klippor^ Vildfviii finnas nog pa denna Oen ^ atVen har man (Idé fpär efter Tighir |)ä rtranderi^ föm fordrat hög yarfamhet^ Pärniifftng Befget^ föfil har nailnn famnha hogd mtå Monöpin^ tjeiiar pä dehiia fi- dan til råttefnore for de feglande^ ftranderi hat Under är ren^ och har jag ej märkt ^ ät de tVän- fie fmä Bankar 5 fdra ligga vid udd,eh af dettä berg^ Varit farliga^ riien utfått déni^ i anledning äfChartorhe* i4är i negden gor Banca eli bryt- ning igenom åö tvårine Lalläti uddar ^ och 60- jer fig fedan utiSydÖft, til defs diårkbarä än- da for dem ^ fom fegla denna leden % det behäl- ler fin kulliga ftapnad 5 mön Parmifiang bergcti det hogfta i deuna negden 3 vifat fig utan får 130 i77<^- Apr. Maj. Jim. Lucipara, och tjenar, fom fagt år, for et Se- gel- mårke i detta Sundets trängfel. Lucipara år en låg fandig holme, omringad med et vid- ftråekt landigt ref, och endall fynbar på långre håll af några höga tråd. VIDARE FÖRSÖK med Naturlig Våxt-f^ra^^ af ANDERS JAHAN RETZIUS. fl- ongl. Vetenfkaps Academien beha- . gade med det välbehag anfe den Avhandling om Vinflen och defs Syroy fom jag, år 1770^ hade den äran at inlemna, at det äiagc mig defie forfoks fortfättande. Flera, ja gan- fka många Forfök kunde vål ån med fjelfva Vin^ ftenen och defs Syra anftällas, famt utan tvifvel^ hvarjehanda rsyttigt derutur dragas , til Låkare- konllens fordel, men fom Vlnji ens -fyrans hufvudfa- kcligafte egcnfkaper åro af nyfsnåmnde afhandiing i det närmade utredde, (fe Kongl. Vet. Acad. Handl. 1770, p. 107 Scc.)? och mina nu va- rande goromäl icke tillåta^ at arbeta i fådane åmnen af Chemien, fom fordra vidlyftig tilftåll- ning^ nodfakas jng lemna fortiåttningen deraf til et lagligare tilfälle, och vil nu anföra et och aanat forfok, fom vifar några andra Växt- fyrors öfverensftämmelfe mcå Vinfiens-fyran. Apr^ Maj. Juti. 13 1 §é fié Näturliga vdxt-fyrof kallar jäg dem^ (om icke imdergäct någon koriftig jåfning, til fldllnad ifrån Jäjl- Syrot ^ hvilka äro af en helt annan befkaffenhet. Man rnJilte härvid åfveit flvilja imellan den, fom verkeligen undergått jas* ning^ och det^ fom varit närvarande vid jäs^ ningen, utan at (jelf jafa. Vinftencn år med vid Vinets jäfning, men dei1 tiied fyran förbund» ne delen af Lut ^ falt hindraf jåfningen ät ver* ka pä fumma fyra^ derfore blif den ofiråndrad och naturlig» Den ofriga delen af Syra der-* emot förvandlar under jälhingen fin natur ^ och blir en konflig eller jJfi-Syra, Sattet hurU hlf^ med tilgär^ är et ännu i mörker infvept ämrie^ och lårer (a blifva^ til defs någon habil Chemift vil fyllötåtta fig med defs utrönande. Jag haif vål i detta ånine gjordt en del forfök^ nieti al-^ drig hunnit långre, ån at det ena gifvit mig anledning til flutfatfef, hvilka et annat forfok^ öm icke kullkaftat^ åtminrtone gjordt tvifvel- aktige, och jag far icke inlätä mig iä långt t dylike Chemime Forfok, fom hagen fnart flul** le fora mig. f 5. Alk våxter^ förti genörri jäfhing gif-* Va Ättika^ vifa på h varjehanda iätt^ fpår til Na- turlig Syra-, men la fnart män anftåller jåmfo-^ relfe imellan den myckenhet^ fom fis af en och famma mångd^ t. Säd, fä utan fom genom jåfning^ iä blir efter det, fom ånnu kan Vara bekant > förklaringen defofver^ idel Vacklande gifsningar, ånflcont jag ock ville taga den grart- nade hypothefe til hjelp. Ännu konftigare blir det at förklara^ huru det geléaktigc åmriet i I % Djur- 1^1 177^* Apr. Maj\ Jun/ Djur- kroppen kan oiVergä ti! en verkelig Ät-^ tika, Innikci dock, i aniccnde til verkelighcccn, år otvifvclaktigt nf ron. §. f4, Pa anförde flållet i Kongl. Acadcm* Handl. p. zcS, har jag tiltälligt vis nämnt Ta- marinder 3 jag iar nu vara nägot omftåndeli- rare, f. Exper, Tamarinder, ladane Tom de finnas pä vara .Apothek, kokades uti rent källc' vatten en half timma, et Hop vatten til et lod Tamarindcr. Dccoclen filades het, och lemnades fcdan et dygn pä kalt Itålle. Sedan athåldes det tunna ofvan- uppä rtäende, dä pa bottnen fants en tämmelig myckenhet af dc §. f. omtalte tjåll * like cry- Haller. Deffa cryftaller likna Fiflc-tjåll, åro bruna til färgen 5 fura til fmaken^ fvärfmälte i vatten^ kärtcligen, det koinnier fa nära Vinden 5 at en- daft färg och fl-:apnad (kilia. Uti en annan om- ftändighet tyckas de väl vara något fkiljaktige^ nemligen : ar dcfra i jåll, ftrodde p:i eldkol , fprit- ta ti! florre delen bart, {afoni et fint mjöl, dä det ofriga frnälter , med Vinftens- lukts men denna fprircning utgör fa liten reel fkilnad hår^ fom hos Leror, hvaraf den ena fpritter bart i elden 5 den andra intet. ^ . Bxper, Den q^arblefnc vatftan fyntes icke hafva för- lorat det minlla uf fin fyra. Den bief upkokc och klarad med vlfpad Ägghvita, filades feder- mera och aidunftcsdesg til dcfs tvä tredje-delar VO" 177^- Apr. Maj* Jun. 155 vore qvarc, dä den fattes i kölden ec dygn. Un- der denna tiden gaf den allenaft några ta fjåll- like cryftaller^ hvilka franfkildeSp f6. Den klarade och infpiflerade våt{kan deltes i tvånne lika delar , til följande foriok* 5. Exper. Den ena hälften afdunftades, til defs den fick tjocklek af ec extraä^ Gittes federmera i kölden fiere dagar, i tanka, at deriitur få cryftaller^ men täfängt. Derfore uplofte jag den äter i vat- ten ^ filade och delade den åter i z delar. Den ena delen faturerades med Oleum Tartari per de* liquiam, til et ricktigt medel-falt, fora til fma- ken kom nårmaft Terra foliata Tartari, eller fom den nu i Pharmacopoea Svecica heter, Oxytar- tarus, dock nägot mera enfot af den myckna matiere extraélive. Blanningen afdunftades til hälften. Sedan den blifvit kali, tilflogs den frän- tagne hälften , och blandades val om. Inom nå- gra ognableck> grumlades blanningen, och efter hand foU til bottnen et pulver, likt cremor Tar*- tari^ åfven fom det (ter, när en iädan Tama* rind - fyra blandas til en uplofning af Tartaro Tartarifato, §. f7. Detta utflag har (I mycken likhet med 13 :de forfoket , §. 36.5 at man icke kan mifstaga fig om den {lutfats, at Tamarind- fy- ran år til alla delar lik Vinftens- fyran, utom det, at den år upblandad med en myckenhet af matiere extragtive. Man fer tillika af Exper. i och 5, at hos Tamarind - frukten ^ gifves bäde et Sal Efientiale Tartareum och et Acidum Ii- i y be- 134 177^* Api% Maj, Jun, berum, eller,, fom |r det famma; at T<^rnarind' frukten icke har lut -fak nog, for at förvandla fyran til et Sal ElTentiale Tartareiim. §. f8. Det återftod ånnu at forfoka denna fyr^n mcå kalk -jord 5 derfore uti ^. Exper, Sattes den andra hålfien (§, f6.) ofver eldeti tt upkoka, då efter hand, under ftåndig omrot' ning 5 tilOogs af en tjock Krit - välling, af fin rif^ ven krita och kall- vatten tillagad ^ dermed fort- fors, til defs blanningen förlorat all fyra, dä deq fogs af elden och ftåldes at kallna. Den had^ dä deponerat en anfenlig mängd praecipitat, och den ofvanftående våtfkan fmakade hvarken fur eller falt, utan fattig C^), af den inblandade ma* tiere extaétiye. ' §. fp. Når det i förra §r undiångne praeci^» itat underfoktes, befants det vara en verkcUg elenites Tartareus, aldeles ladan, fom i §. 8 omtalas. Når denne handterades med Vitriol-fy-» ra, gaf den ock famma utflag. §. 6o. Et nytt bevis, at denna fyra år af famma natur och egenflcaper, fom Vinftens-fy^ ran. Deraf, at Tamarind • faltet väller en liten hvit tållning med Qvickfilfver- uplofning i Sked* vatten, famt af Saltets fprittande pä glod, har en vitter Chemift flutat til Kokfalt- fyrans når- yaro, Slutfatfer ex analogia effeÄuum åro val of. (*) Dä jag icke känner nägot Svenfkt ord, fom trycker Sapor fatuus, eUer Franfofernes f<^^^^, tillä* tes mig, at nyttja /^/^/g ; ofmakelig år heU anna^ 177^- Apr. Maj. Jun. 13 j ioftaft riktige 5 når dervid alt i akt tages, fom bor, men bedraga icke heller lå lållan, når man al- drig fä litet forhaftar fig. Vid detta tilfålle har jag anledning at tro Slutfatfen vara forhaftadj ty 1:0, är tällningen knapt mårkelig, och kan lå fnart håriedas ifrån Lut - faltet. zro, år det icke nog, at Kokfalt- fyran tåller Qyick-filfrec i en lådan uplofning, utan det fker genom et flags y ilning, fom nog år bekant, och den mär- kes icke här. 3:0, Det år fant, at Tamarind- faltet, lagdt på glödande kol, flyger til en ftor del bart, läfom et fint pulver, men denna fprittning liknar mycket mera en del Kalkfpats^ arters, ån Kokfalts affprakning. 4:0, Deltaga icke alla kroppar, fom bårtfpraka i elden, af fCokf^lt-fy- \ ra, t. ex. Kalk, Gips -och Fålt-fpater, vifla Leror &:c. , utan lärer denna egenfkapen mera härröra af kropparnes textur, och kan hånda en llorre mångd af luft år åfven bidragande. Jag tycker^ at pä detta lått kan Ijelfva Kokfaltets decrepitation låmpeligall förklaras, hålft defs Sy- ra endaft i tvänne mig bekante blanningar yp- par denna egenfkap. Jag Ityrkes lå mycket mer 1 denna tankan, hvad Tamarind - faltet angår, fom det i §. fö. exper. 3. erhållne pulver icke v fpritter, utan fmålter läfom Cremor Tartari. Sjelfva l'artarus Vitriolatus , fom ingen mifstån- ker for Kokfalt - fyra, fpritter fonder til mjöl, lagd på eld-koL §. 6t. Berberis- faften liknar Tnmarind- fyran aldranårmaft, åfven deruti, at fedan faften ge- nom cryftallifation gifvit frän Hg et Sal eflen- tiale Tanareum 5 har den /likväl en g^inlka fkarp I 4 fy- 177^* -Äpi^ Maj. Jun, fyra q var. Saften af Vinhär % Syreflifgtet y Harfj^ r^j m. fl., hafva åfven en ofverflodig lyra 5 men den år långt fvagare ån hos de nämnde. Etiie^ dan derina fyra år aldeles lika med den, foni yt^ gor fjelfva det eflentiela Saltet , och läledes en^ daft behofver en proportionerad tilblanning aF Lut-falt, iä kan frågas, om icke den ringa mängd af Eflentielt Salt defla Veg^tabilier gifva, kun« de 6ka8 derigenom, at man laturerade en vifs de] af Saften med Lut- falt, och tilblandade feder-- mera en vifs proportion oblandad faft. Troli* gen flcuUe genom detta handgrep mycket mer^ och lika godt falt erhållas. Men angeläget blir, at noga utröna proportion af Liit^f^lt, foni til hvarje fort faft erfordras. §\ 6%. Pa hvad fått jag ock handterar Ci- tron - faften , har jag icke deraf fatt nägot folid falr, hvaraf jag åfven fluter, at Gitron-faften ar fri från Lut- falt. Jag har val bäde hart och Jåfit, at Inkrom af Citron j brandt til a(f a, {Icullo gitva Lut -falt, men ]ag har ingenftådes funnit någon, fotn fagt fig fjelf hafva gjordt detta for^ fok, ehuru detta ftulle vara och anfores (afonj ct af de ftarkafte ftål får Låmn om Lut-faltets generation i eld utaf fyra, jord och phlogifton,. Citron - faft (ådan fom den utifrån hitforcs, in^ fpfTcrad, torkad och brand ^ vore låttafte for- fdket, om man allenaft vore låker, at en iädaii faft icke med faft af omogne Drufvor vore up^ fpådd, §, Fårfk^ nypiifTad Citron-faft fråfer hafi- tigt med Oftron-ftal, Kråft-ftenar, Krita &cc. och upldfer dem I men fördrar vårma^ far at bU mattad. 1, X77^^ Apr, Maj\ Jun* 137 5^* j. Ex^er. En pörtion friflc Citron -faft fattes i en af- fprångd Kolf ofver en lindrig eld > dä den var varm, tilflogs litet i länder ^f pulverilerad Kri- ta 5 iä fnart en tilflagen portion var uploft, til- flogs mera, och dermed fortfors, til defs Citron* faften var mattad. I famma ognablick grumla- des den förut klara uplofningen, och all den til- flagne kritan foll til bottnen, förvandlad til en få kallad Selenites Tartareus, fom federmera icke ville lata uplofa lig, uti den ofvanftäende ofma-» keliga vätO^an, oaktat bade långvarig och Itark kokning, famt tilfpädt vatten, 4. Exper, §. (54. I ftycken fonderbrutne Ojlron^fnalj pä famma lått med Citron -fyra handrcrade, gåfvo aldeles lika. utilag, Äfven iå krolTade Kråft^fle^ var. Jag valde med flit fonderbrutne Oftron-lkal framfor pulveriferade, at icke bli förvillad af nå- gon del Oftronllcals • pulver, fom kunde blifvif ouploft, lika lä kroffade Kraft - ftenar 3 ty i bag- ge fallen kunde man utfoka det ouploft e 5 nav man ville underfoka pr?ecipitateto §. 6f. DefTa bagge forfok låra 1:0, st Ci- tron - fiften kommer derutinnan med Vinftens»* och Tamarind - fyran ofverens, at den med en Kalk -jord, utgör en i vatten nåflan ouplofelig blanning. 1:0, Hvad verkan man af de lå kal- lade Lapides Cancrorum CUrau ach Cönch oläker, 8' Expert §. 6S. Et uns Seignette Salt uploftes i 6 uns vatten, Uplofningen filtrerades och delades i 5 lika delar uti iårfkiite glas. Uti det ena flögs ny pråflad Citron ^ [af t ^ uti det andra Tamarind^ fyra ^ och uti det tredje deftillerad Vin ^ ättika. Blanningarne grumlades uti alla ; glafen, och tålde lä mycken Cremor Tartariy fom ungefår åt» gätt til beredningen af Seignette Saltet» ^. Exper^ 69. Et uns Tartarus Tartarifatus uplofles i vatten, pä famma (ätt fom föregående, famma tilflag gjordes oc|i gaf enahanda utflag, §, 70, Herr Baumc^ (^) mifstanka år läle- des icke den råttafte, utan det år verkeligen Cre^ mor Tartariy fom affondras, hvilket lått faller hvar och en i ögonen deraf, at forfoket flär lika lå vål ut med deftillerad Vin - ättika och Citron- faft, fom med Tamarind - fyran. Det år vål vifst, at då forfoket an Hålles med den fenare, iäs mera pr^cipitat^> men orfaken år ock dertil Iclar: af Tamarind - fyran och det Lut -falt, fom i Seignette- faltet och Tartaro Tartarifato mat' tat Vinftens- fyran, genereras en ny mängd Vin^ ften , då tvärtom de andra bagge fyrorna endaft fräntaga nämnde Saker den mäxtade delen af Lut* (•*) Eierr, de Pharm, L Ed. p. lyö. $40 177^* Apr. Maj. Jun* Lut-faket. Slutfatfen håraf blir kärteligen den, at (ädaae Medel- falter, fom åro af Vinftenfam- manfatte, bora icke af Läkare forordnas i ni» gon formel med Syror, RÖN, om Afcarls Lumbrlc oide s^i af JOH, L. ODHELIUS, ' T^lickan Magdalena Litsberg^ i6 år gammal ^ fom A ånnu icke blifvic menftruer^d, har i män- ga är miftat mafkar, af dels ftårre, dels mindre llag. Nålt for Michaélis fiaiedne hoft,^ blir hon illa fkråmd, tä at hon danade, och började derefter mårka ea hvålfning omkring naflen, h varjämte^ nåft for Jul, eonvulfivifke roreifer infunno fig. Hon intogs d. i. Febr. 1776, pä Kongl, La- ^.arettet j klagade ofver nu nämnde hvålfvande vid nafien, iikfom af et rundt klot, beledfagadt af fvära knipningar, fom nödgade henne, at gripa fig öm magen med bagge händerna, och at ka*» Ila fig framllupa pä magen i lången, hvilka plä* gor ibland ej ilutas forr, ån hon far eonvulfivi- flce ryckairtgar i händerna, och fvimmar bart, fom kan racka i til 3 minuter. Jag ville, fedan hon forft opnat Hfvet med Rhabarber och EngcUki; falt :j forfokaj hvad Ma- da' \y76. Apn Maj. Jun. 141 dame Noussf.rs nya medel kunde uträtta ^ gaf henne derfore, d. 3. Februarii, kl. 8 om morgo- nen, et hälft uns pulver af Radix Filicis, famt z timar dcrefrcr^ piller af mercurius dulcis och Refina Scamonii anarögran^ Tamt Gumi gutra 8 gran 5 hvaraf hon laxerade mycket och mille (lem, men ingen mafk. Följande dagen måddas Iion något bättre ^ men hade ^^na plägor ånnu qvar, h vårföre jag 5 d, f. Febr. gaf henne en ny dofis af medlet, da hon kräkte up rridix fi- licis^ men laxerade braf med pillerne^ dock ej lä ilarkt, fom forfla gängen^ lä nt jag kh 4* e- m. gaf henne et uncc EngelOct falt-, fom okade ftolgängarnc, dock utan a t någon maOc fyntes* Jag ville nu lemna henne liten hvila^ och gaf henne, d. 8. Februarii, pulver af Rad. falapx, femina Cinix^ och Sal änglicum^ ana, at taga en half drachma, tre eller fyra gånger om dagen, hvilka laxerade henne våi , och fkatnade lindring i fyrnptomerne. Den f ^, gingo ifrän henne tvän* ne maflcar ( AfcarU Lumbricoides Linn^j.) af hvilka den ena, fom midtpå var tjockare än den nndra, dagen derpä, uti kalt vatten, dit de (tra^^ lades, hade gifvit fran fig et knippe, fafthån* gande vid defs kropp, (fe Fig. 1. Tab. liLX^ men den andre ingen ting (fe Fig. 3)* Den 14^ kom ater en dylik tjock, fom ock gaf utur fig et nåftan dyjikt knippe, (fe fig. ij, men %'ar fmalare. Den 18. kom ater en dylik fram, fom var nagor ftorre, ån de förre, men fom in- gen ting gifvit från fig. Hon har federmera mycket iållan och lindrigt kant til {Ina plågor, och fortfor med famma pulver til d. 24. I^ebruarii, dä de började laxe- ra 14^ 177^* Apr. Maj. Jtiti^ ra henne for mycket, och faledes mafte lemnaS., Magen, fom, vid hennes ankomil i Lazaretter, var mycket utfpänd och härd, är nu naturlig och mjuk. Den zS. Februarii , klagade hon of- ver nytt buller i magen, och fick derfore an« dra laxer - pulver af Rad. Jalappa: en fcrupel ^ Rad. Hellebori albi fem grnn^ och Gumi gut- ta 8 gran, hviika val laxerade och afdrefvo Hem, men ingen mafk vidare. Nu fynas tecken til hennes rnenftruation, h vårföre alla medicamcn- ter tils vidare blifvit upikutne, och hon friflc utlåten. Männe icke detta ron (lyrker deras tanka ^ fom päila, at menniflxo - mafkar foda lefvande un- far? iäfom vän Doeveren, in Diflcrt de Vermi- US int. horn. Lugd. Bat. i/f?. och Zampo- NI, de origine Vermium , uti XL V U. Tornen af Raccotta d' opufcoli Scientifici, Vened. ijfi. med flere, hvaraf fynes följa, at deffa mafkar varit bade Honor (figur. i. 2.,) och Hannar (fig- 54 Eljeft fes håfutaf, at Nouss^Rfke medlet ic- ke i alimånhec år fpecifict for alla maikar, utan torde endaft drifva Binnikemafken, fom dock år en (tor egenfkap. Figurerne åro ritade, fedart mafkarne legat några dagar i fpiritus vini. BE- i77<^. Apr. Maj. Jun. 143 ti Norra America finnas vildt växande i:ne V--/ arter af Mulbårs- träd 5 nemligen : I. Det Roda^ eller det dar i landet la kalla- de Svarta Mulbdrs trädet ^ ehuru det dock är al- deles flvildt från det Europeifba Svarta Mulbärs- trädet: om detta Roda (kal flrax nedanfore egen- teligen handlas. 1* Det Hvita Mulhårs " trädet j ( Morus alba.) Detta har jag vål aldrig pä mina refor funnic dår vildt Växande, utan endaft fedt det pä et el- ler annat ftålie vid någon gard , och hvareft ega- ren fade, at det forft kommit fran Europa. Men Herr Joh, Bartram^ fom mycket reft i de Engelfka Provincerne^ forfåkrade, at han åfvea funnit detta Hvita Mulbärstrådet vildt växande i (kogarna, dock endaft pä ganfka fä ftållen. Pater Charlevoix, i (m journal Ht jlorique d' un voyage de 1* Amer. T. FL p. m 14a, iäger uttryc- keligen , at det växer i myckenhet uti Louifi- anne. Lawson^ uti fin Hifiory ofCarolinayp. lo^. berättar, at i Carolina finnes en art Mulbårs- tråd med flåta lof^ fom bår dels hvita dels fvar- ta bår. Vid Nya York fann jag i flcogen ec Mulbårstråd, fom hade folia cordata glabra feu BESKRIFNING 144 i77<^* Api\ Maj. Jun* licviai men båren voro icke mognaj tor hthå^ det var dylikt^) fom d,e Carolinfka flåtbladiga* Men jag gar tilbaka til det forfa eller Ro* da Mulbårsttådct, Namneiu (om detta fatt af ortekånnaféj Itö i fynnerhet följande: MORUS (rubra) folil^ cördatls fubtus villofis^ amentis cyiindriciSi v.Lihn. Spec.^lant, editi Moms foliis fubttls tomeiitöfi^^ attjentis lön'» gis dioicis. Grön. virg. Morus Virginiana. Råj, hijh 4^0. Moras Vn'ginien(ls^ arbor^ Loti arböriå in« flat raniofa^ foliis arnpliflimis* PM. tJifii å/5, t. 24^. /. 4, l3e uti America boende Sveiifice kallade deÉ MulbärsirdJ i de Éngelilce gemerjHgcn\A////^^^r>^j^ frecf och ibland Élack Mulberry trée: Franföfernd j Canada MeurleV och Murier^ TyOcarne MauU ker-bäum^ och d€ Holland ilc c iNyåYotks Pro^ yince Moerbejie-^ Uoonf, Ort, Det vaKer i myckenhet i flcogafilä uti Carolina .5 Virginien^ Maryland ^ Penfylvanieri och Södra delen a?f Nya Jerfey^ famt längre upp f5ch in i landet^ på de orter, fom ligga undeir faamia Poihogd med de nyfsnåmda Provinciero' Uti Norra delen af Nya Jerfey ^ famt i Nyd Yorcks Province^ blir dci mera fparfamt, och i den måft til ISIorr belågna delen af fidftnåmdd I^rovince^ iinnes det ej mera vHdt växande. Ma» finner dem ån i flcogarne tid Albany^ men då Jag kom ^0 Eoge}fl%a mil längre til Norr;^ fadö t%7^^ Apf. Maj; Jun, x^^ ^en Bonden i> dar jag tagit herbct^ge, at man dåt fann endaft något enda hår ocjc där i (togen vå* Xande. Vid Saratoga, Tom ligger 40 Engelflca mil Norr om Albany ^ päftodo de dår boende bönder 5 at de aldtig fedt eller funnit Mulbårs^ trän dår i ficogarnas dermot forlåkra^de Öfverfteft LYBIUS5 fom en tid bodt i Sarätoga Fåftning^ och ofta roat fig med jagande deromkring, at han i llcogarna vid Saratoga fedt något en4a Mul* bårstråd j men vid gamla Fällningen Nicolfon^ fom ligger endaft i l Engeifkc mil Norr om Sa- ratoga, och hvareft bemälte Öfverfte bodt i fle* rc år 5 famt nåftan dageligen tårdats dår i iko^ garna, har han aldrig blifvit detta tråd varfe* Saratoga ligger vid grad. Låtit. 4^5 %f, Meii vintrarna åro dår altid lå (karpa, fom i Sverige^ faft icke få långa. På hela vågen från Albany til Ofwcgo Fåftning, fedan jag lemnat orterna nårmaft til Albany, kunde jag ej få fe någoi: Mulbårsträd i flvogarne 5 och vid Öftvegö endaife par ftycken^ men imellan Ofwcgo och Niaga- ra, började de något mera vifa figi och vid Niagara voro de redan mycket alimlnna. Pä denna fiftnåmda orten, fans en varietet äf éetta tråd , fom man nåftan kunnat taga for et får- fkildt fperies) ty då några få lof voro cordata> voro de Öåfta antingen triloba eller paimata. Éhu* ru de lä kallade Blew moilntains eller Blå ber* gen åro mycket höga och kalla , våxa dock deflk tråd åfven på dem^ faft mindre allmånt. "^öråmän^ hvari åt våxa, år atHilligi Uti llcogarna, dår ofta år en (kon fv-artmylla, fer man dem ymnigt. |ag har fédt dem på flera ftålleri 1^6 1776. Apr. Maj. Jun. våxa nåftan i bara fand-grus, dar de dock trif- vits ganfka val. Näppeligen finnes något tråd, fom tager til godo lå torr och mager jordmån, fom detta: jag har pä flera ftållen funnit dem våxa helt frodiga, och vara fulla med ftorabår, faft de ftätt pä de hårdafte och magrafte bac- kar, dar gråfen rundt omkring dem varit af den ovanligt llarka torckan merånde\s bartbrånde, lä at en kunde ftadna i forundran, huru de dar kunnat lä våt komma fort. De hade blifvit dit- planterade af foglar, fom åtit bären. Vid Mont- real i Canada hade Gouverneuren låtit plante- ra några, de ftodo dar pä en tåmmehg fkarp och mager jordmän; men hade dock ftora och frodiga lof, och trifdes mycket våi. Deras van- liga jordmän ar aldä pä torra och håglåndta ftål- len; men man träffar dem ock ibland växande i kårr, i fynnerhet i de iä kallade Ceder-kårren, dar Cuprejfus Hyoides växer, och åndä bärga de fig tåmmeligen där. Landtmånnerne i Penfyl- vanien anfägo defTe trän for et det vårfta ogrås pä deras åkrar; ty foglarne kringfprida fron af dem i den lofa jorden, där de tätt upkommaj fä de ftä där litet qvar och (lä rötter, kunna de ej utrotas, om de ej updragas noga med roten; ty affkäres ftammen nära til marken, iä up- komma frän ro^en en myckenhet telningar, dem Landtmannen äter fär befvår med, at utrota. Om jorden brånnes pä något ftålle, eller (kogen bärtrodjes och marken upgråfves, är detta träd et af de forfta, fom dar infinner (ig af fron, fom foglarna ditfora. Uti Penfylvanien och Nya Jer- fey (äg man både vid gårdar och vägar ymnigt af deile trän. Pä de fläfta iHllen hade de med 177^* Apr. Maj. Jun. 147 flit planterat dem vid fina gärdar > men di man kom längre til Norr uti Nya Yorks Province, blefvo de mera (ållfynta vid vågar j men niåtfc vid hvar gärd ftod et eller flera. De tyckas vara af de Träd(]ag, fom håUl äKka våxa i neg- den, dår folk borj ty man finner dem gemen- ligen ymnogt nära omkring gärdar, famt pä af- rogda ftållenj pnen icke iä i fkogarna. jag ob- ferverade mänga gånger, at pä de Miilbårstrån, fom llodo i tåta Ikogar, fans roeråndels ingen frukt, eller om de hade nägon, beftod den en- daft i nägra tä bår^ men deremot, om dS kom* mo at ftä anten vid ytterfta fidan af en fkog, eller nära til en fjo, eller pä opna^ålt, där de hade fri tilgäng til fol och luft, voro de ge- menligen om fommaren fulla med bår. Det famma fan jag måft altid åfven (ke med en ftor hop andra träd. Defle MulbSrstrån åro af de fiag, fom uti en Botanifk indelning egenteligen ftuHe hora til Herr Archiatern och Riddaren von LiNNés Clafs kallad Poljgamia-, ty pä de fiåfta af defie trån åro foaih'ga blommor Han-blomftcr (Mares), och fomhge Hon-blomfter, (Fc^minx). Pä en del äro alla blommorna Hon-blomfter. Och äter pä en annan del aro alla Han-biomfterj deiTe fift- nåmde bara aldrig frukt. Ja, jag har fedt et tråd, där på aila de ofriga grenarna den ena blomman beftätt af Han- blomller , och den andra af Hon- blomfter men pä en enda gren voro alla blom- morna allenaft Han -blommor 5 och ehuru noga jag letade, kunde jag ej finna en enda Hon- blomma j det ock egaren af trådet beftrykte, K z ' fom 148 i77<^. Apn Maj\ Jun. fom forfåkrade, at han aldrig pa den grenen fcåt ,| mgot bår, ehuru dec var et gammalt tråd, fom * i mänga är burit frukt. Man jfinner (omliga trån, där uti en och famma blomma fitta både Stamina och Piftilla, eller at defs blommor åro Hermaphroditerj men at pä famma tråd andra I blommor finnas 5 hvaraf den ena har bara Sta- mina, och den andra bara Piftiller, hvilket jag flera refor fedt. Herr Bartram forfäkrade mig vål, at han vid fin gård hade et Mulbårstråd, fom alla är förut burit bara Hon-blomfter^ men at det om våren i/fo, åfven hade en mycken- het af Han-blomfter^ men jag fruktar, det han inifstog fig: han torde icke de förra åren hafva lä noga underfokt denna faken, fom det fordras, til at kunna gifva något vifst flut uti en fä ny och ovanlig fak. Folket hår pä orten vifsre nog at gora fkil- md i mellan HÄnnarna och Honorna af defTe tråd j ty de, fom buro bår, antingen de voro andro* gyn^ eller foemin^ , kallade de Hon - mulbårs- tråd> men de, fom aldrig buro frukt, fingo namn af Hannar eller Han- mulbårstråd. Nu far jag gifva befkrifning pä blommorna af de Mulbårstråd, fom ärö cmdrogyn han åf* ven då låter fig behaga bladen af detta Mul* bårstråd. EnSvenfk, vid namn Anders Ram* BO, vifte mig om fommaren ijfo, nåra til fin gård, et Mulbårstråd, af hvilket de firr nämn- de Lofmafkar nåftforut upåtit alla lofven, hvil- ket tycktes tydeligen (kedt derfore , at fedan de fortärt alla lofven pä alla deromkring ftående trän , och dä icke hade mera at åta, men voro dock ej ännu mogna til förvandling, dref hogfta no* den dem, at tilgripa hvad lof de kunde komma ofver, til at ej fvålta ihjåh Når man vil famla fron af defTe båf, bof man forft noga fe til, at båren blifva tagne af lådana trån, fom åro androgynse, det år, forft hafva haft både Han -och Hon - blomPcer på fig, eller om de åro Honor, at et tråd med Han* blomfter ftätt nära dervid, fom dock fållan plä* gar hånda^ annars, om bår och fron famlas af et tråd, fom haft bara Hon- blomfter, och in* tet Han- Mulbårstråd ftätt nåradertil, lä gro ej iädana fron. Sedan har man vid bårens torkan*, de, hvaraf man vil famla fron, mycket be* fvår. Breder man båren ut pä golf, at ligga och torka, vinner man icke gerna fic åndamäl> ty fom bären åro ganlka faftfuUa, fä drager det långt ut, innan de blifva tom 5 ja det (ker nå* ftan akid, at innan de blifva halftorra, ofver* ^Ira* Apn Maj\ Jun^ \6i Öriagas dé hela och hållna med mogel^ fom flvåm* mer fi^ona^ och faft man^ vid det de bredas ut pä golfvet, kryfter ur dem fä mycket faft fom gorligit år, vil det ändä icke altid hjelpa> ty näppeligen ligga de utkrammade Mulbåren z ä 5 dagar helt tunt utbredda pä golfvet at tor- kas^ innan de begynna moglas. Vil mail äter tvätta bart all flemmen och den mucilago^ fom omgifver fröna ^ fker merändels, at fom deflfe fron åro mycket fmä, la följer en god del af dem med vattnet. Det båfta fann jag pä min refa vara, at utkryfta lä mycken faft frän båren^ fom gorligaft var, och fedan käfta de fä utkra- made båren i fin mull, famt blanda det om hvart* annat ^ dä muUen drog til fig fuktigheten, hvar- pä, dä mullen blef torr^ den fiktades genom et fint fäll, dä de torra fron lämnades qvar i iäl- let. Hår til fordras 2 ä j varma dagar, innan de hinna nog torkas. Men år man flådd pä en ixfa, dår man rakar iiägot Mulbårstråd^ hvaraf man vill famla fron, och ej har tidy at dröja öfver en dag ^ dä har man fållan nägot annat råd^ ån at med munnen fuga ut all faften af hvart bår, och lä fkilja hvart fi"6 lårlfcildt for fig fjelft frän den pulpa ^ fom omgifvit dera^ famt fedarl lågga dem litet at torkas 3 hvilket år et befvår-* ligt arbete. Af de fton^ fom jag famlade i borjatiafju* t\\\ mäilad i7fo uti Pennfylvanien^ och dår til forfok utlädde i lädor, den f ejusdem^ upkora- mo hundrade-falt fraä plantor ^ den 3 nåftfoljan"» dje Julii. Sedart jag komrtiit herii frärt Åméricä öch iiiEtilAbo, lädde jag af defTa fron uti drifbånck JL ont i6i 177^' Apr. Maj. Jun. om våren ijfz- Fröna voro då i:ne år gamla. Jag fick dock upp 3 ä 4 plantor> af dem do- go de forfta åren lä mänga, i brift af tjenligt rum, at hälla dem uti om vintern, medan de voro fpåda, at jag endaft fick behälla et qvar. Detta har jag hårtils om vintrarna hållit inne i Frigidarium. Dä det åndteligen blef lä ftort, at det började blomma, fick jag til min ftora forg tornimma, at det var bara et Hon -tråd, fom hade ingen Han -blomma i följe med fig, ehuru noga jag ranfakat derefter. Jag onfkade gerna, at Herr Bartrams forr omtalta obfer- vation vill® hår träffa in, det år, at ehuru det hårtils haft bara Hon-blomfter, det nu ville (tjuta fram någon ny qvift, fom hade antingen bara Han - blomrter, eller ock Hermaphroditer. Men jag fruktar, det jag torde tä vånta for län- ge derpä. Siftledne fommäre, I77f , började det blomma mot flutet af Maji manad 3 vid början af Junio bloniftrade det fom bäll, och d. i Au- gufti begynte de forfta bår blifva mogna, med hvilkas mognande det fmåningom fortfor ftorre delen af famma månad. Det frambar dä en myc- kenhet ftora och ganfka vålfmakliga bår ; och fom i de famma fyntes fom någon art af fron, famlade jag dem flitigt, och tanker denna Vår med all forgtällighet lä dem, och forfoka, om jag kan förmå något at gro. Vid det defle bär fiilforledne fommare började mognas , fick jag oformodeligen nya medhjelpare til at dela bä- ren med mig, nemligen, Kajor och Grå- fparf* var eller Tättingar, bviika hade en lådan be«^ gårelfe til denna frukt, at faft jag låt ftjuta nä* gra, och hänga ofver trädet, kunde de ändå ic- ke 177^* Apr. Maj. Jun. 163 ke afhållas derifrän. Nåt, fatt ofver trädet, blef det fåkralte forfvar. Nu har jag börjat på an- dra lått foroka detta nyttiga tråd. Jag hoppas dock, at på flera orter i Sverige fkola finnas af detta Mulbårstråd , emedan vid min hemkomft från America, fron i Maji och Junii månader I7f I , eller dä de endali voro et år gamla, blef- vo i ymnoghet utdelta til flera pä {ärflc/ldta ftål- len i Sverige, i fynnerhet til de Sod^*e Provin- cier, och Climatet i ftorre delen af Sverige år mycket blidare, än pä någon ort i Finland. De, fom dä fingo fron, torde ock varit lå lyckliga, at de fatt upp trån, fom hafva både Han -och Hon^blomfter. FORTSÄTTNING om Engeljka Stenkols-Flötferi af BENGT Q^WIST Andersson. Cap. 2. Om deras bearbetande, §. I. "V/fan vågar icke garna lånka et nytt xVX Schakt til en Stenkols - grufvas op- nande, utan at kånna fig fore med Bergborren: (årflcildt folk brukas dertil , och betalas efter 6f- verenskommelfe, til vifst pris for famnen, antin- gen borrningen drifves på ftorre eller mindre djup. Den fom år hufvudman for det arbetet, håller Borr med dertil horande verktyg och til- L z ftåll- j64 ^77 Apn Maj, Jun Hållningar. På flere ftållen har det varit gam- malt bruk 5 at fluta om Bergborrning efter en vifs furnroa for de forfta lo famnarne, med nå- gon tilokning for de naftfoljande lo famnar, och fedan et vifst tilokt pris pä hvarje famn, ige- nom hvilket jåmna tilvåxande, borrningen fti- ger til anfenlig koftnad , lä fnart den fortiåttes pä ftorre djup. Detta har gifvit forfarna och tiltagfna Bergsborrs - Idkare anledning at ätaga lig detta arbete pä vifit flumpkop, nemligen^ I Guinea for hvarje famn, hvarigenom de, om borrningen (kulle uphora pä 30 famnars djup^ eller forr, vinna långt mer, ån etter det andra betinget, men drifves den til 60 famnars djup eller dcrutofver 5 fom ofta händer, vinner Gruf- ve - egaren en betydande befparing uti defs ut- gifter. Herr Triewalds Beflcrifning om Engelflca Bergborren och defs bruk, fom finnes införd i denna Kongl. Academiens Handlingar for Jan. Febr. Mart, 1740, år lä fullftåndig, at dervid intet år at tillägga. §, 1. Når kolflotfernc genom bergborr blif- vit undérfokte til afftänd iip ifrån dagen, tjock- lek och art at brinna, och det pä behöriga ftål* len, til utrönande af fältets befkafFenhet , fom man år finnad intaga j fänkes et Schakt ned pä det djup man funmt den KolBotfen ligga, fom med arbete efterfåttas ftal, och det utan affe- ende pä några Kolflotfer hSgre up. Fä Stenkols - fjotfer vid New Caftle hållas: varde at arbeta ^ lä framt de ej ligga pä 26 til 35 \77^' Apr. Maj. Jun. ^5 fan)iiars djup. Det ofverfta Kol-hvarfvet år på de flåfte Hällen la tunt, at det med for- mån ej kan arbetas-» och forer ofta Kol af lå- dan art, fom ej brinna med låga 5 och kallas Crow Coal. Det år måft vanligt, at flå up Schaktet til 6 hogft 7|; fots bredd, antingen de fä en rund eller fyrkantig (tapnad. Öfverft up emot da- gen, z til % famnar ned eller på det djup, fom den lofa Dam -jorden ligger, forlåkras Schak- tet med en ordentelig Mur af huggen Sand- ilen, i form af hvalf, fom år ganflka fnygt och varaktigt. Så fnart man råkar något Sten-hvarf af pålitelig ftyrka, tages det til fot for benåm- de Mur, och tillkapas pä behörigt lått. Der- inunder, om iådane Jord -eller Sten- lager vid- taga, fom icke åro fafte eller tåte nog, bekiå- des Schaktet på det djup, fom erfordras, med en plank - fodring, fom med Tjåra ofverftrykes pä bägge fidor. Utom fmima plank-beklädning ipånnas fmidiga Spiror rundt omkring hela Schak- tet, til behörigt afftånd lins imellan, fom falt- fpikas vid plankorne, fedan de åro val fogade och tilpaflade. Detta fortimrings- lått år åfvcn- vål ganfka nått och behändigt, och ehuruvål det kunde fynas mindre läkert emot bräckliga och loHi Berg-flag, fer man likväl, atGrufve- cgarne där med finna bättre uträkning, ån med vanliga fortimringar af hela träden , fom vid New Caftles Kolverk nu mera lällan brukas. $. 5. Når Schaktet år aflånkt til det djup man årnat,- och pä forenåmdc lätt forbygt, kom- ixier arbetet på Ijelfva Kol-flotfen at begynnas, L 3 dä i66 177^- Apr* Maj. Jun. da aldraforft forefaller, at upflä en Ort pä om- fe fidor sfran Schaktet, iä längt man tanker ftråc- ka Grufve- arbetet. Om lågenheten fä medgif- ver, forfummas det ej, at med en (ädan Ort gå ut i dagen , til vattnets afledande och utfordring af Kolen j rnen låter ej det gora fig, och om man finner af Kol-flotfens låge, at vattnet flvul- le dragas in pä arbetet, vid det Schaktet man redan länkt, år ingen annan utvåg, än at bruka det til vattu- upfordring, och upflä et nytt Kol- upfordrings Schakt, vid pafs zoo alnar derifrän^ och ibland derutotver. Man år likväl i detta affe- ende ganfka män om, at underfoka flotfen med Bergborr, och efter de derigenom yppade anled-. ningar råtta fig med båggc Schaktens anläggande, få at de nödige arbets-rummen utan inträng af vat- ten eller felande våder-våxling kunna opnas, och arbetet federmera fortlättas. Vid alla Kolverk följes gemenligen det lät- tet, at upflä arbets- rummen i råt- vinkliga af- fkårningar, lä at, om llråck - orterne komma at gä ifrän Schaktet, en i Öfler och en i Wå- llcr, anläggas T vår - orterne derifrän i Norr och Söder. Man arbetar altid ut flotfen forft pä de ifrän Schaktet långft bärt aflågfne ftållen, fedan man kommit fram med Sträck- orterne, och nårmar fig dit efter hand, til defs omfider hela fältet man forefatt fig genomgå, blifvit utbrutit, un- dantagandes pelarna, fom lemnas til fifl:. Sträck -orterne åro gemenligen f yards eller 7f alnar breda, rned 4I alnars breda pelare, fom lemnas imellan hvar llråck -ort, h vilka pelare fe- 17 7 Apr. Maj. Jun. 1^7 /edan med 3 alnars breda tvår- orter genomfläs. I anledning af det, fom redan anmärkt år, om fältets upfläende i råt- vinkliga afflvårningar, föl- jer det, at bäde Sträck -och Tvår^orter varda Uns imellan i det nårmafte jåmnlidige. §. 4. Det fifta arbetet i en Stenkols-grufva, år Pelarenas utbrytande, hvarmed på det fåttet forfares, at de forft allenaft til hälften tagas ned, i fynnerhet om Taket år benäget at falla, d| fmä Ekftåmplar lättas deremot, hvilka ftållas til 4 eller f fots ätflcilnad från hvarannan, och tä- ltas emot Taket med en trä-kil: den andra hälf- ten af pelarne tages derpä ut. Detta forftåm- plings-lätt brukas ock i fjelfva Sträck-orterne, enär tak-ftenen ej år nog faft ; man tager allenaft i akt, at genomgängarne for Kolens utforfel varda rymlige nog. Mänga Grufvor i England forfäkras pä intet annat lått, ån genom dylika fmä ftåmplar, utan några qvarlemnade pelare: vid Kingswood och flere mindre Stenkols-verk, brukas lå ofver alt. Faft ån detta arbete at nederbryta pelarna, om det allenaft fter pä behörigt lätt, icke an- fes for lärdeles farligt, aldenftund det gifves an- ledning utaf et vifst knattrande i Kolen up i ta- ket, at finna, när det begynner lätta fig, och ända gemenligen blifver tid nog, at komma un- dan pä iäkra ftållen, beftås likvål derfore ftorrc dagspenning , ån for andre grufve-arbeten. Det angelägnafte, at åfven dervid i akt taga, år, af begynna pä de längft bart ifrån Schaktet be- lågne pelare, och fedan gä i den ordning de ftä, alt närmare och närmare Schaktet, til defs L 4 alla 1^8 tyjé. Apr. Maj. Jun,^ alla pelare varda barttagne, da Taket far falk in af lig fjelft, fom gemenligcn fnart nog hån-^ den Om Tak-ftenen är mycket benägen at falla^ gora farenåmde Ek-(Umplar tjenft for den tiden ^ fom behofves til pelarenas bärttagande, ehuru de gemenligen pä 5 eller 4 års tid rutna. Pa andre ftållenj dår inga Pelare lempas, utan i deras ftålle proppning ( la kallas egenteligen det- ta forftåmplings - lått ) briikgs, mlfte alla felak-^ tige ftåmplar utbytas, f . Det år merendels någon liten flsilnad uti Stenkolens godhet högre up eller lågre neder i flotfen, hvarpå man vid brytningen altid gifver akt. Om de båfta Kolen, dem man år mäa om at bryta ut i ftora ftycken, hälla fig up emot taket, uthugges neder vid Solan et fpor, I fot bredt och lä djupt, at karlen, fom arbe- tar pä det ftållet, har rum nog til at fora flåg-^ gan; men om båttre kol finnas vid Solan, ån i Taket, förhåller man fig tvårt om, och hug-^ ger utnämnde fpor ofverft i flotfen raed hackor,, famt kilar ut den nedra delen. Man finner låtteligen^ at inga andra, ån fin^ Jkol kunna falla efter deffe uthuggningar, fom åro nödige bäde for rymlighet fkuU, at komma til råtta med kilningen, och at forfvaga anbrot^ tet, h varigenom detta arbete med flågga och liil lä anfenligen lättas, famt at de ftora kolen egenteligen fprångas ut genom kilningen. Ko^ len åro ganfka fkora, och kunna ej motftä den roinfta tryckning, utan at loflna, knaftra och omfider ftjelpa ned: de falla ofta ut iä ftora, at de icke kunna hand teras, och inlfte dävida«* re 177^^ Apr. Maj. Jun. ye fonderdas. En karl arbcur gemenligen for fig fjelf pä fitt ftålle, och år merendels naken: han begynner med fporens uthuggande , tvårt ofver hela fit arbets-rum, lä mänga han finner nödiga, och kommer fedan efter med kilningen: han behofver ej flera verktygs ån en Hacka, en Slägga, några Kilar , en Skolvel och et Ljus. For hvarje tjog korgar han bryter löft och fas- tar uti, betalas han med i Schilling och ii pen* ce. En iädan korg innehåller mer ån en Bus-» hel, våger, när den år fyld med Stenkol, vid pafs 1^ Skeppund Stapelftads vigt, år fkapad cj olik vanliga Lapp - korgar med ftarkt hand*» tag, at fåfta linan uti, och kallas pä Engellka Calf. Alla omkoftningar åro uträknade efter et tjog fädane korgar. En karl hugger gemenligen iit 40 korgar om dagen, och ibland derofver: dq ftållas pä en liten kärt flåda , aldeles ofkodd, och framköras til Schaktet med fmä häftar (Gal-? lowais), fom åro hogft 7 qvarter höga. Är flotfen lä mägtig, at rucpmen uti Grufvan blif^ va tilråckelige for ftorre häftar, lä nyttjas de, men pä mänga ftållen komma arbets - rummen, at blifva lä laga , at icke en gäng defle fmä hå» ftar kunna gä derigenom, i hviiket fall Kolen ?ned famma tilftällning af korg och äkedon fram* IkafFas til Schakjtet af zrne Gäflar, en ftorre for^ Wt, at draga, och en mindre efteråt, at fkjuta j)ä: de tä tilfammans t fchilling om dagen, och aro förbundne, at fora bärt ifrän det Grufve* rummet de hafva at fyfla vid, lä mycket kol, fpm dk brytes loft. L 5- Dar I70 177^- Apr. Maj. Jun. Dar häftar brukas, har man en liten Gaflc af p eller 12 ars ålder ^ Tom drifver hvarje haft, ftär gemenligen bak pa Slådan, brukar inga tom* mar, och fjunger beliändigt lä långe häften går: ungetår pä hvarje po alnar, har han et Ljus el- ler Lampa for (ig i vågen: defs fyfla år, at ha- ka af Linorne ifrän korgen, den han kort fram til Schaktet, fpånna fore en ny Korg, och dår med (åtta af til fit vifta ftålle, dår han ftrax finner en fyld korg for fig, iårdig at bärtforas. Hvar och en af defle Gällar tar i fchilling om dagen , deras antal råttas efter Grufve - rum- jmens, fom ftå under arbete, och Grufve - tal- tets ftorlek. En lä kallad Överman år tilforordnad i hvar- je Grufva, hvars fyfla det år, at hålla råkning pa antalet af Korgar frän hvart och et rum, at proppa och forfe Grufvan med ljus, famt til- fe, at all ting utom defs år i behörig ordning: honom beftäs nu for tiden f til 6 pence for hvar- je tjog Korgar, och fom ii til n tjog om da- gen meråndels upbrytas, ftiger hans fortjenft al- draminft til f Guinea for dagen: honom tilho- rer det ock, at gora redo mellan alla Grufve- arbetare under grund, fom det kallas. §. 6. Ofvan dag, har man en fä kallad Bank- man, at intaga korgen, iä fort den kommer up ur grufvan, fimt kora ut kolen pä kol -hopen: han betjenar fig af en dylik Slåda, fom brukas nedre i Grufvan^ lä fort en Korg kommer up, gifves en annan tom utfore: han betalas med pence for hvart tjog korgar Kol, fom upfor- dra$, och om han derjåmte häller håften til ko- i77<^* Apr. Maj. Jun. 171 lens utforfel från korg-ftaden, tår han åfvenvål derfore lika mycket. Upfordringen af kolen forråttas ofveralt ge- nom Haft- vindar, hvaraf 2:ne flags Inrättnin- gar vid New - Caftle åro brukelige, den ena foga (kild frän vara vanliga Haft -vindar, men gjord med en ganfka ftor Lin-krants, ifrån 6 til iz alnar i Diametern, och åfven derutofver, och den andra med utvåxling, beftäende af et kugg-hjul vid hjert- flocken, fom drifver en tralla, hvarvid Lin-krantfen år tåftad. Denne fenare Inrättningen af Haft -vindar har vål myc- ken kraft, men fom upfordringen dermed går nog långfamt, och man icke ånnu fallit pä den tankan, at gora lädana ändringar med tyngdens afpaflande uppä Kol - korgarne, lå at det fom i häftighet förloras, kunde genom en ftorre ver- kan erlåttas, åro nu mera defle Håft- vindar nå- ftan ofver alt utdömde. Peripherien af Häftens bahn, år ungefär 44 alnar, Kugg- hjulet af alnar, och Trållan af if tums Diameter, dä fjelfva Lin-krantfen är af enahanda vidd med Trållan, och gor omlopp for h varje gång Häften går omkring, hvarigenom Korgens hä- ftighet uti flyttningen år til Häftens, fom 338 til iof(S. Enligt den förra Haft - vinds Inrättningen, om Diametern af Häftens omgångs - krets är 12 alnar, och Diametern af Lin-krantfen 10 alnar, kommer Kol-korgen at flytta fig 51^ alnar for hvarje gång Häften går omkring, och forhålkr fig låledes häftigheten af Kol -korgen uti defs flytt* I7i 177^^ Apr. Maj. Jun, flyttning up eller neder, emot Häftens at gå omkring defs bahn, foni 3140 til 3768. Defle åro de måft antagne upfordrings- ma- chiner, lä val vid New-Caftles Kol-grufvor, fom vid Whiteheaven: de behofva långt ftorre kraft til at drifvas, ån de andre, men lädant frå- gas aldrig efter, utan allenaft en vifs häftighet, at kunna fkjutfa Kol - korgen up och neder ige- nom Schaktet, hvilket ock efter defle nu bru- kelige Inrättningar gar ganfta fort: de åro til jftorleken och förhållandet något fkiljaktige, Kol- grufvorne imellan, men eljeft allefammans gjor- de efter enahanda fammanlåttning, med vifla fmå förändringar , fom ej fortjena at anföras : de måfte drifvas af et, hogft två par häftar. En ny Haft- -vind, fom ftod under byggnad, dä jag var i New-Caftle, var afmått for ån häftigare Kol-upfordring, och inrättades med ftorre Lin- krants, ån nägonfin tilforene, fkulle drifvas med 4 par håftar, och pä en gäng upfordra 4 gån- ger fä mycket Kol, fom uti en vanlig korg: Lin - krantfen var tilårnad, at blifva if alnar i Diametern, och drägt-ftängen for Håftarne alnar: läledes kommer Kol - korgen at flyttas 47x0 ält^^^ up eller ned hvarje gång Håftarne gora et omlopp, och defs häftighet at förhålla fig til håftarnas, fom 4710 til f4Pf. Om man nu jåmfSrer lädana Håft - vindar emot dem, fom måft vanlige åro vid våra gruf- vor i Sverige, iä befinnes det, at de Svenflca kunna med famma kraft upfordra pä en gäng in emot y gånger iä ftor tyngd, fom de Engelfls:a, men i77<^- Api\ Maj. ]nn. 173 tnen at defTe fenare forråtta upford^ringen med 7i g^^"g^J^ ftorre häftighet 5 ån de förre. Koftnaden med Kolens upfordrande år ^ hogft 4 pence for hvart tjog korgar. Fortfättning om viffa tilfalligheter vid Stenkols^ GrufvornCy [kal hår ndfi införas. Båjla fåttet at for råta , fprtckor och mafk Unge forvara Ek - virke j af JOHAN ACREL, Skepps -Byggmaftare vid Kongl. Amiralitets Galere - Flottan, j ag har, af flera års forfarenhet, funnit vara det båfta och låkrafte medlet i längden: 1:0, A t Eken fålles den tiden pS aret 5 nät hon eger minfta råheten eller våtfkan uti fig^ hvilket ofelbart år om vinter -tiden, fedan hon om höften vål falt fina blad. Prof kan upvifas, om lå fliulle åftundas, af piecer, fom åro tag- ne af et och famma Tråd, det ena om vinter- tiden i ftark kold, det andra om fommaren, fe- dan lofvet utflagit, och trådet tagit våtfl^a åt fig. 174 Apr. Maj. Jun, fig* De fenare hafva långt forr börjat anftic- kas af rota och malt, ån de fenare. Derfore lårer ock råtta fällnings- tiden vara om vintren eller tidigt om våren , til defs man marker, at trädet börjar knoppas, men ingalunda i Safve- tiden, låfom hår tils måft ftedt. 2:0, Når trådet år fåldt på ofvannåmdc tid, bor det ftrax fid- huggas pa alla fyra (idorne. Är man iå lyckelig, och hittar pä at gora fäll- ningen och fid - huggningen i en rått ftark vin- ter, år jag ofvertygad, at våtfkan, fom år i trädet, dä fiyfer til en ftor del bart, och af erfarenhet har jag funnit, at kölden uttorkar våtflvor, nållan lå fnart fom fommar-hettan, och det med llorre formän än fommar-hettan, ty pä fädme blifva nåftan inga fprickor , emot de andre. 3:0, Sedan fällningen famt apteringen på fo* renåmde fått ftedt, hora piecerne, lä fort fig nägonfin gora läter, låggas under tak, med til- råckeligen höga mellan - ribbor, af torr Furu el- ler G ran « ici a t luften tår fritt fpela mellan hvar- je piece. Taket pä fkjulet bor vara lä högt ofver Eke - virket , at fol - fträlarne ej komma dertil. Man häller åfvenledes fore det vara godt, at läta Trä -virket vara nedtånkt nägon tid i falt vatten, hvilket hafver fiii flora formän med fig, dä det fedan uptages, och lagges på fö- renämnde lått under tak. Uti Viftriol - vat- ten vore utan tvifvel det bälia, men uti frifkt fott 177^^ Apr. Maj. Jun^ i/j f5tt vatten tror jag det vara mer (kadeligt ån nyttigt. Jag (kulle val kunna anföra , hvad Furu- virke förlorar igenom liggande i frifkt vatten pä längre tid, men jag vill lata det denna gängen här vid bero. FÖR- FÖRTEKNiNG M de Ron, fom åro införde i detta Qyartalå Handlingar. 1. f urfprunget^ bejkaffenheten och nyttan nf \J Kdrry Mdjfar och Morafer i Sverige^ af Pehr AdriAn GAdd - ^97 1. Anmärkningar vid föregående af handling \ af Pehr Wåsstrom - iié ^. Anmärkningar och Befkrifning öfver Banca^ Sundet uti OJi Indien af Carl Gustaf Ekeberg - . - 12,% 4* Vidare forfok med Naturlig Växt > fyra y af Anders Jahan Retzius - - i^d 5". R6ny om Afcaris Lumbricoides j af JoU. L. OdhelIus - a. - - 140 6. Befkrifning få Nort ^ Americanpa Mulbärs" trädet y Morus rubra källadty af Pehr Kalm - . ^ 14^ 7. Fortjättning om Éngeljka Stenkoh Flotfer^ af Bengt Qwisf - löj 8* Bäfta fät tet at for rötay fprickor och tnafk länge förvara Uk-vivkey af JoH, Agrel 17^ ir\ o 7 TaL. IV. Fladincf Sculpsit AGADEMIENS HANDLINGAR, För MäKADERNE JULliffiS, AuGUSTUSj SePTEMBERj År 1776. PRiE S ES, Herr JOHAN LÖR. ÖDHELttTS; ' Med. Doa. ÅlreflTor i K. C olleg. Medico. TtterUgäre ånmårkmngar t)m AlutP* tdverkmngeftt, §• I. I |å jag^forpåi' Tedan upgaf forflag til förbättring vid Alun - tilverkningen, anlags fornåraligaft den grund, ac M ijelf- 1 178 \77^^ Jul- Aug. Sept. Ijelfva luten vanligen eger ofverflod pä fyra^ fom hindrar anfkjutningen , for otvifvelaktig > men, fom denna fanning federmera blifvit beftridd, utbeder jag mig hårmedelft, at korteligcn fä andraga de {l;ål, fom bevifa défs riktighet, och lålcdes tjena til förklaring ofver min Afhandling om Alun-lutcring i K. Acad. Handl. 1767. i. At ofverfkott pä fyra, dä det ej år ganfta ftort, verkeligen hindrar Aluns anfkjut- ning, har jag, 'genom flére och pä fårOviidte iätt anftålte forfok, forvifTat mig om, af hvilka nu de förnam fte fkola anföras. Den 6 Mart. 1767, valdes x% fpitsglas, til fin inre cavitet ungefärligen like, och i hvar- dera filtrerades, efter menfur- glas, i uns kok- het Alun-foiution. i det forlta var ingen vi- triot-fyra, i det 2:dra 4 droppar, i det 3:dje<5, och {%. vidare, enligt forfta columnen af nedan- ftäeiide tafla, hvaråft numrorne utmärka drop- parnes antal : de pafiades i mojligafte mätto li- ka, och voro af den ftorlek , at 100 droppar vågde zt6 marker prober-vigt. Syran yar en f vag lä kallad Vitriols-olja. Glafen ftåldes i oeldadt rum, och dår ej hel- ler fölen kunde ftina pä dem. Thermoraetcrn vifade pä famma flåUe, under hela "forfoket, minrt (5, och hogft 10 gr* ofver o. Hvad fom efter hand ahfkot, nptogs med filfver-thefked efter 14 timar forfta gängen, fanit fedan den 8, 12 och \\ i famma manad t cryftatlerne lades pä mängdubbelt tryckpapper i oeldadt rum, och vägdes med prober-vigt lärfkilt. efter ro timar, hvaraf Utflagen finnas anteknade i Jrdje, 4:dc och i^fj^^ Jul. Aug. Sept. xy^ öcb -f:te columnerne. Sifta columnen vifar funi* mon af alc det, fom i hvardera glafet anfkutitj ifrän den 6 til den 51 , det år pä ^yg^* Glafens Anfkjutningens vigt i prober-markef* den 7. d. 8. d. t i. (1. 1 1» rum mät! to <• ) 1 18 A. 20 t z * / zz 71 KJ ^8 18 = (5p| 8 ^0 iö - 6ii' 11 ?ö 1? 1 i7 = 61 16 20 IP i 18 = tö iö i 20 S f 7l ■ H 14 t io 30 ti 20 - f7i 40 ir 18X t 2-? 12 ^5 1. i; loo 16 2.r X. ■ 24 Den 1 Jun, t77f anftåkes dylikt forfok tned följande förändrings at endaft f glas nj^ttjades; at i hvardera filtterades efter rhenfur - glafet li uns Älun * foUitionj at Thermömetern under for- fokct höll fig imelhn i f och 20 gr, ^ at ioö droppar vitrioUfyra lui vägde 18 j mai^ker^ famt at förfoket foftlattes, til defs *alt var tortt 1 torfta glafet. Glafens Anfkjutniilgenä vigt i märkef. numer, den 5. d. p. d* 14. d* tf. fammm ä iP9 44 ?2p 1 po 21 H 5^7 5-0 172 2P 66 510 7f ■T 66 J7 67 5oi JOO I63 2Ö 297. M 2 . Af i8o 1776. Jul. Aiig, Sept^ Af deffa forfok fkonjes nog tydcligen, a£ minfta tilfats af fyra hindrar Alunens ctyftallifa- tion. Det år val omöjligt, ät flere droppar fyran kunna pafTas aldeks li-ka, men deraf följer ej fner, ån at til åfventyrs 4 kunna utgöra Ii- ta tyngd 5 föm andre 6. Odm läledes nägot dy- likt tildragit fig vid forfta glafen, kan det val ej utan fyniierlig öfkicklighet enlot ens vilja hårtda, ät ioo dröppar våga lika ined 7f ^ jf med fo, och (ä Vidare, hvilket gor tilfylleft^ dä fräga egenteligen år om mer och mindré. Til forfoken brukades Romerfk Alun, fom altid år med jord blandad, och ialedes var fil- trering nödig , at itke denna frånimande inblan* ning fkulle forvilla anfkjutniilgarnes vigter, hvil- keii forråttnhig varade 30 minuter for de iz for- lla glafeh, och 1,0 for de f fillä. Filtrum af tryck papper lades i glastratf , at båttre bara fig^ och qvarhälla deli forfta hettan^ hvarigenora all cryftallifation deruti hindrades, hvilken ej hellet i glafen började vifa fig forr, ån efter flere ti-^ mar» Således var folutionens halt i det nårma* fte lika ifrån borjail til fiut^ och^ Om någon Hii-^ ga (kilnad hårvid forefallit, har den beftätt der^ uti> at den emot flutet blef litet rikare^ hvil- ket vid et pä famma (ätt fcdermera anftåldt for- fok funnits, då forfta och tolfte unfet blifvit me- delft fpiritus vini reftificatiflimus ffcilde vid firit Alxln-halt. Denna fkiljaktighet komrtier af vo* lumens hopdragning^ då fatnma 41un - mångd' tvingas inom mindre iymd, ihen blir ganflca rin- ga^ om folutionen hindras at mårkeligen fvälas. Syran var förut i glafen, och dertil flogos lika qvantiteter af fihrerad folution, förö Vai* nå* 177^- Jul. Aug. Sept* 18 1 »åftan kok-het, famt omrördes med et glasrör, lå at blanningen fullkomligen gick for fig. Uti ftort, fker foga eller ingen anfkjutning efter 3 forfta dygnen. Orfaken år, at luten pä denna tid merendels bringas til fafnma tempera- tur, fom orngifvande luft eger, och aflåtter lä- ledes, hvad fom med vårmans tilhjelp förut up-- pehåJlitSo Det år val fant, at den federmera mi- ller nägon del vatten genom (jelfmant evapora- tion , men fom det fker i man efter fria ytan , hvilken i Saffians- karen emot maflan år ganfkå ringa, lä blir ock defs verkan omårkelig. An- - norlunda år det befkaffadt med conifka kåril, hvareft ytan emot maffan år anfenlig, och folj- akteligen utdunftningen måfte blifva betydelig^ hvilket åfven af foregående taflor kan inhämtas. Om hvardera af jije, ^tde och f:te coliinj- nerne flcårfkådas, finnas Itflcillige förändringar, fom icke fynas kunna helt och hållet härröra af glafens olikhef eller andra tiUålligheter , bero lå- ledcs, åtminftone til någon de}, af proportioncp imejlan Alun, vatten och fyra i hvar håndelfc. Om ordinater vinicelrått uprcfas pä en axel, famt deras längder pagas proportiopele emot nuraror-. ne i ep colunin, och pnotfvarandp abfcifTi^ emot numrorne i dei) forfta, foreftåller krpk-linien, fom genom ordinatienips f|i^ ändar upritas, dpfla foråndringstr, m^delft i5n^ i;)ojningar pUcx vänd- ningar. §. Ehuru- anförde forfok ljufligen vifa, at fyra i ofverflod hindrar anfkjutning, vil jag dock tillägga några flera, fom blifvit pä annat lått anft^ldte. I en liten Jcolf, uplofte^ j lod båfta M 3 Garp. Jul Aug. Sept Garphytte-akin med rent vatten, och iitdunn:^^ des, til defs ytan fvarade emot tva märken, fom^ enligt förut gjorde forfök, vifade, när fokuion var vid kokhctta mättad: Denna upOogs i efr fpitsglas. liolfven ftoljdes, deruti i^piolles äter I lod af f^mm.a Alun^ men tillika flögs deruti 44 prober^ marker af en ordinair vitriois- olja ; detta utdunftades til (amma märken, och upflogs i et med det förra lika fpirsglas. Sä forfors äf- ven tredje gången ^ men med den fkilnad, at tiU fatfen af forutnämda fyra vägde marker. Gla- fen lemnades orubbade bredevid hvarandra i et rum, där Thermometern vifade lo gr, ofver o. Efter f6 timar, uptogs hvad fom anflcutit, lem-^ nades iz timar, at torka på tryckpappcr, hvar^ efter afiåttniingen i hvardera glafet lårfl;ilt väg- des, famt beflms utgöra for det forfta 2.po m^^r^' J^er, for det z:dra 242, oeh for det ^.-dje 2.07^ t foije af alt detta, hindras Altms cryrtallifitT tion af åfverfiädig fyra, och mera af et ftorre, an af et mindre ofverffcot t ^ detta hafverdock fin grans, emedan vitriol- fyran har rtarkare attra-? ctiön til vatten, än Alun eger. Af denna griinxi liar Herr Baron, for mer ån ?Q ar fedan, be- viil, at mycken och ftark vitriol -fyra pra:cipi- terar tBåttade foiutioner, ej allcnad af Alun, utan åfyen af tartarus vitriolatus och vitriol. Här* vitt' blifva cryftallén? ilVälige' och hopgäende enlpt yiffa likfom medelpun^éV, b vilka båggo ©mftåndigheter vanligen inträffa, då häftig an- fkjutning flver af h varjehanda: (alt^r uti lut, fom mycket ofverflodar pä fyra^ Vanlig Alun håller altid et litet ofverdcott jpå fyra, men iä ringa, at det endaft genom it^ac- mus / - 177^- Jul Äug* Sept. 1B3 mus, fom år det omafte reagens for fyror 5 kan röjas. En ftråligt anikuteu hyfer dock mera, fom likväl få loft vidhänger , at den genom up- lofi^ing i rent vatten och cryftallifation affkiljes. For ofrigt år icke allenail vitriolfyrj^ns attra- ktion ftrSrre, ån Aluns til folutions-vatnet, utan åfven til det 5 fom ingår i Ijelfva cryftallerne. Når en klar Alun-bit fläppes uti god lä kallad vitriols-olja, \6(c$ den trögt och lemnar altid Ct hvitt (kräf; men om fyran eger omtrent dub- bel gråvitas fpecifica emot vatten , fker aldeles jngen uplofning^ utan Alvin miller ftrax Gn ge- liomfkinlighet^ fämt forbytes fnart til en hvit oformlig och opac klimp, aldeles enlig med Alumen uftum, ehuru cryftallifations- vatnet har blifvit pä väta vågen forloradt. Detta lemnar en vig utvåg, at i haft tåmmeligcn noga utfor- ika en concentrerad vitriol-fyras ityrka. f. ^. Som nu vitriols^fyra med mycken ftyr- ka drager åt Gg vatten, tqrde nägon fiilla jpå den tankan, at alt hinder vid cryftallifation harrorer af vatten, fom hindras at forflyga, Härvid bor märkas, at fyrans attraftion til vatten förminfkas i den män, fom den deraf måttas. Nu drager en val concentrerad fyra anda til dubbelt lä myc* ket vatten utur luftkretfen, fom den Ijelf vä- ger, om den vederbörlig tid Icmnas med vid yta i öppet karl, men nåpligen derofver, hvaraf (ä- ledes kan flutas, at ungefåriigeii 2 delar vatten mätta l del af ftarkafte fyra, I foije härutaf, linvi ej fyran betydeligen hämma evaporationen, tå långe vattnet är ymnigare, ån tU defs mätt- ning behofves, Men, at icke iUnna vid blotta M 4 rai- 184 X77^^ Jul Aug. SepÉ, raifonnementer, har jag anftalt följande forfok^ fbm tydeligen afgor ijelfva frägorDålet. I hvardera af två lika. flafkor, flogo«iS lo4 deftilleradc vatten, famt dersutom \ den ena, .94 prober- marker vitriol- olja. Delfe iMldes brede' vid hvarandra, och hängdes imellan d^m en ther- tnometer. I bägge lades pä en gäng lika ttora afvågde fatfer af fint pulveriTerad ren Aliin, bvar- ef ter val tappande korkar fattes uti. Så fnart det: ilagda var uploft, flåpptes en ny fats uti^ til defs iilgot blef oloft qvar efter flere dygn^ Härvid; marktes beftåndigt, at fatfernp fortare löftes i det med fyra formångda vattnet, famt fluteligen, at bara vattnet i ena flafkan ej löfte mer, åi% 65 marker, ehuru det lemnades flere d^gar och underftundom fq.valpad^s 5, hvaremot det fyrdauti den andra tog til fig fipf, oph, då yi/Jare tfo marker af famma fyra tilblandades, blef i ftand at ånnu lofa ifo. Thermooi^tern varierade un- der hela forfoket imellan if och åfver q. Som nu uti nåftan fulla, och val tiltapta f3a^ (kor ingen mårkelig evaporation pä iå kårt tid kan ega rum, och uplofning i vifst affeende år motfatfen af anfkjutning, lä följer tydeligen af detta forfok, i:mo, at fyra låfom ofverffodig,^ och ej låfom fucktighet qvarhällande, hindrar cryftallifation^ i:do, at med vifs tilfats af fyr|, vatten lofer fortare och mer, ån aldeics r^nt^ men at denna formäga ofver en vifs grans ej okas efter tilblandade fyrans mångd, utan tvärt om aftager. Således hoppas jag min mening vara pä få* kra bevis grundad, och år for ofrigt flikt for* häl- \fyé. Jul. Aug. Sept. 18 1 Irållande ingalunda enftildt for Alun. Andra fal- ter äro aldeles lika beftafFade. Sjelfva gi|>fen5 fom fordrar kring 400 gånger fin tyngd, lofes i iängt mindre, vattnet (kårpes med vitrioi* fyra/at fortiga flere exempel 5 och jag vet ån? nu härvid intet annat undantaga ån Vinften pch de fä falrpr, fora dermed hafva lika natur. Ja 5 det lyckas åfven, faftån fyran år af annat flag, an den, fom finnes i Saltet, allenaft den år fva- gare, (å at ingen dccompofition kan tildraga fig. Således löfes i\iun, Gips, m. m. ymnigare i fvagt 3ked vatten 5 ån i rent vatten, och la vidare. §. f. At lutcn vid vara Alunbruk vanligen eger ofvcrflodig fyra, har jag haft tilfålle at ofr vertyga mig om, dä jag flere gånger befedt de flefta^ Det rojes ftrax pä fmaken, och me4 blätt Socker-^papper^ fom deraf gemenligen rod- nar, hvilket rirktig Alun-fplution aldrig formar litråtta. Emedan nu lera lofes af vitriol-fyra, och formerar Alun , lä tyckes vål ingen ting vara tjenligare, at hämma defs ofvcrflod , ån det, fom tillika okar mångdep af det fokta -fältet. Dqi fom hårom tviflar, kan genom et lått forfok vinna ofvertygelfe. En vifs mångd ren Alun up- lofes, blandas med yitriol-fyra i den män, fota hindrar cryftallifation > men tillika med litet lera, inkokas til anfkjutning, filtreras, flitrum utlå- tas, och det klara utdunftas fluteligen til torr- het, dä nog mera Alun fkal finnas, ån om fam- nia förfök aldeles lika anftälles, utom tilfats af le- ra, dock bor den externe vidhängande fyra pä tryckpapper yål affondras. Händer detta med I fkälpiind, lä måfte det vål åfvcn inträffa med M f 100^ ité 1776. Jul. Äug, Sept 100 och flere, da omftåndigheter och propor- tioner åro lika: ja, Alun-tilvåxten bor verkeli- gea biifva ftorre i iiort, fora rtrax (kal bevifas, §. 6, Var Svenfti Alim-fkifer haller, utom ^ndra åmnen, altid mer elier mindre Svafvelkis, Jivilken under bränningen decomponeras^ och en del af fyran angriper fedan Järnet, fom deruti finnes, bvaraf upkommer gron vitriol, fom fmit* tar Alun-luten. Denn^ vitriol år lä beftafFad, ac den i vatten uploft, och. foropen luft blottrtåld|^ fmäningom -decomponeras j hvilket ogonfken* Jigcn (tonjes af den ochra, fom ouphorligen af^ fondras, ehuru ofta filas: detta gSr ån fortare, om varma tilkommcr, i fynnerhet kokning. Or^ faken är, at Jårnet mer och mer dephlogifti* teras, hvilket kommer dels af vårm^n, fom okar det brånbaras flygtighet, dels af luftens ftarka attraktion dertil. J en med klar vitriol-folution aldeles full flaffca, fom hålles val tåpt, vifar fig jngen ochra. Når Jårn uplofes af vitriol- fyra, affondras altid en hop phlogifton, fom af eld» iångda ångan år fynbart, dock blifver vanligen fä mycket qvar, at om den erhållna vitriolen tålles med alkali, pr^ecipitatet afftiljes och tor* J^as häftigt, hålft i flutet karl, blir det fvart^ dragés af magneten, ja, Saltpeter t fyra gifver dcrmed roda ångor. Men ju oftare en groa vitriol omcryftalliferas, defto blekare blir den, famt bringas dcfto fvärare til anflcjqtning ; ja, når phlogifton anfenligen forminfkas, blir folutionea cn rodaktig moderlut, och fom Jårn^kalk fordrar långt mer fyra til uplofning, än metalliikt Jårn, (I blir den i vitriolen varande mängden alt otil* ^ . råck* \776. Jul. Aug. Sépti \%7 rackligare , i män efter det brånbaras affondring, hvacian åfven ouphorligen ochra måfte fällas. Jag har i min förra afhandling anfört fSljan- de forfok , fom tydeligen vifar fråndOcapernes forhäliande j närvarande ärende (^). M^n dry^ per nemligen några droppar i länder af uploft alkali uti en klar folution, fom häller bäde Aiun och gron vitriol, fä (tal finnas ^ at forft affon* dras leran, hvilkcn af fin hvithet lått kännes, Dch intager underfta rummet, famt fedan faller blägrön materia , eller Järnet lindrigt dephlo- gifticeradt. Häraf fkonjes, at Jarn ftarkare at- traheras, ån Alun-jord> hvilket åfven vifar lig, om jårn lagges j alun^folution , eller denna ko- kas i Jårfi- panna. Tvärtom, ^tiär famma forfa* rande anltålles med alun- folution blandad med Vitriolifk mioderlut, faller forft Jårn-kalken, och Tcdan Aluii- jorden, hvadan äfven ilik vitriolif|c *hit, 'kokad med lera, befinnes fläppa Jårnkalk^rt och lofa ilagda jorden. Således, emedan en långe kokad Alun lut knapt k^n hälla n^gon ricktig vitpol, ätmin ^-o^ at det kan hjclpas med tilfats af lera (|. 'fO> ?-^5 denna tilläts ej allénaft ned ftortar flarn, utan ock aflondrar en hop Jårn , och okar Alun- mäng- den (§.5)-, 4:0^ at Sal colcotharis ej annat år, ån dephlogifticerad vitriol (§. 7), A t for éfrigt vid AlunVerk lutéil hyfer ni-* gon fetma, derom år jag fullt ofvertygad 1 ty dä den en tid fär {lä i glas, f!ä fedan defTe vat- net ifrän fig, likfom de vore flottige. Mig vetterligen, kan icke annat ån fetma gifva glas flik repeinöns- kraft. Men hvad denna kan pä anffcjutningen verka ^ lemnas derhån-^ til defs ftc-» re forfok gifva mera ljus i denna fak. TORBERN BERGMAN. UTDRAG nf Hydrofiattjka fårfök , fom hltfvtt an-^ jlåldtapä en Sjé-refa hnellanSt)erige och Chtna \ uren 177^ och 177$ ^ och titvi-^ fa det åfverfla vattnets egenteliga t^ngd uti Stora Verlds Hafvet, af 1?ETTER JOHAN BLADH. Utom några gånger i början, har jag hela refan igenom brukat en och fäftima Prof- vare, 19<^ ^77^- Jul- Aug. Sept. vare, hvilken nu efter hemkomften befunnits i fria Luften våga accurat lika mycket^ fom for tvä år fcdan, dä han juflerades: Äfvenfä åro de vigter, fom jag til deffa vågningar nyttjat, och hvaraf den minda gar til del af et lod^ ännu aldeles riktiga och utan tel. Profvaren för- färdigades hår i Stockholm, om hoilen 1775, ^ det nårmafte efter den inrättning, fom Herr Pro* feflören Wilcke, uti Kongl. Vet. Äcad. Hand- lingar år 1770 upgifvit. Defs volurhe utgör nä* got ofver 6\ Cubic tum under vatten- märket^ och år detta inftrument la qvickt, at dels forändring i Hafs-Vattnens tyngd under förioken gemenligai kunnat märkas, och for ^000^ del har det måll: altid gifvit iåkra och fulikonviigctt tydliga utflag-, några befynnerliga tilfåiien un- dantagna, dä ProfVaren vill fig ovanligen trog^ hvartil {jelfva vattnets befkaflTcnhet , och icke Profvaren, varit orfaken. Hafsvattnets temperatur, (oxti under {jelfvat forfoken pä det nogafte blifvit i akt tagen och upteknad^ är ofvérait utförd efter en öx:h fam» n>a Svenfka Therrfiometers anvifning. I Jan. manad 1774, innan refan ånnU var bor* jad, (haffade jag mig rent Sno- vatten, och ut* r6ni;e defs lärÖvilda tyngd for hvaf Thei'mome* ter -grad, ifrän vatten- frysnings pun61:en til 18 grader ofver o. Det forfokta Sno-vattnets tyngd under den Profvareiis volum, fom jag feder* mera pa refan brukat, befans da vara vid fry.^* nings - punélen ungciåf 2of7(S vigter ^ eller vid 177^* ]uL Aug. Sept. ipi vid i^gr.-+-o 20f8i 6 - - - iof8i p * • - lof 80 JO * - - 2Öf7p n - * * 2,cf78 iz - - 2of7(S 13 . . * 20574 14 - - • tofyt 1 f - - - 2.0f(5s>-| i(? * - - iofö7 17 ^ - - zofö4 vid i8gr.-4-o loföi ip - - - 20ff8 20 - - - 2,0ff f 2£ - - - 20ff I 22 - - - 2,Of47 23 . . - 20f45 24 - - " 20f 39 2f . - viOf34 26 - - • ZOfip 27 - - - 2Cf2f 28 - - - 20flp Dcrtnn Tabell har jag ntitagit och folgt, (a- lom en beftändig mattftock til Mafs-vatnets egcn- teliga tyngds determinerande, i det jag jåmforc Hafs . vattnets med famma Profvare befundna ab- folura tyngd emot Sno-vattnets i Tabellen infat- ta Tyngd for den Thermometer- grad, fom Hafs-»- vattnet vid forfoket haft. Pä detta iätt blir Hafs* vattnets Egentcliga tyngd i Norra Oceanen , ef- ter vägningen den z8 Jan. 1774, i50277,PS ty detta vatten vågde vid 9 gr. värma, 11 1 f 2 vigter: men Sno- vatten, under famma voium och vid lika värma, befinnes efter Tabellen hafva vagt 20f8o lädane vigter: Tages nu Sno-vattnets vigt til r,o00o, fom jag gjort, och ofveralt i detta utdrag bor forftäs, lä blir förhållandet detn imellan 20f8o : 2iif2 :: 1,0000 : 1,0277,^. At, fom hår nu flcedti jämforelfcn imellan tvähne kroppars täthet och tyngd under lika ut- fträckning, altid bor flce vid lika temperatur, år lä mycket tydligare, fom man ännu ej känner något åmne i Naturen, fom oforänderligen be- häller famma volum.vid olika värma: och hade Hafs- ipz 1776. Jul. Atig/ Septi Hafs-vattnets Egenteliga tyngd, fom ej allenaft af {årfkilda Auäorer, utan åfveh ibland af erl och famma* iä ganflca olika utiåttes, aldrig blif- vit lä (kiljaktig, om temperaturen vid forfoken biifvit i akt tagen. Men denna forfiktighet gor ånnu ej fylieftj emedin lårfkildta åmneh af lika vårma ej utvidgas i proportion efter deras tåt- het, utan annorlunda: ty genom de forfok jag uti Hafs - vatten anftåk med famma ProfVare^ hvars utflag uti Sno -vatten hår frammanfore åro införde, har jag erfarit, at et och faoirba Hafs- Vatten vågde vidi2gr.Hhö iitfo Vidiigr.-f-c ziiop 15 - - - ZI145 2.2 - - ZI104 14 - * - 2ii4i 2J - - - 210PP tf - 24- ^ — 2iop4 16 - - - 2U^4 2f - * - 2io8p 17 - - - 2iI2iJ i(J - - - 21084 18 - ^ - 2iii4 ä7 - - - 21078 ip - - * iiii^ 28 - - - 21072 20 ^ - - 21 114. Hvaraf fes, at äfven Sno-bch Hafs- vatten ån- dras til volumen ganfka olika af en och famma Varma : Foljakteligen blifver förhållandet dem imellan ej det famma Vid en lågre, fom vid en högre Thermotlieter - grad. Ty öra defTa vat- tens tyngder jämföras fins imellän vid iz gra- ders vårma, och Sno -vattnets tyngd tages, fornt redan fagt år, til 1,0000^ lå blir Hafs-vattnets Egenteliga tyngd 1,0278,9 5 men vid 20 gr, blit det i,027i,p, och vid 28 gr.-4-Ö endaft fjozöpjf. Ty 2of7(S : 2iifO :: 1,0000 : 1,0278^9 20fff : 21114 ^0000 : i,027i,p 2oyip : 21072 :: 1,0000 : ij026p5fv Om ^77^^ J"t* Aug. Sept tfi Om berörde Hafs-vatten blifvip vågdt Vld ån lä- gre vårtna, och jåitiforelfe med Siio - vatten af lika temperatur fedan flcedt^ fä hade (kilnaden uti egenteliga tyngden biifvit ånnu ft6rre> ty- ehuruvål jag icke enkom utr5nt utvidgningens forhällande hos Hafs*^ vatten vid de Thermome* ter grader ^ fom åro under den tolfte^ har jag än- dä mårkt, at utvidgningen redan vid deti 6 och 7 gr. o år ungefår lika ftor , fom vid den tolfte: Således (kulle jufl detta famma Hafs vatteri vid 6 gr. hafva vägt 2.1 174 vid 7 — ^\ ijo 8 — ziiöS p 21 i6t 10 — ziifB 11 — iiif4 tz a— tii^o ö. f. \f» Och i följe deraf defs egenteliga tyngd Vid é gr. -+-0 gått til 1,0188,1. i ftållet for i^o2695f5 iom den endaft blifvef vid iS graders tempera- tur, hvilket utgör (å betydlig (kilnad^ at den- na omliåndighet vid noggranna forfok vål for* tjenar upriiårkfamhet. At derfore forekömma dylika rhifstag oöl rh^ ta forhallandet af Hafs- vattnets egenteliga tyngd pä {årflcildta ftållen uti flora Verlds - Hafvet , ibm man af det föregående eljeft finner vara oundvikeliga, dä Rcfultater af (ädaiia forfok fko- la jämföras, fom vid olika värma biifvit förrät- tade^ i fynnerhet fom det pä Öft-Indifka refor händer, at man den ena tiden kan hafva 6 gra- ders, och den andra anda til i8 och 30 graders Varmt Hafs - vatten at probera j lä har jag ut- räknat^ och uti en fårlkild Columii uffort åc for- N foJ;^ ip4 ( I77<^' J«l- Aug. Sept. fokta Hafs- vattnens egenteliga tyngder vid deti 2o:de graden på Svenllca Thermometern, fom år ungefärligen en medel- värma pä Oft-Indi- fka refor* Til denna uträkning har jag tagit for gifvet, at alt Hafs" vatten af temperaturen undergår til fin volum aldeles lika foråndring, fom det, hyar- raed forfok blifvit gjordt. När läledes t. ex. 14 gr. varmt Hafs-vatten blifvit vägdt, har jag ifrån defs abfoJuta tyngd fubtraherat zS vigter, och antagit reften for defs abfoluta tyngd vid lo graders vårmaj emedan det förfäkta Hafs- vattnet vid den io:de graden befunnits vara 18 vigter lättare, ån vid den 14^: Ty 21141—18 irziii4. Pä detta iått blir det Hafs-vattens egenteliga Tyngd vid 20^-4-0 1,0171,75 hvars abfoluta tyngd den 18 Febr. 1774 vid i4gri-4-# var zi 141I;. Ty 2! i4i|-z8=::2i 1 1 och iofffrii ii^l :: 1,0000 :1,0271,7. Äfven fom 1,026456 blir vattnets egenteliga tyngd vid 20^ -h o uti Eaij Falfo, den April 1774; ty det vågde under forfoket vid 14 gr. o 21 127, och 21127 28 — ziöp9'y men lofff : 2iopp :: 1,0000:1,0264,6. Til abfoluta tyngden af de Hafs - vatten, fom vid forfoken varit varmare ån 20^-4-0, har jag åter adderat et efter värmen determineradt antal vigter, fom följande exempel utvifar: 1774, Martii den 2f , vid 26^-+-o vägde Hafs- vattnet 21105!; vigter. 21 io3l+50::=:2! 1 3 Men 20fff : 21 1 3 5| :: 1,0000 : 1,0281,4. Vid Hafs-vat tens vågande, tal Profvareii g(?- menligen i forftone mera lattus, ån fedan han en ftund 177^. Jul. Aug* Sept ipj 'ftund varit uti vattnet nedtryckt, ehuru Ther- mometern ofta ej vifar någon ändring i tempe- raturen. Jag har derfore pä nägra ftällcn ut- fört tvånne utllag , nemligen det Itorfta och det mintia, for at vifa, huru itor ftilnad ibland kan vara vid en och famoia vågning: men for de fläfta dagar, år allcnall det lägfta Refuitatet af forfoken upcageti emedan den ftorre tyngden, fom vifar fig i början af vigningarna, nog hä- ftigt aftager, och defsutom oftaft hårrorer af blott tiltälliga orfaker. Juft de ftållen på Hafvet, dar vattnen til vågningarna blifvit uphåmtade, årolanoga, fom görligt varit, til Latitud och Longitud utfatte. Ar 1774 Jan. Febr. o II Latitudo Nora. Longitu- dofr.Te- vid tor- f8,fo i? fp, 38 2f fP, 3P z6 f p, z \ ^8 f8,fO 2P f7, 1 o 3' 12 f4,oo 1445 5^ nerifFa, Oftl 18,48 [7,40 8,48 rj44 ty 06 Veft. I» Ii 4,4r i, 01 2,04 foken. Hals - vatnets cgentl. tyngd vid forfoken. 6 7 7i 7i 7i 7i 9 ni- Hats - vattnets eg-ontl, tyngd vid 20<^-i-o,- i,o?,8o, i 1,02,78, i 1,0-^77,8 ^ 0^77, 8 i,oi7p,7 I,0i7P,7 1,017759 1,0177,7 1,0174,3 1,0176,^ 1,0176, f 1,01(55,(5 i,oi(54, i [,0164, i 1,0164, 1 £ ^0166,6 1 ,016(5, 1,0267, I a) I,Oi6(5,9 b) I,02.6f,ö f, 02.70, f I, o i/o, a> Imellan Hiitiands Södra anda och F alo, \>) I Stop eller yo lod gf detta Vatten iol varade äa- m IS iQd SäU# ^yyé. Jul. Aug. Sept. M iLatiwdo Longitu ^ Nord -T-- 1774 Febr. Mart. 10 11 iz t*? 14 dofr.Te- nerifFa M 44.07 1644,05- 1841, n 2040,41 12 37,48 13 ?^5?7 34)4° 20^2, fö 2-7 iPj f C z8 2,7,16 Värma Egent. Tyngd 2.4,00 21, 2.2 18,28 1 6, 36 12,52 10,30 8,10 ?»4f 2, 20 1,00 I, 1,0414 0,^0 1,00 1,18 o, c ( Veft Vid Férfokiö: 121 t 3 \6 I rf i6| ^75 .®i7j 2,52 i8i ?504ip ?>37 3>47 I,2fl 5,3c 1,11^ 3»4^ 3j44"i 354^^2.3^ 3j34i33: 3,28 2Ö 3,2426-i 3,i6 26^ 3,28 2Ö^ ^7t 20 21 2li^ Egenteliga Tyngd vid 209 +.04 027Ö,f 0276, 0270,8 0274, 2 0277, I 0277, I 0277,6 0278, I 0i77j9 0280,4 o27P,7 027P, 5 0278, 2 ,o27f, 6 >027I,; ,026p, I ,0206,7 ,026f,3 ,0206, 5: ,o2ö6, 9 ,0262,6 ,0265, f ,0266, f ,026f,7 ,0264, ,0270,; 5 02.70, ,0271,7 ,0270, f ,0272,9 jOi735P ,0274,8 0270, c) ,027f,8 d) ,027p,f e) ,0278, 2 ,0278,2 > 0^775 r ,027f,ö ,0271,9 ,026p,f ,0267,0 ,0266,6 ,0267,8 ,02ö8, f ,0264, 6 ,02Öf, I ,0268,7 ,0267,f , 20Ö6, 1 1774 c) Hade Madera på fidan om ofs. d) Vid Ganarie - Oarna. e) Hade nyfs för vågningea tappat Ferro ur fiktet. 1776, Jul. Aug, Sept. 197 ÉgenteTigä'"" Tyngd vid 20^,4-0, Latitudo Longitu-l Vid Forlöken. 5 16 \ - 18 ir 1% '3 i? 28 ?^ 1 Sydl. dofr.Te-l iieriffa. 0,^0 0,31 o, 16 1,12 f, IC to, 14, 40 16, 3P LO, OÖ' 11,17 iZ, If i5,4c 16,1 17,10 17,56 z8, 52 51,4^ 54,10 5?, 42 17134» I<5 Värma Egent. Tyngd Veft. 5,40 4jI3 ö, ö, 0,05 0,2.7 7) 7, TO 5»45 f, 50 26 5, 20 26-1: 4,If 16 3i03iyi- 17 i6f lö lö 26 16 1.33 H Oft. o,of35 i,if 14 75 Ii 10, 1 z tz,4Z if,4^ i8,fo 10,3: iOj 061195 N *3 IP £,ozö8,4 i,026p,4 i,oj68, £,02ö8,p 1,0271,6 1,0273,3 r.-. 0^77» i 1,0277,1 t ,027p, 8 f,027P, I 1,0278, 1,0277,6 1,0278, I 1,0276, 1 1,0274,1 l,027z,p 1,0271,4 1,0270, z 1,0271, 1,0270, .1,0271, 1,0273,4 i,oi7f,3 I5O27P, 150^78,7 i,ot8+,4 1,0280,7 I,027P,f i,027P,7 i,027P,7 1,0277,7 i,027f,8 1,0274,8 f) 1,0271,6 1,0273,4 1,0274,1 i,027f,8 1,0271,6 I,0272,P i,o272,f I,0273,J■ l,027o,^ 1,0273,2 1,0271,2 1,0271,4 1,0271, 1,0272,411,0271,9 1774 1,0270, l,0272,p 1,0272, 1 1,0272,4 1,0271,4 f) Hade paflkat Dag - jlmmageas i5inj<;a. ipg \77^' Jul. Aug. Sept. Ar 1774 Åpr. i Maj. o Laticudo Syd. 1854,47 IP 10 24 34, 1 z zf 54,23 iy 54,00 ip 54,26 o '41 Lotig.Olt omTene- 50,2341, 48 ?7)Or4f»37 56, f 4 48,12 x% ip 10 21 26 27 Ip, 46 34, f 3 21, fO 54, f 3 24,07 34,34*8,20, 34,3431,10 54,00 ?r5 03 36, fö ?6,4of7,56 25 56,44 <5o, 27 H?<^»37<53»4i 56,22 6f,4c 36,5768, 13 3ö,f0 7i,f2 i8 5<5,4f 7fj lö Vid FoHöken. Våi-ma Egent. Tyngd fO,f2 f4,2l I9l 19 «8| 18-1 18 i7i- »71: i8| 14X H 18 22 ill il I Pä iPi r8| •7i I? 17 16 16 r,o27ijp 1,0273,3 1,0272,8 1,0271,4 1,0271, 5 1, 0270, p 1,0271,3 1,0270,4 1,0265», 4 I , 0270, 2 I,02Öp,g 1,0270,4 1,0367,6 1,0267,6 1,0268,3 i,027i,4 I,026p, 1,0271,4 1,0273,8 1,0272,5 1,0272,8 1,0272,7 1,0272,7 Tynjd vid 2,0° ^- Q. ,0271,4 ,0172,2 ,027r,4 ,0270, ,026p, ,02Öp, ,026P, 2 ,0268, 5 ,0168, g) ,o26f,6 h) ,0264,6 i) — — k) ,oiö8,f ,0268, 5 ,0268,4 ,o26p, ,0168,6 ,0171,6 ,oi6S, I ,0270, 1 ,0170, 5 ,02ép,f >o*7o» ,02Öp, ,oi6p, 1774 g) Sägo Land af Cap de bonne efperance. - b) Gap d. b. efp. uti Vefl: | Svenå mil. i) Til ankars uti Bay F^alCo. k) Seglade utur Bay Falfo. 177^' Jul. Aug. Sept. ipp )Long. oft VidFörföketu om Tcne- Ar 1774 lunii Jul. iO it i 3 i4 i6 7 i8 ip 30 I z ? 4 f 6 Latitudo SytJI, riffa. •734^40 i8h»?3 iP3i,4i ^7,38 ip,4o 7> r4,2f 1,4' 8,3P 8,40 7,r7 7> 36 8?,Pf P7,0f p8, 50 100, 2^ 101,35 107, 07 iop,4o 1 1 1,28 II?, 10 1 1<5, 10 119, tlI,fO 1 24, 06 i z8, i 2 130, 51,16 150,1: r 28,46 1^7, ; I2f,50l VårrajEgent, Tyngd if '41 '41 •r if if Ti 16 i8i 18 ip 20 26 ^7^ r 24, 20 27. t22. K7l N 4 ,0271, i i0272,7 ,0272,7 ,0272,2 ,0272,2 Egenteliga Tyngd vid 200 4-0. I5O26P, 02^75 j- 1,020:8, ,0270,8 r,o2ö^,f ,0272,2 i5p2(58, ,0272,2 r,02ö7, 8 ,0273,71,0270, ,0274, 1,0272,7 ,0274,3 1,0272,4 ,0273^ J 1,0272,4 ,0271,^ 150271,9 ,02Öf,2 f,02ÖÖ,4 ,02Öf,2 1,0266,4 ,0202, P 1,0264,6 ,02f9,f ,0261,2 ,02fp,f 1,0261,2 ,02ff,4 r,o2f7, 1) ,02f7,7 ^02fp,5 5 02f4j8 f,02f6,4 ,o2fÖ3i: r,o2f2,5i ,02f 1,6 I,02f },p ,0^42, 1 1,0244, 3 m ,02f4,3!i,02fö,f n 1) Fingo Ön Java i fikte. m) Vid Canik^s, u) Vid Tripple Bergen. 100 i>7^' Jui. Aug. Sept» Ar jul. Lariiu- do. Loflgit.Oft om Tene- 7 I 2 19 10 24 16 ii? Syd. o, If Nord II, ?2 '43 '4 'f,i4 Vär:alEgent. Tyngd til, 122, 127, I2p, 2J 17,0411 50, 27128 Vid törröken. ^7i 28 •/t 08 28 r7p 3q^7i 28 24)28 502ff,? ,02fl, ,0249, f ,0240,7 ,0242,7 ,021 3. 6 ,0'i34^ ,oipp,8 , 0242, 1 Egenteliga Tyflgd vid »004-0. f,oif7,^ 0} t,02J'},4 r,02f2,^ I,024f,2 i,o24f,4 I , 02 1 5, I,0236,f I, 0202, 5 s) 1,0244,4 t. ,0243,0 1,0246,1 ,0244,61,0247,1 u) ,0244,6 1,0247, ,024f,j- 1,0247,6 x) ,02fö, 2 r,o2f7, 8 ,02^I,PT,02f4,4 ,o2f I, f,04f ^,4 y) ,025-3,pli,o2fö,I 1774 o) Clappers Eiland |: Sven (k mil ifrån ofs. p) Vid Java Hafvud, . q) Uti Stråt Sunda. ' r) ImcUan Stråt Sunda och Stråt BankSé s) Uti Stråt Bänka. t) Fafferade Ön Lingin , uti Chinefifka Sjön belågen,, y) Hade pafferat Ön Timoon. s) Fafferade ön Sapatt ellef Lådan, y) K!. 9. efter Middagen had» Lödning pä EngellW Bankea, T777»if 14, fö jio,oS 2.9j 8, io 6^0 f i77f 3M Jan. I i! ti t, 10 t? c» lo 14^ ' 50. 5 3 Ht i6 1 ,0107, i? l5Ölfp,8 t, 0^4^**4 t, o 2.48, p t,öi4%P ",oi4(5, p uo, f426||i, 02.41, t iii,47i7 i!jOi4ijS; N f l,02f8,6 ij02f8,8 f,O2f0,f i,öZ4«?,f t,oiff,4 1, 0148, (5 ijOi44i t,oi44j7 j * I77f e) d) Uti och ftfaxt utom Chinefifka Skårgärded* e) Hade ön Timon iiiom fikté* 201 177^' Jul. Aug. Sept. Ar i77r lan Febr. Lätituclo Long. Olt Syd!, om Tcrie- rifFa. 14 16 18 0,18 1,00 8,40 p,oo 12, 50 ii, 42 i7i^, Ii 25,44 121,4417 17 l iO, f 7 27| 4- 30 I 2. 3 4 f 7 8 10 m 1 }|io, icö,4o I 20) t? 1 20, Op irp,f8 iipj 38 iiP»34 IIP,52 l IpjOO I i8,zo I OP, f 2 24I II, 3Ö 103, 27 P8, 3 f 24I p6,oo p2,40 VidFårfoken. Var!a'Egent. Tyngd i8 28 i8 18 28 28 26i i4ä 4 »0238)^ )Oi3 ,022f , I ,022},! ,0210, ,0214,4 ,02fO,4 ,02fl, >oif357 ,02f2,4 ,02f4,P 5 0ir;)3 ^otf9i7 ,02f3,4 ,0250, 3 >oif7>3 ,0260, ,02ÖO,6 ,0264,4 ,0268, 3 ,0268,7 ,0268,71 ,0266 i ^ ,026p,2 Egentcliga Tyngd vid 20° +0. ,0240, Z ,023P,5 f ,0227,4 g ,022f,4 h, ,0212,3 ,02lé,7 i) ,02f2,7 ,02f5, ] ,02ff,8 ,02f4,7 ,02fP,8 ,0262, 2 ,02ff,p ,02f8,6 ,02fp,p ,0262, 5 ,0262, 3 ,0265, 1 ,0270, 5 0270, f ,0 270,f ,0268, , 0270, 8 i77r f) Imellan Pulo Taya och Sju Öarna» g) I (ikte af Berget Monopin. h) Utf Stråt Bänka. i) Imellan .Stråt Bänka och Stråt Sunda. k) Längs Kufteii af Sumatra ifrän Nord Ejland alt ti'1 Kejfar Ön. 177^. Jul» Aug. Sept. X03 Ar i77f Febr. Mm. 14,42 i? 26 *7 I I 4 6 Laritudo iLong.Oft Sydl. oniTene. ' yifFa. 1 1 13 if lö 18 to i2 •3 Vårma 3r, ff24ä 7P,4Pif| -7» 33 7f,iOM :8, I I i58,of 14| P,4f <5i,50if ;o,fC ^8,1625 ;i>?4r?»ffi4i }3,iofi,fota 545 fo mir^ii 4,4^ 43 Vid~F6rf6ken. Egent. Tyngd >4, 1841,2524! ) A \ J 'i A 4)ff' 41, 55,04 38, ;f,20 ?8,20 ^4 20-I- 2oi 20 f,0() 37,2f 21 55,14 5<5,4f 54,1232,54 51,1; 28,04 50, 16 2Ö, | 8 i8,5c 14,47 ^7,43 i3><'4 t4,f j-ijo, 2p 201 20| lOi- £j0268, ? 1,0208, J I,026f,P (,02ö5,p i,o26f,8 1,0268,7 ,02Öf,8 1,0269,7 1,0268, f 1,0270, 1 1,0270, 1 1,0270, 1 1,0270,6 I,03i66, ? I, o 26 f, 8 1,0270, 1,0270, 1.0270, ^ 1.0271, f 1,0271,4 Egenteli^ Tyngd vi4 I 5 0270, i,o»70, I, 0267, f f,o26f,(S 1, 0267, f 1,0270,3 1,0267, f 1,0271, 1 1,0270, t 1,0271, 1,0271, 1,0270,8 ',oi7t,7 1,0268, 1,0267, f 1,0270,2 1,0270, 2 ra) 1, 0270, f 1,0271,5 1,0271,4 n) 1) 1,0271,41,0270,1 1,0271,4 1,0271,6 1, 0271, f 1,0271,8 1,0272,41,0272,7 ,1,05170,7,1,02,71, . I77f 1) Haft Lojining på Oaps Bank. iv) Nyfs f6r vigningen, fägs l^nd af Africa^ Hade Cap r Agvillas på fidsin om ofs. \ Z04 177^' Jul- Aug. Sept. Egenteliga ' Tyngd vid Ar '775 Mm. April, 51 1 1 Ii 'f 16 »7 18 lo II il 14 i fl LatitudoLongit. Sydl. Oft om Tenevifl, Vä 10,0818, Vi4 Förfoken. j 47*4» 'I H 11,40 7,00 r»3 5 1,0^ o, 16 1,40 3,06 4)3° 10, III Hl Ml 8,if H4 6, oö 15 4,441(5 3,41 1(S löf löf 1,0c o» 37 Veil. 0,3017 1,4^^7 4,10 loi 11| i7t •f5iop7 r,40ji7l <5>4m7å' 7,iiliö| ent, Tyngd 0.271,4 017<5,4 02.7S1 027(5,7 0170,1 0177, Oi77,r 017.8, f 0178, 017fr7 0171, 5 017;f , 1 0174» 7 0170,8 0170,8 0170, 1 0170, p oi70,p oi6p,p oid4,6 oiö 5,6 01(57, 9 0171,0 oi77ir 0176,5 0178, o 0^77,4 P) oa78,4 0479, t S 0280,1 o 179', 7 0*77» 3 0^74»!. 02.76,8 r oi76,.4 s 02,72, <5 0^71-, 6 0171,1 0171,9 0273» 0171, p ojd6,p Oi/5;,8 oz6p, 8 «77r o) Kart efter denna vågning, lingo vi On St. Hele^ na i fikte. p) På Såna Helenx Redd. q) Sägo ånn.u ön St. Helena, r) Afcenfion i Svenflc mil i Oft ifrån ofs. $) På Redden vid, Afcenlion. I77<^. Jul. Aug. Sept. toj Ar I77f A pr Maj o l6 i? I 2 4 Latitudo Nord, r p ( o 1 1 '4 5 7 II H '-4 'f 6 57 4f 47 4Ö 04 Longit Ve(t om leneriff. Vcft. Vid Förloken. Vä>*ma|Egent. Tyngd i6i 8,10 fo 14,03 Zff 42,:l8, iÖiSl 20,37^3 ti,i4 If iI,Of to, 3.0 2 5 Of 30 08 15 ?? zc z3 48,yo iPvf4iof IP, 18,42 17,48 1 3, re 10, 16 4, zo o, 5 i Oft 0,4.8 zz^ zt-| Zl| Ipi ipi 18 165 17 ,oz68,6 ,0Z68,4 ,0^715? ,0270,8 ,oz74,6 ,0274,1 ,o2-7f,8 ,027P,p ,0280, 3 ,0282, f ,oz8o, f ,0279,8 ,oz7P,8 ,oz78,2 j 0277? 7 »o277j7 »0^77» 7 ,0277,6 jOi77j ! ,0274, 2 Egenteliga Tyngd vid aoo-t-o. 0270,4 0270, I 0^73,4 0272,4 0276,3 0^7557 0277,4 0281,2 t 0281,6 0283)0 028}, f oz8i,2 0280,6 0280,4 OZ7P, r oi77?P 0277, t 0276, 8 027f,8 oi73,P 0^7?,? 0270, 8 Q27I,8 i,Qi74j 7 1,0271,5) ^77S X) zoQ Lo4 af detta Hafs-vatten afv^gdes vid 24 gr, vårma, och utgjorde i det nånnafte en kanna, hvai* utur et lod val edulcorerad och torkad hvit Magne- Ila erhölts, genom pruscipitatiqn med en filtrerad M\(k iut af Potta&a. r lod 177^' Jul. Aug. Sept. i77f Maj Latitu- do. dofi?,Te- Oft 24- 48, fO i, 3c 27 z8 IS 50 ?i ijoch 5 6 6 ?• 8 10 Vid Fårfoken. Värma Egent. Tyngd 4§ 4ä 4 f i 7 2. r 6 24 r 4 3f 6 f 4 231 3i 4f 1,0270,3 1,0270,5 1,0271, 1,0270, u I,02ö8, f X, 1,0267, f 1,0267, y. f,0264, I ijOaöf, I z) 1, 0264,6 i,o26f,é( a; 1,0266,1 1.0266.1 b] r,o2d2,7 i,oi6o,7 c)' l,02fp,7 I, 0161, d) 1.0263.2 e) 1,0260,7 t,02Ö0, f 1,0263,2 j,o26i, 3 Af u) Vid Lands>End uti Cahalen" x) Vid Goaftart. y) Imell. Portland och Ifland Wight. %) V id 6n Wight» a) Imdlaa Ifland W'?lit och Beachy head, b) Imellan Beachy head och Dtinges nefs. c) Lago til Ankars, och hade Singels Fyr-torn i ONO, angefar ^ Svenlk mil, d)' Juft vid Dunges nefs, eVlnficUan Dunges nefs och Dover. f ) Voro i NordQön och hade redan tappat Engl.ur flkt^. ,Qi7rri ,027f,l ,0276, 1 ,0274,4 ,0270, 8 ,0274', 1 ,0268,8 ,0271,7 ,0268,4 ,Q27Z, I ,0271,2 ,0267,8 ,0^66,3 ,Qz63,f ,026f,P , 0267, 8 ,0203, f ,0267,3 ,02fp, ,0268,8 ,0266,P Égenteliga Tyngd vid 177^. Jul. Augé Sept. 207 Af de Refiiltater^ fom hår nu anfSrde åro^ kunna i fynntrhet följande flutfatfer dragas: l;o, Ar Hafs" vattnet uti Atlantijka och JEthta^ pijha Hafven atdratyngft i negden af Tropikerna j 0ch gar därfiddes defs Gråvitas jpecificay vid to gr^ •4-0 til 1)0 2^0 och i 7^22^^ zroi, Ifrdn Tropikerna^ är tyngden uti af tågan* de^ fd väl mot Linienj fom mot Polerna^ och det ml få båg Latitud^ /om forfåk blifvit gjorda. Mina Experimentera hvarpä jag hår egente* ligen åberopar mig, hafva vål icke ftråkt lig högre ån til 60 gr. Norr, och 37 gr. Såder t>m Linien^ men jag har ock funhic af jboélor Irvins är 1775 anftälda forfok^ at vattnet uti opna Hafvet inom Norra Pol -Cirkeln år lätta- re, än uti Zona temperatai Ty Hafs - vattnets Egenteliga tyngd uti lö- hafvet^ vid 10 gr. -f- o blifver efter Irvins forfok, den z6 Junii, vid 74 Latitudo^ vid pafs i^ozfp, och den 5 Julii^ vid 7g gr. - i^öiöö. Det blefve for vidlyftigt at vifa^ pa hvad iått och igenom hvad modofam uträkning jag kommit til deflli Refultater. I mediertid kaa Phipps's Voyage towards the North Pole, pag> 143, härmed jåmforas, cndaft for at finna nod* vändigheteil, at. vid dylika förrättningar i akt** taga temperaturen, och gora Refultaterna af for^ foken fins imellan harmonerande. 3:0, Bet imellan Tropikerna belägna Idttafte vatt'- net dr ej mycket tyngre) ån Nordfjå-vattnef i eme^ dan det fårras Gråvitas fpecijica ej gått éfver 1^02(^1 och i^0 2(f^. Ac 208 i77(^. Jul Aug. Sepn At vattnet vid Våndkretfarna år iå tungt j öch vid Linien deremot lä iått^ tyckes oforgri- peligen komma deraf^ at alla de vatten- angör ^ (om frän hela Hafs-ytan inom Zona torrida up- ftiga, blifva af de beftåndiga Vindarne mot Li- nien forda^ hvareft de nedfalla uti regn: och år det märkvårdigt) at uti de trafter af Atlantifka och i^thiopiflka hafven, hvarofver de beftåndi* ga Vindarne råda^ år Hafs- vattnet gemcnligen tyngft, dar PafTaden blåfer frifkarej men blir fe- dan mot Linien lättare^ i det nårmafte i famma mån, fom Vinden faktar fig, til defs man, un- getår vid ^ gr. N* Latitud, kommer til grån* len 5 dar bågge PafTad-vindarne famraanlopa, hvar- , cft ock vattnet år aldralättaft. 4:0 5 De tyngfia vattnen ligga ej juji under Tro* pikerna , ej heller det Idttafte juft under Linien , utan har hela ftällri ingen i dejfa Ha f dragit jig ndgra gra* der Norr 'Ut. Äfvenfa förhaller det fig med Vindarne ^ ty den Nord-Oflliga llräcker fig gemenligen i hö- gre Latitud norr om Linien, ån den Syd*0{t- liga gor Sodcr-ut. f:o. De tyngfta^ fd väl fom det där imellan va^ , rande Idttafte vattnet y lopä icke aldeles parallelt med Dagjdmnings- Linien j utan vrida ftg vid Africanjka Kufien litet dt Norr ^ och vid den Americanjka dt Såder. (?:o, Det tyngfia vattnet uti Indi fka Uafvet ^ hvars Gråvitas fpectjica^ endaft gar til 7^0272 och lyöi-j^^ rakas jdmvdl i negden af Södra Tropiken ; ??ien lig^ ger lydligarC) dn uti ALthiofijla Hafvet ^ och tyckes .dcfs 1^7^, Jul. Aug. Sept» lop -åefs Hhgä äfvikmdé från farallelen varå uti tn Jiri^ 'éi^ led) fmdt férhåilmdtt uti ht S,thwp'fha. 7:0, Medel-^ talet af Ftaft - vattnens Egcnteli* ga tyngder vid 2.ogr. h- os) blifva^ efter de forfok, iom denna refa årö anftålde: Uti Ätléntifkå flajvéti imeilan graders Nofd Latitud och Limen ^ Pä Utrefan - i^özyi^tf. IPå Hemrefan \^ovj6. ti ti jÉthhpijka Ét^et^ 1 mellan Liniett och dért ^5:t# Latituds gradens På Utrefan ^ 'jOt/j^f. Hemrcfan 150174,^^ Uti tndifhå ttaf^véh imellan Cap öch Java^ både pä Utrefan och Hemreran* - - t^özffS* Uti Chtnejijhä S;6m imellan Lihieli och Chined* iliaKuften, pä Ut-oth Hemixfan ^ i^öifo^f^ Den (^ililad^ föm funnits vafå uti det At* iantiflca Vattnets fegénteliga tyngd {)ä Ut - och |)ä Hemrefan^ iårer Fornåmligaft hårrora derafj at vi pä Utrefän ieglade genom detta Haf^ cn* daft pä några graders atftänd Friil Africahfkä Kti* ftenj men pä Hemrefan deremot, i det nårmafte niidt efter HaFvets ftråckhing, hvaraf man finner 8:0 5 Ét Uafs - vattTiet 'j^drå land gemenligen dr låttttré ) dn längre ideri^rdn^ och uti 6fna Hafvtt^ Detta kommfer af utfpådning med det frifka vatten, fom dels ymnigare nederbörd ditGimlar, dels floder och backar kring landet atborda» Ju ymnigare tilforllcn af f*rirkt vatten^ öth Ju min- dre djupet kring Kuflerna år, defto lättare be- finner ^derfore ftrand ^ Vattnet vara. Af denna grund år vattnet uti Strar - Bänka [% ovanligen lått) emedan djupci i detta Sund är ganllva rin- Kttp 1776' N^- Aug. Sept. ^ga, och derjåmte ragnar dar li anrenlig.en, at M Hållen pa Jordklotet cjermed lära kunna forlik- nas. Stråt Sunda, fom ligger ej långt derifrän, torde vål hafva äfven fä Itor^ tiUoriel af frifkc vatten; men djupet år där rnängFaldigt (lorrej foljakteligen ock vattnet tyngre, ån uti Stråt Bänka. Ät vattnet uti ChinefifTca Sjön år lät- tare ån uti andra Haf, år ej fvärt at uplofa^ ty denna Sj o år mycket träng och grund, Tamt :pä alla kanter omgifven med Land, hvafofver mycket rågnar ; bar iäledes i proportion längt ym? nigare tilforfel af frifkt vatten^ än nägon ar dé andra. Men ^at deremot vattnet kring Canarie- Öarna^ Afcenfion och Sanft Helena är lika tungt) fom längre til Sjos, det är icke unJerhgt^ ty alla deffa Öai* åro med ct brud-djup onigifne^ och meddela defsutom HafVet fä litet frifkt vatten, at ingen flcilnad i tyngden deraf kan biifva mär- kelig. RÖN, ^ Om eu genom ympad Shah b hotad å gon f Ulfs af' D r JOHAN GUSTAF HALLMAN, Kongl. L/f-Medicus och Affeffor i K. Coll. Med. n Timmermans dorte r, vid namn Lifa Öhmanx / tolf är gammal, anhöll, for tre är fcdan, hos mig om hjelp cn)ot en fvär ogoni juka, hvar- af %77^^ Jul Aug. Sept^ it t af hon 6fv€r tu ar dä allaredan hade yarit plä-r gady och fom hon trodde vara en päfolgd ar illa artade lammanflytande koppor^ hvari hon legat och bliffvit vanflvottj tvånne är tilforene* Under de tvånne forflutne ären^ hade ätfkiU ligt^ men i fynnerhet^ fom hon fig kunde er^ hindra, Varma gfotar blifvit nyttjade pä ögonen j men meråndels til Ijukdomens foffåmrande^ lä at^ dä hon vifte fig fSr mig foffta gången, vorö ögonen ganfkä mycket inflammei^adc j och hvit- ogat aldeles liknade rätt kått^ hvilkeh rodnad hon likväl fade af- och tiltäga, åfVen fotti vår» ken i ågat och rinnandet til* och aftogi Ögonlocken hade^ efter hennes befåttelfe^ lika fom ftu^ alt ifrän ljukdömens början^ varit fvuUna^ roda^ härda ^ kliande och iärige, gifvan- de ifräft fig et fegt och fjkarpt var, forti un-' derhoU éii ftark rosaktig rodnad 5 Vidä fpridd öm* kring nedfe ogönlodken* Synen klagade hon val ej ofvéri men ty k te ftllndom , at hon lag fmä Infeéter och f jun for 6gonen fväfvande, 1 ofrigt klagade hon ej of- Ver nägort olågenbet i kroppen/ ehurii hön lag klen och mager ut^ hade gul öch fttäf hud i men matlull öch natt-ro felade henhe icke,, un- dantagande Vid de tider^ dä ogonflufTen Var ftat-- kaft j ^Wtt^' ål hon fade fig känha olideliga ftick- ningaf i ijelfva ogat^ famt fordubblad kläda i égonlöcken. Af medlidande ätog jäg mig henrtes vardan- de j men forr ån jag berättar, genom hvilka ut* vägar jag tror mig hafva bidragit til hennes hjelp^; tår jag nämna, ac -Under en tid af tvånne måna- O t der, 11% V77é. Jul. Altg* Septi der, koppningary åderlåtningar, Blodiglar, Lä^ xer-medel^ Spanfka flugor^ Blodrenande Deco- fter och Mercurial - medel ^ jämte tjenlige ut- vårtes medel på fjuka ftållet^ blefvo efter yt- terfta omtanka anvånde> utan at något tecken til palitelig förbättring vifade fig: ty knappaft hade rodnad och vårk m. m* nägra dagar bör- jat min&as^ forr ån famma piägof ä nyo inllål- te fig, lika fom tilforene. Viiirädig om^ hvad jag yttermera fkuUe til hennes hjelp forfoka^ ledan lädane medel lä fruktloft blifvit använde^ var jag i begrepp at iåtta henne eh Hank el- ler Fontanellen men blef i det famma h.åndelfe<^ vis underrättad, at denna Flieka, under hela defs barndom, plågats af et ftarkt Skabb -utflag pä benen, ätfoljdt med ftora iår i knävecken, fom aldeles uphort, fedan hon hade kopporna* jag foli dä gehall på den tankan, at K.bpp-giftel dragit til fig Skabb - materien ^ och defle Gift farafåldt kartat fig pä ögonen, och f^torfakat denna értvifa Öphtaimié. Jag beflot dérfore, at gehöm nV frliitta be^ fordra Skabbeh til utbrott pa de kroi)ps delar^ forh deraf tilforehe hadb vai^it anfatte: til den åndah låt jag hcnnfe nägon tid affta ifrän alla Me* dicamént^^rs bruk , famt åta oéh dricka hvad hori ville, hVarigenöm krafterhe fnait äterhåmtadesi ogöiléh forblefvo lika fväfia. Derpä låt jag hen- ne taga ncigra Ijumå Kar-bad, dels for at våt blota defs torra hud, dels ock for at bereda hen- nes våtOvOf til Skabb-fmittanfe möttagande* Sc^ dan hon en afton ftigit utur Badet ^ och båggé benen Vöro väl gnidne, pldrog hoh fig et par ylle ftrumpor, Torn et med ffeabb befvåradt barti burit iffS. Jul. Aiig. Sfpt* 213 burit i tjagra dagar, hvarvid var och (lc;ibb-ruf- vor til myckenhet faft t fkorpnat- Strumporne bchpljas natt och dag i famfåldte tre dygn. Pä det fifta^: Hågade hon ofvcr ryfningar, hufvud- vårk, famt Värk i Icderne^ hvarpä febren ok- tes med ftark hetm, hog ocb tåt Puls, fpäpnin* gar i Broftet, famt torr H ofta, aideles liknan- de de febrar, fom forelopa Måslling, Frifel m. Dehjnder drack hpn llitigt fifagt Fläder- Thé, och intog några droppar Mixtura fimplex, och fom hon tillika hade benägenhet at kräkas, fick hon en Kråk - mis:tur, beftäende ^f Tartarus Emeticus och Korn- vatten, fom gjorde foåll verkan. Efter et dygns förlopp , minlkadcs hct- taq, Hufv^idvårken, Hoftan, aggningarne Lbro- ftet, och i farama man fom utdunftningen bief ak ft ar k are och ftarkarci vifgde fig pä bagge bengq en vidlyftig ros ^ rodnad, fom pä andra dygnet flcilde fig, roch drog fig tilfammans i run- kulor, til orclentelig fkabb, fom okades, och knapt hade varat åtta dagar, förr ån hvitrogat återfått fin naturliga fårg, och fynen fin förra JlyH^a: de fywJlne; ögon - locken funnos röindre härda och calleufa, famt varet både mindre of- verflodigl,' fn^ra flytande och mindre flcarpt. Jag underhöll utflaget med J juma Kar- bad och pulver , tilrédde af Svafvelblon|ma och CsRi* phert, famt Infufum Ligni Gvajaci til dryck ^ pch nyttjade ej annat utvår^e? me^el pä ögonen, an tåta besiktningar af kalt vatten, hvari^ägra g^roppar Rlyåttika ogh Franftit Bränvin dropps. ^ Efter fes vecltors forlopp, klagade hon d ver ringafte olågenhet , utan allenaft ofver någon inatthet i[ ogonlockpn, fom lått vUJe falla til- 114 t77^^ Äug. Sept. Uwchixi^ h vilket jag anfäg låfom pifolgl a# varma emollierande omflags - grotarne'; Ögon^ hären voro åfven i det mäfta torlorade, hvarfo- re hon ock cj kunde val lida ftark d^g. Sedan Skabben omfidér bérjadé at t] iTiéfa fla ut, utan dageligen minflva^, trodde jäg varä tid, at forekonima defs inrotlnde: bvarfére jag låt henne Upbor^ rncd Svafvelblomman och De- coften j^ men i det ftållet ofta nyttja purger-pil- ler med Calorael, famt tvätta kroppen för lag- eld med det lä kallade Goulards vattnet j fom altid värmdes, nar det Ckulle brukas: ait utfla-* get torkade och omftder forfvann^ ögon- loc«* ken aterfingo fin ftyrka, alt fom krafter fte til* togo, och ulfty>*ktGs hon, at följande ärer dric-^ ka Brunn, I>enna håhdelfe torde linda til närmare up^ lyfning pm olrfakerne til en del fvära och envif^ Ophtalmier, och foljakteligcn bidraga til deras båfvande , når andra medel lä^i^e blifvit frukt^ Mft använde. ANM ÄR K NING A a 1/id {^^^^ Rån om ympad SkM*^ '^^'■^ ^JOil. LOR- ÖDHELIUS. Der år en ^ gammalt erfarenhet i Låkarekon- ften , at mängfaldiga farisga ljukdomar up- komma af ilk bötad Skabb, fom käftar fig pä om-- 177^* JuL Äng. Septsi 21 j Äiritäliga llällcn, ht^aribland ögonens delar med {kal räknas, och blifver dl ofta omojeHgc at hjel- pa den ljuka, dårell fkabben ej kan lackas til- baka, A t ock Kopp-gift antingen flyttar (tab- ben, eller likfom tålter honom pä ögonlocken t och (jelfva Globus oculi, (äfom Herr Lif-Me-^ dici Hallmans Ron förmäler, har jag, nyJigewi pä en ung Herre funnit, hvilken ej förr med be-- ftand bliivit qvicc en envis ogonflufs, ån fedan han efter mercunaliOce eiedels långa och frukt* lofa nyttjande, omGder blef angripen af en fvår fkabb, h vare feer ögonen lå tteligen låco bota fig . med . tjeniige mcdeL Säiedas ftyrkes Herr Hallmans erfarenhet härigenom, och blir lä mycket m^ra v^rd Lä- kares upmårkfamhet til efterfolgd , fom hittils ofta varit fvärt at fä den Gniitäd af fkabb, fom man onlkac derigenom kunm> befria frän andra fvära (jukdomnr. PROBLEM, Imia , normal til en gifven Parabo^ af JOH. HENR. LINDQVIST, Math, Doc^JQ? Vid å^c» Acad. A t draga en nbtmsfl linj^ til ph Parabel iff"n nigön pun^,.f(?H!^ ir b?lågen ancingcn pä Q 4 fjcif- %i6 xjyé. Jul. Aug. SepÉ, Ijclfva Parabeln, eller p| defs Axel, ganfka. . lått, dä man vet, at fubnormalcn pa Axeien år beftåndigt lika med halfva parametern. Men at draga en ladan normal ifrån hvad annan pun^ föm behagas, år et fvarare Problem, fom jag ej. funnit nlgorftådes vidrordt. Jag har derfére trodi Rlig bow upgifva derpä föl^and^ fimpla Gonftrn.-^ <äion. Låt IRACy Tab. V, ög. x, vara derr gifna Parabeln, hvars Axel år AJX^ Vertex 4, och Focns J| famt p den punften, -ifrån h vilket) den^ aftundade normalen (kal dragas. Fåll ifrån rata linien PNy vinkelrått mof Axeien, fom råkar den famma i N, Ifrån For cus JF aflitt på Axeien ftycket FÄ~f ^iST, och ifrån Ä, yir^kclrått mot Axeien , drag R Q:2^^NP. Tag q til Me4el-pun6^5 och rita genom Ver- tex ^ en Cirkel, fom råkar Parabehi i och fammanbind punfterna P, M, iå år linien PM nax% iiial til Parabeln, i?. B^vifet hårpå år ej fvart at fi^nna^ RÖN öm en Cat aleptfcu^i af ARVID FAXE. M. D .. ÅraitaHtets.T Meroppen fick otVervigt, och han fick dragj\ hogr^ [ärft åt kroppen j kom han i g^^g% och återfick fina fenfus, lls\2LX\ Hunde lecJa |ionom langa ftycl^e?, metn när han äter flåpptes, ftod hanorårlig, och m|? fte altid väckas med häftighet. Då han fkulle åta eller dricka , fick ingen på honom i ty då defs idéer ftordes, var han omojeligen i Itånd at tilgripa något 5 m?n fick han långe ftä, kunde han fent omfider kommj^ fig i gång, och åfven fatta det han årnadc. Når |ian ftulle dricka, måfte det fke med håfti|;h9t., och glafet långe haUas for tpunne^. Hvad fom upvåckte häftig glädje eller Öcråm» fel, fatte honom, åfven i rorelfe. Jag tror mig ickc hafva dqmt orått, då jaj ftnfåg Vifciditas huraorum for orf^k til denna lj\ikdom, fom giorde de mufculSfe fibrerne 11 ilyfv? och kånfllolofe, Dcrfore lä^ jag honom bruka hvarje ^fton en halvf rpatfked Crempr Ta^r-^ \^\ y laxerade honom ibland med Sal CathartiT O f cum 11^ \77^* Jill* Ai%. S^t^ cum anglicum^ och låt honofrt dricka denna Mi- neral- källa pä vanligt lått. Pä 4:de veckan kun- de han, falt ban llod ftilla, tala, rora händer och ögon, men ej komma fig at gä: hvarföre jag lårde honom, når han ville komma fig i gäng, at bocka fig, och fatta högra knået med han- den, draga det upåt lifvet, tarnt, dä han flåpp- tc det ned, gifva kroppen efter ^ h vilket lätt lyckades lä, at han nu kan komma kroppen i gäng. Näfta är torde en längre Bruns-cur än yt-': terligare fordrifva det äterftäende af denna \dX\^- fynta ljukdom, hvilken en enda gäng förut i Amiralitets ljukhufet, är 1774, förekommit. BESKRIFNING rtif /'^X?^ Bdfrar ^ fom hrii^ kas i Kufamo Socken uti Kimt happmark \ ingifven af ELIAS LAGUS. Uti fjerde Stycket af min Beflcrifiiing ofvér Kufamo Socken, fom år infordt uti KongL 'V'^tefilk^-ps Academiens Handlingar for jan. Febr, Mart 1773, har jag lofvar en lärOcrld befkrff- ning, huru Båfren i Caftor Fiherj dar plägar iän- gas« Satnma iokc vil jag nu fullgöra. • ' Båf' t^"?^^ Jul, Äiig. 5epté ti^ ^ Bafren viftas meflndels uti ellet vid Vätthet^ derfore mäfte han ock uti vattnet tängas. Sål-^ lan händer, at han gar in i RyflTior eller fnår» jer fig i Nåt, iä.at man på det låttet kan fän- ^a honom. Lika fä rart år, at tå fkjuta nagön^ Vaniigaft fångas han uti la kallade Pator, h vil- ka jag nu vill hafva den åran at befkrifva, i|dar na, fom de mäft brukas i Kufamo. Annorftå^ des torde de, kan hånda, något annorlunda an* laggas. Det år bekant, at Råfrarne bygga fina hus eller kulor uti mindre Elfvar, famt at fammg bus åro.bygde fil en del under, raen ock aliid til en del öfver vattu brynet (^) , hvaraf,. tlf iom ock af deras fpår pä landet, häiii: i Snon öm vintren, nogfarat märkes, hvareft de hafva fit tilhäll. Når man det vet, uttåttas om ho^ flen, fcdan Elfven tilfrunt, Pator, en pa hvar- dera fidan om hufet. De göras af ftadiga pa* lar. Är elfven fmalare, utlåttcs ofver hela elf- ven en tvår-pata pä hvardera fidan om Båfver- bufet fe Tab, V. fig. x. Men uti bredare clfvar, fåttes en Pata pä hvardera fidan, fä längt ut man kan, uti någon lutning til landet emot hvarandra, fäfom fig. vifar. Kunna défia fe- nare, långft ifrån landet, fammanfogas med en gärd är' det la mycket båttre. Patorna bö- ra dock gnlåggas lä längt ifrän Båfver- hufet ^ uti all mojelig tyfthet, at djuren ej, af buller under arbetet dcrmed, bärtfiv rårnas-: hvaraf ock et ordfpräk upkommit; man Jhal vara fd tyfl [om vid Bäfver -fdnge. Pa- (♦) Se Tredje Qvart af K. Acad* Handl. far är I7j5. tio V77é. Jut Aug, Sept^ Patornas figur, med deras. garvar ek, efi kk noycfty f^mt (jelfva kareq ^r^f r^q^nmlx och deflas Qppning^r riy fes båll: Ritningarna^ Karen » dier de tilåmnadc fäng - hufen fp^ Båfrarna, göra? ^ntjngen hjertlika/läfom vid/?^ filer trehornige, läforo vid Ax X % \ alnar^ diameter, öpningarne ^å, rit våndas til Råfver-^ fiufet a. Uti bottnen pa opningarna faftes et tråde, och et annat i vattu-hrynet 5 imellaq hvil- ka år Ijelfva ingången. Pa det ofrp hrådep fä- ftes med hångflen äf Rfork-vidjor^i en lucka el- ler fall-dorr, ifrån hvilken gå fnoren til inre våg^ gen i lång-rupimct^ eller fom pa annat tått upi "gillras. Når nu Båfrcn, fom har åtflcilligt at \s\x%r^ hålla i vattnet, ån at la^a fin Damm, ån ^t fo? jka fig mat, o. f. v. rakar gå in i karet j ge- nom opningen ch eller rh och litet våndcr cIt kt rorer fig derinne, kommer han vid SnorcE faller pillret, dä Luckan eller fall -dörren faller ned for opningen, och aldcles iniHnger honom, For ftorre låkerhet, plåga fomliga forfe fall-dor? ren rncd en klirtka, eller en i merlor lopan-» de bam , fQqj vid dörrens fali iån|?er fig ped foy ^rofkelen. Båfren bjuder val til med fina tänderj^ at gna* ga fig ut genom dörren eller väggarna, meiii fora hän ej kan lefva långe i vattnet, qtaq j^t håm?a fri (k luft, qvåfves han geroenligen, innan han hun-» flit Öcaffai fig tilråckelig opning. Genom et uti Ifcn hugget häl, uttager Jåga^^ fitC rof^ och llpgiUrar åter dörren. , i77é^ J»i* Aug. Sept. i\t ÖålVet-tahgfet , fordom idkatic på mänga ftål- len i Soknen ^ ofvas nu allenaft i hägra äar i Kuöiajefvi^ läter ock dar ihnan kart uphora^ emedan BäFrarne däi: äro håftan Utoddei ty gan- flcä U kunna undvika faram Herr Diréöeurert HiEi.LÄNt hat velat förmå Lapparna^ at lemna uti Patans ena vågg et fä ftort hal, at ungé Bafrar kunde krypa ut, men ingen haf velat Vidtaga et tå håifofamt råd. t)m de våict& ^ fbm ätas eller firkqjlas af Svin - kreätwen | gjorde af PETRUS HOLMBERGER. Redan ar 1749^ utgaf Herr Arctiiatern vb» LiNNC fin Pim Svuicmy liti hvilken met ån 2} 14 forfék anföras, gjorda med våiter, fom äf alla våra hemiamda fy^^fotade djur åtas ellet forkaftaS. Ehuru nyttigt for alimånna och en»» fkilda hushåilningfeh^ uply^^^^^ uti den undrans^ vårda Natuftsns kånnedotn^ oeh hojfamt for hvar och ert- upmårkfam^ detta år^ har dock ingen federmera, iå vida ttiig kUnnigt år, uprepät el- ler fortfatt^ dcita. forfok i, mindre gjordt fig. nå- got gagn 4craf uti .hushälhiiagen* Intagen af egen bSjelfe^ at nårmare kåntta Landthushällningtni?^ fonlkyUiga grunder , famc up« I il 1776. ]xx\. Ang, Sept. upmuntrad af Herr Archiaterps Foreläfaingat, har jag^ med ytterila flit, ä nyo profvat de re- dan angiftie, och underlokt en myckenhet af dd förut ej profvade växter, for at närmare utröna^ hvilka af dem åro mer eller mmdre begärliga for hvart och et af vara hemtamda djur* En del, af delTa forfok, fom vifa, hvilka våxtcr Svinen tycka om eller rata, utbeder jag mig nu lof, at for K* Vctenfl;aps Academien tå up* gifva. Ehuru nyttigt dma djur år, bllfv^r det dock merendels af fina egnre handteradt tvårt emot defs medfödda egenfkaper, och nåftan vårft a^ alla hemtamda djur. De inftångas uti ohygge- liga mörka rum, och fpifas gemeniigen meddcrt låmila foda, agnar^ utlakad låd, quisquilier med eller utan mjöl o. H v. Vana och hunger kun- na val mycket andra djurens medfödda bojelfe^- men deraf far man ej fluta, at de ega :fmak for den föda, fora de af tilfälliga händelfer blifvä tvungne at hälla til goda. Häftar hafva, i briit af foder, gnagit pä gammalt gärdfle (fe PaH Svecicus)^ men det Vore både löjcligt och emoc forfarenheten frridande, om man deraf ville fm* r^i, at ruttne Gårdesgårds- ftorar vore en äf nå* turen dem åmnad foda. Lika få, må man ej iii^ billa fig, at Svinet garna åter alt, hvad det foi* nods fturt tilgriper. Finge det följa fin natUr-* liga böjelfe, ftulle det för modeligen mera likna fin nårmalle flå^tinge, Vildfvinet, an det gör. Lapparnas lått at upföda fina Renar, år natur-* ligt, derförc fe defTe lå vackre Ut. Elgar^ Hjor- ^arv Räbockar, med flera vilda djur, äro näftan %lrié {^lygge och frodige, dä 4ercmot d^c hem- tam- 177^- Jul. Aug. Sept. zi^ .^a-mde oftaft åro raagre och orakelige. Hvaraf kommer det, om icke deraf ^ at de fenare ej nju- ta naturlig föda och frihet? Hvilken fer icke, huru olika luft de hemtamde^ uti fina mörka, oftaft ofnygga och med fura qvalmiga exhala- tioner upfylda rum, andas, emot de vilda? Brift pä rorelfe kan ej heller annat , ån gora dem min- ar,e trefliga. Defsutom fä de hemtamde iallan njuta de orter, fom de eljeft garna ära, gto- na och frifka, litan meråndels törra och unkna, dä de miftat fin råtta lukt, fmak och födande kraft* Jag vet vål, at det i vart Cliitiat och ofver Vara länga vintrar, omojeligen låter fig gorä, at til alla delar lemna de hemtamda djuren lä- dan frihet och foda, fom de vilda hafva at fåg- na fig af 3 men år dock ofvertygad, at den fom vil fe fin Boll:ap treflig, bor, lä mycket mojé- ligt år, lämpa fig vid defs fkotfel^ efter hvart öch et djurs naturliga lynne, i fynnerhet hvad födan angär. Til den andan år nyttigt, om ea hushållare känner de växter, fom åtas eller for- kaftas af hvart flags djur. Mycket ho kunde brukas til det ena flags djurers foda, fom ratas af det andra. Til exempel : om et ftycke af än- gen finnes fullt af KafiJota (Spira:a ulmaria) bot höet deraf ej gifvas ät Oxar, fom häldre fvalta, ån fmaka denna ort, och derfore vraka Jädanir ho ibland fpillningen, dä likväl Geten fnälas ef- ter denna ort, (äfom en af fina läckerheter: fle- ra lädana prof at fortiga. Men jag bor nu fkynda mig til mitt forc- fatta åmiie. At undvika vidlyftighet, nödgas jag . med 2t4 tf)^^* Jul Aug. Sept^ tnéd fSlnmde tecken utmärka, hvilka ting UtUf , Djur -eller Våx - riket Svinen åta eilet rata* . I. Betyder, at hela växten åtes. il. At den åtes mycket garna, b. At den åtes aldeles icke. to. At deh Fortåfes ibland^ men bgärhai g. betyder Gammal Ung. j?, Stjeik. n Rötå Topp^ Bladé ^, Bär* Ärt. Froii. Til exempel : om Vid én ort ftar i. bL o,g^ fi^ betyder det, at unga bladen deraf åtas^ toen ej gamla ftjelkais Svinet! åta med begarlighet kott af atOcilH^ ga flags döda djurj men deHfrart bor man Ina*^ rare afhälla dem^ emedan de eijeft fa Ilift at ätä up tions, Kalkonér^ ja fina egna ungar. FoI* Jande har jag forfokt. Mus agfertis, MuUvååy trägårds ^råtm * ti. MUs mufculus. Mus - - lu Rana bufo^ Paäia^ Toffå - ^ o. Rana tempqraria, Groda, Pré - ^ O, Lacerta paluftris, Skrotabbore^ Xirufgrahbe - o. Lacerta agilis. Ödla, Fyrfoia - - o* Coluber, liÉgg-orm - . ^ - e* Våra Vanliga Ormar upflukas e) af dem, ' oiti icke i ftorlta hungers nod, Coluber natrix, Tomtorffiy Smk - - Angvis fragilis, Ormjiå, Kopparorm O. Petromyzoa branehialis, Liridl •* - . t:^:^6. Jul Aug. Sept Gyclopeterus lumpus, Sjurygg ^fif^ (a) • i. Gryllus verrucivorus, Vdrtbit - ll. Gryllus ftridulus. Gräshoppa * , * li. Gryllus biguttulus - * 1 1 ^ Limax ater. Snigel - * ii. I^imax agreftis, Maf^ pd fade^ ^ '-Ii Mytilus anatarius, Musjta - * _ ^^/ir Växt^ Rikét, I ordning efter Syftemet. tvallitriche verna - - ^ Öi « — — abtumnalis • - o. Syringa vulgaris^ Syren * ö. bt^ Verönica fpicata - ^ * ö. - — ^ ägteftis ^ - lOi — arven iis - ^ i; . — verna ^ - Pingviculä vulgaris, Tätåri * - Ö. tltricularia vulgaris (b) - ^ ö. Lycopiis europseus, Strändklo - Ö. Anthclcal^thum odorat. Vårbrodd lO. hL Ö, ft,å:)t^ Miliurh efTufum, Åmur, Hesflebrödd il. bl. fr ^ Agroftis arundinacea, Piphve?i - o. A i ra cefpitöfäj fak t dt el - Aira (a) Denne Pifk lemnar genom kokning nag Tran. Den leker om vären ^ och gifves af Skårkarläroe i Calmare Lån ät Svinen. Hafsnålen (Syngnathtls ophidion ) forkadas aldeles ^af Skårkarien, men åtes gärna biide af Svin och Ankor. Maftadelea af va- ra fiik-Hag åtas af Svinen, faft ån de af naturen ej tyckas vara ämnade til Dykare eller Filkare. (b) Uti de fmä flalkorna, fom fitta vid roten på d^n- n.a växt, finnes en bläaktig faft, fom färgar linrie* P 2i6 jyyé. Jul. Aug. Sept. Aira flcxuofa, Krustätel - - o.^. Aira montana, Backtåtel - - p/ Mclica xm.^\\% ^ Gruslok - - o. Poa aquatica, Jåttegrån - »o, — - comprefla, Berggrån {c) • - o. Briza media. Darrgräs - - o. Daftylus glomeratus, Hundåxing - o. Cynofurus criftatus, Kambdxing (d) - o* Feftuca ovina, Linn^ei Färgrds - o. decumbens, Axfvingel - - i.ax. elatior, Angpvingel - * o. ^, Bromus fecalinus, Lofta - - i.n.t.fr. — • arvenfis, Renlofia - - o. Avena fatua, Villhafre - - o M pratenfis, Ånghafre - - q. Lolium temulcntum , Ddrrepe - i . /tat, o. y?. Elymus arenarius, Strandråg - o. Triticum repens, Qykkrot - \. n. bLo. g,r. Montia fontana, Montii-ort - - o. Afperula odorata, il^/^Ä - - i.». o.^. Galium boreale, - - i.u.o.g. Plantago media. Kämpar - - i. o.bU , — maritima, - - o. Alchemilla vulgaris, Dagg-fkål (e) lo.u. bLo.g. Cu- (c) Det år befynnerligt, at de ej åta defla flagen af Poa^ då likvål bladen (men ej ftjelkar och ax) af Poa trivialis, Betesgron^ Poa mgxx^Mo]^ ^ Ängs- grony Poa pratenfis , Skiter grm ^ och Poa annua, Hvitgrfm^ icke allenafl: af dem, utan ock af alla hemtamda djur och foglar, ifrån bårjan af våren, til långt inpå hoföen, begårligen fårtåras. (d) Detta gräs-flag år, efter all fannolikhet, giftigt, (c) Man fer håraf, at viffa våxter åtas af djuren, når de åro unga, men ratas, då de åro åldre. Mina I77<^- Jul. Ang. Sept. 217 Cufcuta curopsea, Shrf - - o. Lithofpermum arvenfe, Sminke^grås i.u.o.g. Anchufa officinalis, Oxtunga - l.^. lo. Afperiigo procumbens, örmögon - i. Lycoplis arvenfis - - - i. Campanula perficifolia. Klocka - l. o.^. trachejiupi - - i. ^— cervicaria - • x. Lonicera Xylofteum, Try - O b. bl. Rhamnus Cathart^ Valbjörk • - o* b. bl. — frangula. Brakved - o.b.bL Ribes rubrum, Röda vinbär • i. ^, o. bL nig rum, Svarta vinbär - l. ^. o. bl. 2i\^\n\xm^ Mäbär - - i.b.o.bL uva crifpa , Krusbär - l , ^. o, bl. Hedera helix, Murgröna - - Glaux maritima - - ^ Afclcpias vinxet. Tulkårt^ Horskung (f) . q. Chenopodium urbanum - - o. Gentiana campeftris - - Panicula europsea - . Conium maculatum - - Selinum paliiftre, Finfk Ingerfära - o! Cicuta virola, Sj^r ängört - - P ^ Che- obfervationer ftrida hår ej emot P.^» Svecicus. Ob- fervatorerne dar hafva formodeligeii endaft forfokt gamla ftänd, men jag både gamla och unga. Maa kan ej utan forundran fe djurens fortråfFeiiga gäfva at iirfkilja bättre och fämre äteliga eller för dem odugeliga våxter: Ex. gr. Svinet åter håldre Leon- todon taraxacurn, P//>;2//>, ån Rofvor; håldre Rof- vor än Veronica agreftis, Foa trivialis , Lamium purpureum och Thlafpi burfa paftoris,o. f. v. (f) Ycterfta åndan af bites af Geten med begärlfghet. 21 E 177 6^ Aug. Sept JLgopodium podagraria, G^ri^M, (g) i. R o./. Viburnum opulus^ Häls-bär ^ o. bl Linum catnrirticum ^ Fildhör — o. DrofeTå rötundifoua5 Silkes-håi^ - ö. Myofiims minimus 5 Ä//^xm>^^^ " * ö* Tolipa Gelmeriana , Tulpnny ( h) * ö* fonciiS conglonieratus, Kmpptog * ö. — — bufbnius, Kryptag * - * O. J _ ^ pilofus, 1/^%-. ^ o* -Il ^ carnpeitris, Knyppleidgy (i) ■ - ^- . Rume:%^ cnfpus, Svmfyra - i. o.^. bl. (i. Triéntalis eiiropxa - - o. Vacciiliuni niyrtiUus, Éläbäry Svakn \. b. o. bl vitis idxa, Lingon - l, b. o. bl «^ oxycoGCOSj tranbälr * i.b,o.bl (g) Följande våxter af deiina Gläfs, fom m Pan Sve- cicos finnas upteknade, åro af mig äter foriökte^ for at fe, hvilka delar af vånen åtas eller ej. x. Cheaopod, robr. Rodmolla, i. u. bl. jL o. fi. ' z, Äthanianta Liban. t. u. bi. ft. ö. g. fl. 3. He- raclea fphond. tiar-kumin, i. h. r, O' g, fl, 4. An- eelica-fylveftris, i. o. g* fl- 5. Skim latif. u I/, o. A 6. iEthofa cynap. vild Perfllja^ i. 0 g, fl, 7. Cariim carvi, Kumin ^ 1. r. o. ^]y?. 8, Pimpinella Saxifr. Bucknyf, i. o. g. yi. 9 Alime media, i. (h) Et enda Svin åt up en Ojelk , men ville ej liafva flera. (i) Det är troligt, at de ej åta någon fiags Juncus. Jag vet ef något hemtamdt djur, om icke Häften^ fom har fä laggran fmak, fom Svinet* Om mm blandar uti m]öl , mjölk eller dylikt, någon våxt, fom det ej tycker om, iipåter dec mjölet &c. men lerhnar täxteil \yy6. JuU Aug. Sept Daphne rnezereuai. Källarhåls - o. b. hl. Polygonum viviparum - - o. ■ bydropiper, Jungfru-tvål (k) lo. Adoxa mofcatellina - - o. Andromed^i polyfoL . - - o. Arbutus uva urii^ Mjolon (1) -? i^b. o.bL Pyrola lepunda, Vinterbirh - . - O. — — umhellaraj Viy^ort (m) - o. Chryfofplenium alternifoL - - o- Silene rupeftris - - o. Stellaria nemorum - lo, Arenaria trinervia - ^ • o. Sedum riipeftre. Berg knopp an - O. — — album 5 Ila ile knopp ar «• O. • — — fexanguiare, I^an t - knoppar - o. Agroftemma Githago , Klätt - - lo. Lychnis flps cuc. (n) - u.bLo, g, ' — vifcaria, Tjdrublomjier - o. "i?—- — dioica, * r o. P 5 Ce- (K) Alleiiaft Suggor, fom nyligen fatt eller fnart (ko- la fä grjfar , åta mot qvållarna af denna bittra våxt» (1) Båren hyfa om vintren en åttike-fyra, hvaraf med konfl: torde kunna tilredas en god och fmakelig ät- tika. (m) I Dalhems focken uti Calmare Lån , brakas faf- ten af denn^ fållfynta ort emot Qvarkan, hvartil den (kall vara oförliknelig, lika fo'm faff:en af Py- rola fecunda, emot orolighet bos barn. (n) Åteliga växters blad, torkade i lindrig varma eller uplolte i varmt vatten, åtas (a begärligt, fom dä de åro fårfta. Prof derpä åro gjorda med Anchufa officinalis, 0: o. Orchis mcarnata §c conopfea ^ Q. Ophrys ovata o, Serapias helteborine •? '•o. Typha latifolia, if^?/^'^??^^ i.?%o. ^/./^ Urtica, Etterndffia och Brän-^ndffla ^ o. Qvcrcus robur^ - U. Allon^ o. é/« PinuSj TdH och Gr^;^ - t o. Salix^ Jolftery Sdlg, Grdvié, (y) ^ o. Myrica gaie, P^^rj-, - - q. JfuniperuS) Entrddeu - o, Equifetum fylvaticum, Grangrds - o. — arvenfe , Rdfrum^a y ii.u, ft,o» Ophiogloffiim vulgatum - ? o. Olmunda hxn^nz^ Ldsgrds ^ ^ o. Pplypod. yulg. éc dryopteris - .q, Lycopod. felago, Lusgräs {^) & clava^p tufn, Afai(egrds - - Agaricus Chantar. & piperatus • o, — — Campeilris, Chmpgnor^ ^ o. ^x) Ätas af Fargalten , men ej af de andra. Han åtej^ oek ätMligt, fom de andra férkafla, fäfom Eklöf, (y) Knoppar af Björk, Al, Haffel, åtas gåra af Svi- nen om vintren , men ej om våren. De ofriga hem-* tamda djuren hafva ftor åtrå efter deffa flags blom-?? mor , både vinner och var , de mä vål deraf ocl^ blih^ fete, hvaip^ Häften, fom nägon |tit ^.^1=^ felb oipo^or, år ct tydeligt bevis* ^x) Getea åter denn^ gftiga v|xt^ 234 i77<^* Jul. Aug. Sept. i\garicus fimetarius, (a) - ©. Phallus efculentuSj Murkla - - o. - — ~— impudicus - - Oi Peziza cyathoides - - o, Clavaria faftigiata - - o. Uti fan Sveckus åro 72 växter upteknade, fom altid åtas, hvilka til en del åro uti denna afhandling af mig införde, och ii, fom ibland, men ej altid åtas. Af mina forfok finnes, at jz andra flag altid åtas, men 15 ej altid: Så- ledes har man et antal af 169 våxter , fom åro anflagne til Svin - kreaturens förtäring, oberäk- nade de mänga allmänt bekanta, famt den ftora mångd af de ej ånnu forfokta, kan hånda åteli- ga växter. Naturen år lålcdes icke mera Stjuf- moder for defla ån andra djur, och man behof- ver ej gifva dem onaturlig foda, når ^å mycken naturlig finnes. RON un BU SKöTSLENi af DANIEL MAGN. ALGREN, Leöor vid Strengnås Gymnafium. Det fkulle tyckas, fom kunfkapen om Bi- fkotflen nu mera hunnit fin fulla hogd, fe- dan tå många befkrifningar och underrättelfer derom utkommit: dock faknar den ånnu myc- ket (a) Mcflar, Laf och Svampar, tyckas ej vara åmna- de til föda får Svinen. I77<^- Jul. Aug, Sept 235^ ket i fin fullkoniligheu Orfaken härtil år for- modeligen, ibland annat, den, at en del af deffa beftirifningar åro for vidlyftiga, och det ofta i lädant, fom år mindre nödigt; en del for karta, lä at ej fållan ätfkillige nog angelägne omftän- digheter finnas förbigångne : til en del åro dc ej grundade pä ron , utan blotta hypothcfer; och läledes mindre tilforlätelige : men det betydligafte år, at de i et och annat åro tvårt emot h varandra, lä at, hvad af den ena berommes, blifver af den andra forkaftadt. Håraf har håndt, och lårer åfven dagligea hånda,at en Bi-ålflcare, fom ånnu icke mycket förfarit i Bi-flvotflen, men, for at idka den, famlat och låft flera befkrifningar derom, dels intet minnes af det angclågnaftc, dels faknar hvad han finner vara nödvändigt at veta, dels ftadnar i villrådighet, hvad han fkall folja^ och dä han vil lägga handen vid detta nyttiga hus- hålls-ämne, undertiden forderfvar fina Bin. I anfeende härtil, har jag trodt ej onyttigt vara, at meddela de ron jag forfarit i Bi-flvots- len, under det jag den fiiart i tretio år med all mojelig upmårkfamhet och flit idkat, jlmte de anmärkningar och folgder jag tycker mig , med fåkerhet, kunna draga deraf: med ödmjuk an- hällan, at Kongl. Vetenfkaps Academien, fom med få prisvärd ömhet, jemte andra, Tynnerli- gen värdar denna nyttiga och nödvändiga hus- hälls-grenen, täcktes famma ron och anmärknin- gar fitt beprofvande underkafta, huru vida de kunna anfes vårda något rum i Kongl. Veten- flcaps Academiens Handlingar, och fåledes all- mäana göras. I. Ä^- t. Rånet. Jag uphåmtade en gäng en Vife, h vilken Bied nägra Bin 5 fedan den andra Vifen bårtflu*? ^ic med fvårmen, var qvar i den nya ilocken, i hvilken jag nyligen famlat famma Afvårm^ lig- gande under en bit af en Honungs- kaka ^ hvil- Icen Bien fatt 5 under det de i några dagar me4 två Vifar i ftor oro varit tilfamoans i ilockeq. Den ena vingen var genom honung f^ftklibbadj^ lä at han e*] kunde flyga..^ Jag lade denna Vi- fe pl handen , i tanka at atklippa den ena vin- gen med faxen, och fålcdes kunna förekomma 5 at han 5 med de få Bin, fom voro med honom, ej måtte flyga bart. Men lä ofta jag kom vid honom med faxen, lopp han undan j doek utaa gifva fig ned af handen. Jag efterfatte ho- nom derfore få mycket lakrare med faxen, träf-? fade och tryckte honom något hårdare dermedt Hårat retades han andteligen at fticka mig i han-' den 3» men lämnade ingen gadd, fom jagUcunde fe, utan alienall en liten fvart prick, efter fig. Sticket fororfakade ej ftorre fveda, ån iådan, fom plågar kannas af et Bi , fom fticker af våda , utan at vara forbittradt. At han ej mätte ftic^ ka mig ån en gäng, och laledes förlora gad? den> ty pricken inbillade jag mig ^llenaft vara gifc, fom Vifbn med gadden infort 3. lade jag honom ifrån mig, på flcågget af den ftocken, ur livilken jag honom tagit. De fä Bin, fom jag omnåmde, famlade fig dit , och dä började et octi annat, efter några minuter, at vifa fig med bör- dor och fora in i ftocken. Men Vifen blef dock qvar på fkågget, och gick af och an. Jag ma? lig^e hqnom in i fluftret, och ville forma ho^ 177<^- Jul. Atig- Sept. 237 nom^ at gä in 5 men han vande om, och gick ärer ut, tjm lyntes alt mer och mer afmattas ^ til defs han omiider lade fig omkull, (og eller ilickade fig i ftjerten, och derpä ftrax dog. Rönet, Jag efterfl^ickades en gäng af fnin Granne ^ at inflöcka en Svårm : J.ig kom och lagade ia,. at Svårmen gick af fig fielf in 5 utan at hofas* Den^ fom var mig behjelpelig, blef^ under det Bien ingirtgo, varfe et^ fom var de andra märke- ligen olikt. På ttlfragan, underrättade jag ho* nom, at det var Vifen^ Han berättade 5 fedan VI voro inkomne^ at fatt fe Vifenjdä en i fallOcapet tviflade derpäg och ville ej gerna lä- ta ofvertyga fig om , at nägot vifst Bi vore til Vife for et famhålle utfedt. Jag erbodmigder- fore ^ at ater franifkaffa denna Vife^ hvartil han famtyckte. Vi folgdes ät til Svirmen, hvilken jag nu til den andan utkörde. Men Vifen und- flydde ofs bagge, at Vi ingendera fingo le ho- nom. Svärmen var ganflva orolig, flyttade ån i det ena, än i det andra trädet. Jag hoftx ho- nom flera gånger in i flocken 3 men efcer en li^* ten ftund flog han äter ut^ Omfider fotfokte han, at äter flä in pä moderilockerfy h varifrån jag likväl hindrade honom. Han fiog derefter ned i toppen af en gran, et ftycke derifrän. J^jg förde dit flocken: eil del lät fig inhofas 5 en del fatt qvar i granen. Jag forftod häraf, at Vifen var torkommen. Jag gick derfore til ftållet ^ där jag intagit och äter ucdrifvit Svärmen , at efrcrloka Vifen, hvilken jag äfven igenfann, hggaiide under lakanet, fom jag vid utdrifvan- dei af Svårmeo betjent mig af, friik och mun- ter. 238 177^- Jul. Aug. Scpt. ter. Svårmen fatt imedlertid ftilla^ ty dels var den uttröttad , dels var fölen i fin nedergång, at han nu ej fåg begifva fig til något ovilst ftål- le. Jag uphämtade nu Vifen i et ftort glas, och låt heia lälUkapet fe honom. Under det vi betraktade honom, famlade fig Bien omkring .ois, och fyntes vara förbittrade, fä at mitt fåll- ftap nödgades fkilja fig ifrän mig. Jag bar nu Vifen til ftocken, fom var lagd vid granen, dar Bien fatt fig , och ftjelpte honom ur glafet pa fkågget. Bien gjorde dervid et lä ftarkt an- flcn, at det hördes til fållfkapet, fom ftod et litet ftycke derifrän. Nägre af Bien rufade 4ä ftrax til Vifen, fattade honom fomlige i benen, fomlige i vingarna, och flogo med honom in i ftocken, bärandes honom, til min forundran, imellan fig. De, fom ånnu futto qvar i gra- nen, drogo fig derefter häftigt in. 3, Ronet^ En min Med-intereflent i Bi-famhällen häm- tade en gäng, under fvårmningen, Vifen pä flcäg- get af moder- (locken, hvarifrän Svårmen kom, och förde honom i den nya ftocken, dit han tänkte hämta Svärmen 5 fom ock fkedde utan möda. Morgonen derpä, hade Svårmen två Vi- far, en i ftocken lefvande, den andra utan for fluftret, men dod : utan tvifvel ihjälbiten at Svårmen , fom ej tälde mer ån en Vife. Men moderftocken ^ants vara Vife-fallcn. 4. Rånet, Jag kom en gäng til en min ftänd{l:ock,fom ftod nog nära intil marken 5 och blcf där varfe ct Bi, fom framfor fluftret, men något lägre, fvång- 177^* Jul- Aug. Sept* 239 fvångde fig i flygten, ån til boger, ån til vån- fter^ och ju närmare det kom, ju tätare och häftigare blef fvångningen, oeh eftev hand ak kortare och kortare. Det tycktes vilja arbeta fig up til fluftret^ men likafom genom en ma- gnetifk kraft derifrän hindrades. Jag lag noga- re efter, hvarifrän detta kunde härröra, och blef varfe en Padda, fom (att midt under fluftret, med öppet gapj och juft i det lamma flog det omtalta Biet Paddan midt i gapet och upfluka- des. Jag blef ännu qvarfläende, och märkte, at Paddan äter gapade, ja, jag hörde henne åfven et par gånger {kållaj och dä jag i det famma fick fe et annat Bi under lika förhällande, fom det förra, äfven flyga henne i gapet, tyckte jag vara tid at af bryta denna lek. Dödade der- fore Paddan, och forvarade fedan ftällec emot flera dylika håndelfer. 5*, Rånet. En Ri-egare, i mitt grannfkap , tog en gäng faft Viien, pä fkägget af en flock, dä han fvår- made , fängHade honom och afklipte den ena vingen. Införde honom fä i den nya (locken, där han tänkte intaga Svårmen, fom ock läc fig lått derefter inforas. En eller flera dagar derefter, fants Vifen vara utkrupen frän Svär- men, med nägra Bin i följe: utom andra flållen, fants han en gäng upkrupen i et träd , äfven med nägra Bin omkring fig. Han infördes hvarje gäng Jian träffades 5 men forgäfves. Ändteligen omkom han, och Svårmen gaf fig til moder- ftocken. 14© '5.77^^ Jöl. Aug, Sept^ Anmårknlngar vid i. Rånet. i\o Vifen har låiedes icke allenail gadd$ titan fticker äfven dermed. Tvert emot hvad Herr Kock och flere fåga. 2:0 Bor mati mid ftorfta varfaniliet liandter^ Vifen^ når man får tiifålle fånga honörn. V tå z. Ron ef.- 1:6 Synes troligt, Bien^ da åé flyg^ lang våg 5 mätte bära Vifen Imellan fig> fa myc^ ket mer 5 fonl harts Vingar, hvilke icke åro ftor-^ re, åii Arbets-biens, icke tyékas kunna båm hans (Icrre kropp läng vag. Detta äf defs utom Mvm lä mojeligt, (om det 5 at en And bår fina lingar pa ryggen^ nar hon Hygef. Och til hvad ånda har altid ViCcn et litet fållftap nied fig af Bin, om de ej vore hrins ledfagare? - t:o Buf nian ftrax, när Bien börja fatta fig, och medan än en flor del nf SVårmcil flyger 1 luften^ hårnta dem i den nya ftocken eller ku-* pan> at de ej måtte fä tiifåHe och rädrurn, at {aga Vifen, öch med honom begifva fig fiygten* P^id 3, Romt. Det år ganfka äFvcntyrligt at taga h)k Vi* fen, når et Bi-famhålle fvärniar, och fora ho- nom ifrän fin niader-ftock> i fynncrhet den, fom ^ilar fig pä fkagget, ledan. Svärmen år måft flugen 3 hviiket^iikvål Herr FIöcK lårer: ty hån-^ da kan^ at moderflocken derigenöm blir iitani Vife. VU 4. Ronét^ t :ö Grodor och Paddor gora -mycken fl:ada^ itien jag , har dock ej foxmärkt, at de hindrä fvårmningen. 2:© 177^^ Jul* Aug* Sept. 241 l^Aö Man bor hälla Bi - garden fri for grås t>ch mycken llcugge ^ hvaruti iadan ohyra trifves: man bor icke bygga honom brede vid brunnar och kålbr> t:ö Ät det åfventyiiigc^ at afklippa vingen pa Vifen : kan hända ^ Bien ej tro beiltne med en ftympad Vife^ 1:0 Bor mm ej tvinga deifla krearar emot deras natur. FORTSÄTTNING pm Engeljkn St€nhh*Pl^tfer% af BENCT Q^WIST Anöerssön. Cap. 3» Om vifTa tnfalligheter vid Scen- kois-grufvor §. 1. I vånne betydande tilfåUigheteiraro Hiye- X ket allmlnna, H våi vid NewcaftleS fom meråndels vid alla Kolverk c den ena åf, Flotfernas atffeårande., och den andra, deras ut* vidgande: den förra håndelfen utmårkes på En* gelfta med ordet tiih^ h varmed egenteligen får* ftås {jelfva den tiliåttande och aifltårande gån- gen eller Flotfcni och den andra kallas S^dty ( Swullnad^j j då man 1 fynnerhet derttifed hafver »ffccndc pa Ijelfva Kol-fldtf«n, fom utVidaar fig Q. eller 242 177 Ang. Sept. eller tiltager pä viffa ftållen i tjDckkketij och 'derfore läges' Ivålla^ §. z. Når en iädan tiJiåttande gäng affkSr Flotferna, fåijer ofta den verkan ockiä med j.at flotfen varder flyttad eiler kaftad högre op el- ler längre ned s ibland allenail några alnar ifrän defs förra låge 5 men ibland 40 til fO flunnar. Oro denna Kol flotfens flyttning fter neder åt, liäiles det af Grufve - forfarne för ct bättre tec- \tx\^ an om den gar högre upp. Defle (ä kal- lade D/w fora ibland en Sten-art 5 hvars bland- ning bellåraf forftenad Lera^ fin vSand och Skim- ■riief^ Qch ibland af en bråckelig fet Lera , full med klyfter : de räkas af ätflvillig tjocklek, pä fomliga ftåilen allenaft af några alnar, men pä andra äter 5 af 9 Bmnars och derutofver: Deras itällning emot de affkurne Sten -och Kol -lagren gifver tilkänna, hvar deffe Lager 5 om dé äro tiVttade. bcra igenfokas 5 antingen högre upp el* ler Jån^^re ned. Innan lädant kan fke^ mäfte den afflcårande gängen (theDike) genooiflus med cn forfoknings- ort ^ fom riltages det trängaitc man kan. Det är genom erfarenhet utrönt, at affklrande gän- gar, när de falla fned - vinkligt emot en annan gäng eller flöts, meråiidels flåpa famma gäng eller flöts med fig et ilycke ät den (idan, där afflrarningen utgör den mindre vinkelen. Deraf har man gjort fig cn regel, at igentaga den flyttade gängen eller flotfen, pä det lattet, at affklrande klyften gcnomfläs och efterfoljes ifrän den mindre affkårniiigs - vinkelen , intil defs gän- gen eller flotfen tji^lks, hvilken fållan öar felt. • ■ ' . • • Om l77^* Jul* Aug. Scj3Éé %4j öm nu alf (Tab, V, fig. f.) vore en Stehköls* flpts^ affkuren vid i?) af en fned • vihkiigt til* lättande gäng (Dike) de^ öch tillika flyttad hö- gre' Upp eller längre neder^ iå igenoaiflås forft den iattkårande klyftén de^ genom en liteti fok- hings Orc if>ån ^ til r> oeh fedan efterfoljes ifräa ^•j fbm utgör emot Koi-flotfen den riiindre af- fkårnings- vinkelen 4 alt til /> där den affkurne nedflyttade flotfen omfider räkas. Pä fam- ina fatt forhailcr nian fig, öni Kol-flotfen^/ vore under arbete öch förlorades vid fy genom äffkårnini; af en lå kallad Dike de^ fom genom- ilas til h. Vinkeleri g h J biifver ledare vid upfokniiigeh^ och icke vinkelen g h e : Den förlorade öch flyt- tade Stenkols- flotten träffas ömfider Vid^^> och plågar gcmenligen bibehålla defs vähligä ilåll- liing ^ tjocklek och ofriga förhållande^ til defs ert ny Dike infaller. André fmå tiUålligfiétfer ^ fc>m med forénåmde Flotfernaå affkårandé och flyttande kiiima Vara foljaktige^ ftä itke i det ninirliahhang 5 at deraf kan dragas ilagon allmåii ilutfats. §. 5. Deii andra tiifåliigiicten , fem åi' myc-^ ket vanlig uti Stenkols - grufvorne, iiemligen^ den iä kM^dé Sivei/y y beltäf deri , at flotfen ut- vidgar iig^ öch gemenligeri pli det iåttet^ at bottnen intagei^ ch krum linea, dä taket något når bibehåller en råt: derigcnom vinner fiotferi cn anfeniig tilokning pa defs mågtigheti öch år fordenfkuli en ladan Svv^elly uti Kol - grufvorne ganfka välkommen. pct hånder ej fållan^ at Flötfcns utvidgande pä detta iåttet intager en ^ . . ' 2. längd 244 i77^- Jul. Aug. séptl långd i fo yards eller 4fp fot 5 dä tjocldékéö ofta våxer ifrän 3 til 6 fot. Man har icke kunnat i akt taga nägra vifla ofkiljaktiga följder med defla SwellieSj utan plå- gar gemenligen en Stenkols- flöts ^ fom under- gått forenämde tiltagande, åteihåmta defs vänli- ga roågtighet) utan några märkbara förändrin- gar på Kolen , fem likväl kunde förmodas. ^. 4. Vid Stenkols -grufvor år fnan ofta be* fvårad af fä kzXhå Damp (eldtångd luft) elleir foul air^ det år en ofund dödande luft eller ån- ga, fom ock kallas i^/7/3^^/>. Det vil paftäs, at eldtångd luft icke gifves i nägon Grufva, forr ån man kommit under våg-lineen af vattnet uti Hafs-ijonj men den andra dödande luften på många ftallen högre upp* Ingendera lårer ånnit vara vål kand i anfeende til bellands- delarne i men bågge två aro nogfamt bekante til de ela- ka verkningar 5 fom deraf aftadkommas. Den förra år af mycket eldfångd natur, brin- ner af rtled mycken häftighet, och finnes hafv^ ganOva ftor utvidgnings - kraft. Man har exem- pel pa, at zo mennificor och flere häftar i et ögonblick, når den tagit eld, blifvit deraf dö- dade: defs förhållande kommer nårä ofverens med krutets, i anfeende til eldfångdhet och utvidg- nings-kraft med knallande: den fenare åter igen brinner aldeles icke, men dödar, genom defs ver- kan på Lungan, bade mennifkor och många an- dra kreatur, och det nog häftigt. §. f . På de ftallen, dår eldfångd luft plägar upkomma , måfte all varfamhet med elden ta- gas ^77^^ J^l- Ayg- Scpt. 245 gas i akt, Il at Ijufen icke komma vågj^arne^ éch ån mindre taket alt for narar pé't gifvas inga låkra varnings- tecken til defs närvkrélfe, fom roja fig for de utvårtes finnen, llfom lukt eller fmiak &c. icke heller kan man af hagoh vift yerkan pä andcdrågten låra fig urfkUja , når den ar til ftorre elter mindre mångd famlad. Befyn- nerligt år, at åmnen utaf Våxt- Riket, täfora det vill foregifvas, ingen fkada taga, når de fat- ta eld och brinna afj men utur Djur-Riket, nåftan all ting. Kolgrufvorne i Whiteheaven^ fom årö ibland alla i England drefne på ftorfta djup, långt under vattubrynet i Hafs-ijon, åro ockiä framfor andra befvårade med eldfångd liift. Vifla IJållen gifvas , där en ladan luft finnes gan* flca litet fammanpackad : fattar anda eld, mea brinner af , utan någon explofion, h vårföre ock Grufvc-drångarne dermed plåga roa refande, i>å* de at fånga och tända eld pä d,en famma. Många forfok äro gjorde, i affikt at oka yå* der- växlingen, och at derigjenom befria Gruf- vorna ifrån den eldféngda luften : måjuga åro ock anftålte, blott i affeende at forekoEpma (ficfs an* tändande, i det man bjudit til at begå fig Rtan ljus eller lampa, h vilket ånriu fom oftaft tpå^^^^ tagas i akt, mot den tiden man våntaf, nt (len- na luften famlar fig och varder farlig. Man har läledes i detta affeende férfqkt en (a kallad eller Bre-Mill (Eldqvarn)', gjord fom en Lyckta, med et litet hjul eller ?p y^ls in* uti, af härdadt Stål, forfedt med en hv^f pä ena §ndan af axelep, utom Gelf:^a ftammcn. ,öela machinen år ej ftorre , an al den bé^v^ln^igen kan bår^is under cha armen. ^ ...uo:Jf v. . .^.^ ^^^^ I776f Jul Aug. §ept. Emot forenåtpnde Stål -hjul eller Vals år en flinta pä det lättet taftad Uti en trycknre, af den kan hällas huru härdt män behagar emot hjulet med deti ena handen, under det man hvef-? var med den andra, och derigenom gifva eld: af fefflet dcr^f har man trodt fig vara betjent i ftället for ljus, och det iitan fara for den eld- tlngda luftens antändande 5 men bagge delarne hafva flagit felt: ty utom det, at defTe machi^ ner icke tjena til vägledande, genom de mork^ Grufve- rummen, lä vål och fort fom vederbor| ^ller til ljus, nog pä de flere arbets- {tållén, hap man icke heller derigenom' kunnat undgå olyc;? kor af den eldtångda luften, emedan den af dd^ gniftorne uti defl? m^chiner blifvit antänd, At oka vader -växlingen i och dermed blifv^ af med eWfångda luften, åro en fort vådmrat» tar eller Ventilatorer forfokte, fom kunna v^ån* das ömkririg huru mm behagar, och alcid ftåli las med den concava ildan emot vädret , at håmfi ta ftilk luft, och fora den neder i Cxrufvan ge-» nom pipor eller fyrkantiga trummor, fom fräri deffa .Ventilatorer låpa upp ifrån opningen af Schaktet, anda ned til 'Grufvehottnen, Sädani? brukas pä ätfkilliga ftSllen med nytta, i fynner-? het vid^Bly-öch Gallmcy - Grufvorne.-i Södra Vålésy men at fatta i rorelfe och affora den eld* iångda luften , gota de icke tilråckelig tjenfti oeh nyttjas del^förc icke heller nii mera vid Sten? köls-Grufvor. De fä kallade ^r- flpeji (Luft - pipor) eller Rottnd^honfes^ gora båfta verkan, at '4ffpr^ mera- nåmndc eldiångda luft, hvarfore de ockiS^tro vi4 la- \77^^ Jul. Aug, Scpt/ 247 ladanc Grufvor, fom dermed befvårade åro, of- ver ak inrättade : De byggas af Tegel, ej längt ifrån Schaktet, och hafva altid en coaifk fkap- nad, med affturen fpets. Ifrån Schaktet, vid pafs 2. fimnar neder ifräa Dagen, drifves en liten Ort, {x\^åt upp emot Jordbrynet, iä ftäld, at den kommer i dagen- på ena fidan om Schaktet, 8 hogft p ahiar der- ; ifrån. Denne Ört eller Trumma g;ores. if til z alnar vid i fyrkant., och förtimbras pä häfta iåt- tet, om den kommer at gä igenom lofa jord- Ijvarf, f^^mf: forfps iä, %i den yardeivi inojeliga* fte rrilttQ täf:. En lika vid oeh tåt Trå-trumn)a gar derifran . Snda ned til Grufvebottnen, foljandes ena fidan af Schaktet ät, oph Jedes vidare, genom brott,. Jivart man behagar, in uti iädana Grufve-rum hvilka man funnit vara af eldtangd. luft jnåft be- fvårade. Midt afVer opningen af denna trum- ma upp i dagen, kqmmer fm^nåmde ^/r-P/p^ at byggas, aldeles cirkel -run4 9 inneOutande^ hela opningen til nämnda trumma, och är gemenljgen vid faten uivåndigt af iz, famt vid Toppen af alnars Diameter. Hogden har jag funnit föränderlig, i frän 8 oph p, til iz och if alnar, famt derutofver. Murens tjocklek år vid pafs 18 tum» Pä ert lida neder ft vid foten, år en liten ingång med Dörr fore, ej^ fiorre, an at en Jkir»! fiipp^r in, fom l]ar at fyflsi rped elden. In /uti denna Pipa hänger en Lamp^^ eller lä kallad *sy^^^ med itän- da kol, iom.ftändigt brinna, och äfven itålrida ^cn éfötäiigda lu^en, fom krages h?t och brin- 0.4 i^ci' 148 t7?^- JuL Ang, Sept. ner med ljus laga högt ofver tappen af raerä- nåaid^ Round-houfe,,^ men finnes altid fä forgle* fad^ at den aldrig,^ når den fattar låga 5^ gor dea miafta exploiion. Denna inrättning finnes beftrefven mi V Art ex^loiur les Mmes de Charbon de Terre % par M: r MoRANDj^ pa.g» Z48. Scc,, ochatntad pä Planehe XII. Fig. f år ocktå den enda man funnit nyt-» tig til denna Luftens, afforande och forminftan-» de^ emedan den icke pa tä kärt tid^ fom eljes^ plågar famlas, och condenferas uti de Grufvar,^ dar dylika Air - pipes blifvit inråttade. Icke de* fta mindre mäijte åndä^ fam förr nåmndt år^ all naggrauhet med elden nedre i grufvan i akt ta- gas^ i fynnerhet 9m längre tid förbigått, pa hvilken den eldfångda luften e| tagit eld: ty efter tädan håndelfcj^ år man altid for någon tid iåken Det vill af flera forfåkras^ at fedan eldfångd luft atbrunnit, kännes en främmande oangenäm lukt,, med tydligt Svaf v el-os,^ fam likväl ej ftal gora någon ft:ada. Man har exempel^ at folk nedre i Grufvan^ fom funnit fig vid i haft, ac käfta fig neder framftupa, undanflujj>pit vidare olågcnhet af den itända luften, ån at liten grann brännas i men iådant ankommer utan tvifvel pS Grufve-rummets hogd, och den fammanpacka- de eWiångda luftens mångd, huruvida 4enna ut^ ¥ågen kunde lyckas eller ej. 6. Den andra forten ofund \xx£t (fout Air)% fom ocklå ibland vifar fig i Stenkolsrgrufvornc, år af den befkaffenhcten^ at itände ljus, blofs &c* dår utflockna-i hvarföre det ock blifvit an- fedt 177^. Jul Aug- Sept. ^451^ fedt for ct det låkrafte prof, at genom deffe me- del utröna, om lådan luft år tilftådes eller ej. Menniflkor, fom derafblifvit angrepne, men undgått döden, hafva berättat, at de foga haft annan känning deraf, ån tyngd i hufvudet med llark fomn, fom häftigt fallit på dem. Denne dödande luft år icke lållfynt, och ic- ke cgenteligen tilhorande Stenkols -grufyor 5 ty man har många exempel deraf i andra Grufvor, åfven fom i Brunnar, Grafvar och underjordi* flca hålor: år, åfven fom den ekJfångda Luften, mindre kand til defs verkeliga beftänds- delar, ån til defs elaka verkningar, och til åfventyrs nog fkild ifrån Tyfkarnas Berg - Scby^aden ooh den (kadeliga ånga, fom uti Guld -och Silfyer- Grufvorna i Spanfta America, år allmånt kand deraf^ at den uprctar den håftigafte magljuka hos Grufvc- Drångarnc, hvilken hittils ej kun- nat botas genom andra medel, ån tvånne Örter från Paraguay, Camini och Terva con p^U^t bru- kade tilfammans uti infufion eller decoft, af hvil-- ka Örter årligen måfte mforfilcaflFas, med Cara* vaner frän Buonos Ayres, en myckenhet, fomi gemenligen utgör ct vårdc af en Million Stuck von Akten. Alla medel, fom med. framgång blifvit for* fokte, at athjelpa nyfs omtalta ofunda Luft (foul Air) utur Stenkols -Grufvorna, hafva kommit på Våder* växlingens förbättrande. ( I^rtfdttnipg i nifia Qvfirt^i ) 25Q 17 f 6. Jul. Aug. Sept BESKRIFNING pä et nytt örte-- genus y kalladt RADE-^ MACHIAy hmlket redan utaf Rum- PHius hltfvtt afrhadt och y fafiän oftdU komltgen j befkrifvit^y men nu efter fe-- xuaUmethoden noga under Jåkt ^^ af CARL PETER THUNBERG, m. o, En råttfinnig Botaniquens ålfkare bor icke al'? lenaft hafva fin upmårkfamhet ftåld derhån, at ifrän aflågfnc länder uptåcka (ådane Örter, fom Innu åro den Botanifka verlden aldeles obekan* te; uta.n åfven på det hogfta trackta^ til at i klarare Jj US ftålla de Örter, fom i gamH tixier och fore Botaniquens reforrnation, blifvit af an- dra upritade, och antingen helt obegripeligt el? ler , i anfeende til Vetenfkapens närvarande hogd på ^t ofullkomligt lått belkrifne? > Under mina fleråriga rqfor , har }ag hålli^ ^efla tvånne punäer, for mina förnäm fta ögon-? marken. En månads viftande i Batavia, har ic- ke tillåtit- mig, at gor^ mycket langa botanifka cx^urfioner; men af de Samlingar jag hår gjort, liar jag nogfamt fedt, at Java egpr ganfka myc- ket, om icke det måfta, gemenfamt rr^ed Am- boina och de ofrige Moluccifke Öarne, fom ligga tått in til Linien, och altiå näftan un- der en och famma den brännande Solens hogd. P^^ore bcilot jag, ^t, iä mycket tiden och *77<^* Jul. Aug* SeJ>t ifi pmMndlglutérne kunde tillåta, fram for alt an^ nat , lipföka) utreda och efter Syftema fexuale reducera de tråd och orter ^ fora den outtrottcli* gc RtJMPHius lemnat ofs afritade och befkrefhe^ men hvilke hittils, i (ynnerhet til de fä ange^ lägne fruftifications- delar / idke varit fot Bo- tani-ci noglamt bekante. En fornåm Herre har^ ftäde$5 fom icke är en blott ålfkare, utan äf*^ ven en god kännare af Örte - yetenfkapen , har redan, flera år användt mycken moda och köft- néd, til faaim ändarriäls -vinnande^ och til dcö ^ndan famlat, utom torra fpecimina, blommor öch frukter af ladana tråd , fom i flafkor, fyl- dp m^d , Arak , 'blifvit inlagde, och til m och ?innan Eotanicu^ i Europa ofvcriande. Samma Herre har åfven fkafFat mig det onfl^eligå til- |ållet,' at befe, utom flera andra,- detta tfåd^ forti jag nu har den åran at befkrifva , och hvilket Jag ^nkåt for dubbel plikt , at efter HonccTi upnåmna> for ft emedan Han (jelf år en ilor bäde ålfkare och kännare af Örte-vetcnfl^a- pen j och for det apdrg^ en^edan Han pa ak, lått pefordrar Vetenfkapens tilvåxt, och gyhnaf al» la ål,fkare af f^mrna vetenfkap j ^f hvilken jnneft j^g njuti? flefa prof. v 3 HA^D ÉMACHIjE Jågtets befkrlfnlng, Plores mafcuUttU \ * CALYX nqllus^, -rf;;?^;'//^/^;?^ cylindriciim , fupcr- fte fenfim incrafllitum| fpithamcumj flori?- tötum teétum. f^OROLLA. fctala duo, oblonga, Goncava, pb- ?ufa, villofa, alba, filanientum includentia. tjt 1776, Jd^ Aug, Sept, ST AMIN A. JFilamentum unicura infra fingulanfi corollam, filiforme, diaphanum, album , co- rollac longitudine. 4nthera pyramidalis, flava. Mlores feminei in eadem arbore. €AL YX nullus. Pericarfium ovatum , gcrmini* bus teélum. CORÖLLA nulla. ' PIST. G£rmina convcxa, fcxangukta, frpquea- tifiima. Stylus filiformis, pcrfiftcns^ Stigma uniciim vcl f^pius duo, capi|laria, re* voluta, lineam longa, FERIC. fomum ovzinm^ muricatum, carnofum, multilocularc. Semim multiplici ferie imbricata, öblique tri- quetra , carne pulpofa obduéta, magmtudi- ne juglandis. i^cleus albus, cortice tenui brufaneo /^öbdu- öus» ebaraSfiK gineris : c?. Cal. .0. GproUa z petjila. , $. Cal. o- Coroila o. Styl. i. Poroum multiloqularc. X I^cus inSyfi. Uatur^i Monoccia, Monandria poft Ceratocarpiim. jp^ji^j??^/ har jl|g gifvitden, til en bcftandig amin- nelfe^ af Herr Rademacher, Baillou of* ycr ^Batavias Stad, X77 rubtus pallidioraj pilis rigidis liirfuta, patentia ^ Xpithamnsa» ' Petiolus fubtriqueter, glaber, pollicaris. Ramuli pilis longis rigidis hirfutlf Uti etiäit pedunculi. StipuUy ut in priori. Batavia, d, 15" Jönif i77f. FÖR FöRTEKNlNG Pl de Ron^ fom åro införde i detta QyartaU Handlingar» 1 > jT tterVtgäre mmårkningar om Alun^tilvtirk* JL nmgen; af T öKBER^s Bergman I77 2. Utdrag af Hydroftatifka for(åk^ fom b ti f vt t mjiäldta på en Sjé-i^efa imellan Sverige och Chinay dreni'jT4 0cbiy^^i P. J. Bladh i8p ^ . R6n y om en genom ympad Skabb botad égon^ flufsi af D:y Johan G. Hallman 2.10 4. Anmärkn. vid föregående Rån om ympad Skabb y ^/JoH. LoR. Odhelius - II4 y. Problem ) a t ifrän en gifven punB draga en rät linia , normal til en gifven P arabola Apol^ loniänai af jon Henr. Lindqvist a^tf $. Rån m en Catalepticus i af ÅKviti FaXe II6 7* Bejkrifmng fä fat t et a t fånga Båfrar^ (om brukas i Knjam^ Socken uti Kimi Lappmark i AVCVS Cavöta y Moråtter. Innehålla fä myc-» Jjen fofma, at exprimerade och inkokta fafien i ■ R 4 det 2<^4 177^. Oå:, Nov. Dec^ det nårmafte liknar honung. Man tillagar i Thii- ringen en annan fort fyriip^ i det man låter mo- rötter fonderkoka i vatten, och fedan infpiflerar affilade fpadet. Håraf blir dä en ganfka imake- 1ig lyrup, h vilken gor famma t jenil i mat red- ning fom låckero Således kan man lått häraf fluta til den goda fängft af fpiritus deffe rötter gifva, fedan de fått undergå en behörig gåfning. De låta forvara fig i magazinerna, lä lätt fom Rödbetor 5 och planterade i (tort, utgöra åfven bladen ett lönande foder for bofl^apen, fom drif- ver mjölken hos mjolke-kor* ANGELICA éirchangelita' Så bekant denna vSxt år pä Apotheken, iä nyttig kan den ock blifva for brånnerierna. Fårflka roten, fom fermenterat,ger ett ganfka behageligt och aromatifkt brånnevin^ hvarfore den kunde blandas til Potatoes, for at derpä förbättra fmaken. Fröna åro ock bruka- de vid de finare brånvins- dellillationerna. Väx- ten år biennisj finnes val til nog myckenhet i våra Lapfta fjäll, men rötterna iå ej vara åldre ån en fommar, om de ftola lona fig vid brån- iierierna, ty fedan roten flår i ftam, lä blir hon tråaktigs derfore borde plantager håraf an- låggas, SWM SlfarumT^ Säcker- rötter. Ibland alla um- bellatcr år ingen rot, fom til den hogd utaf af- kaftning producerar brånnevin, fom Såckerrot- ter, hvarfore de ock i flere hånfeenden blifva oumgångelige for Kronans brånnerier. Defie rötter åro tubereufe, cylindrifte, fotaktige. De innehålla farineufa åmnet nåftan i famma mängd, fom Potatoes, och det vatten, man til mjoi-åm- nets 177^- Od. Nov. Dcc, i6j ners frånflviljande nyttjar , blir helt fotaktigt af ett verkcligt {äcker-åmne, fom defla rötter, til- lika med farineula fubftancen, liyfa. HerrMARG- GRAF har af I fkälpiind torra lackerrotter utdra'» git 5 quintin ypperligt läcker. Man fer ialc- kdes häraf, at Säckerrotterna med en god halt af 2:ne brånnevins-gifvande åmnen utmärka fig, hvarfore de ock il mycket mer fortjena at fam- las. Härtil kommer, at de tala vara Ibångafte vintrar, och behofva ej uptagas hoftetiden, utan kunna vintren ofver ftä i jorden, och nåfta vår upgrafvas och nyttjas. Det år for de brånne- rier inrereHant , fom blifvit fonderade pä frukter, at vartiden hafva tilgang pä en fri(k rudimate- ria* Magazinerna fupponcras nu vara tomma, frukter och bår finnas nu ej. Dä blir det lik- fom en trouvaille, at, fedan jorden opnat (ig, tä inhämta frifta läcker^rotter. PASTINACA fativay Palfiernackor. Deffe par* ticipera til en anfenlig del af läcker-ämnet , hvil- ket röjer fig medeHl rötternas fota fmak. De gifva läledes ett godt brännevin. Culturen år låttj de dela med fäcker- rötterna den egen- fkapen at uthärda kold, hvarfore de ock kunna dlå i jorden ofver vintren til nåfta vär. HERACLEUM Sfhondylium. Detta är en SvenOc växt, och nog allmän pä vara ångar. Växer hog och reflig, Gmelin (Elor. fibir. tom. L p. ^ij.) anforer en vidlyftig beråttelfe af Kra- scHENiNNiKow om denna ort , huru invänarne i Kamtfchatka forftä, at utaf henne deflillera fitt målta brännevin. De famla blad-ftjelkarna fram- pa fommaren , fedan Ijelfva bladen börjat vifs- R f na. z6å 17 T 6. 0(^. Nov> Pec, m. De afd raga huden af dem, och lata dem haifiorka i vådrcr^ hvareft^r dp bind^^ i knip» por, och återigen hångas i luften uti fölen. Dern efter inftoppas de i päfiir,- dii de på kort tid of^ verdragas med etc gult iacker-mjai, hviiket I vigt (Hget til ^-:del emot iijeikarms egen vigt, Gmelih tvifiar ej , at ju Ijelfva ftammarnaj on^ de famlas, medan de äro Tpäda^^^ftok gifva fam«?. ma (äcker-åmne, Af de mmnde blad- ftjelkar^ handcerade fafom anfordr blif^nt, deftiUera de filt- brånnevin. Man har forfokt at deftillera ladani^ lljelkar, hvaraf huden ej blifvit afdragen, och hafva de funnits gifva aldeles lik^ mycket brån^? nevin. Af loo fkälpund ftjelkar fä de zf fkäir pund brånnevin, det äv något ofv^er 4 kannx)r5 och det af. den ftyrka, at dä detta brånnevia jxftificeras, da man blott återfär hälften i mått, Ja fvarar det emot vanlig fpiritus vini rec^ifica-? tqs, och år defsutom långt fmakeligare ån korn** brånnevin. Som orren är frodväxt och blad^ ftjelkarna mycket grofva, roten ock år peren-?, ne, lä llulle det viiieriigen lona mödan, at hårl anlägga plantager, hviika icke ftulle unde4'lata at til brånnerierna fournera en lånande rudimaf t^ria, beqvåm i magazinenia forvjin. " CARUM Carvij Kummin- frå^ Deffa froo gif-? va väl ej directe brännevin, men^bora dock up^ tagas ibland rudimaterierna til brånnevin, efter nationen år redan van vid Kummin - brännevin. Ehuru delTa fron ej innehålla åmnen for en fpi^p ritueufe generation, fä iånda de dock i deftilla- tion ofver en het effentiel olja, hvilken ej litet acuerar ett fvagt brånnqviu, at de^ kännes ftarkt^ i77^« Oå. Nor. Dcc. 167 Jivilket lårer vara det fornåmfta fkålet , hvarforc allmogen flitigt brukat klara fitt brånnevin med kummin. Äfven la befkaffadt år det ock med Anis** och Fenkols - fron, ni, PIMPINELL/1 ni^ra cultivcras vid Frankfurt, an der Oder af brånnevins - deftillatorer , for at fned roten iåtta en vacker och hog blä tårg pä deras liqueurer. Ty antingen denna rot ofver- dedilleras med vatten, eller med fpiritus vini,iä fti- ger hennes färgande våfende ofver och tingerar liquidum. Växten har en perenn^ lOt^ och kan Icomma fort hos ofs. 4PIUM graveolem ^ Celeri. Rötterna innehål- la ett verkeiigt täcker- åmne^ fom pä vanligt fått läter frånO^ilja fig. Således följer, at de ock kunna producera brånnevin. Fröna hafva cn egen flags oangenämhet i fin fmak^ men i ringa del lagde pa brånnevin, gora de det fmakeligt. SAMBVCVS nigra^ Fläder. Som Iläder-bårBn^ fcdan de blifvit mogna ^ äro ganfica faftfulla, ia komma de ofverens med alla andra bär, at de gifva brännevin. Herr ton Haller berättar, $t man utomlands brukar ut af fläderbår bereda ett godt vin. Häraf följer , at man genom eii fpiritueufe gåfning af dem kan fa brånnevin. Fla- derbuOcen år allmänt cultiverad hår i Sverige > gemenlige^ afFalla bären om hoftarna, utan man gor annan nytta dermed, ^n undertiden ko-^ Icar nägot flådermos af dem. De mogna järn'? pare i rikets fodra provincier, ån i dc norra^ BERBERIS vulgär Berberis -bar. Sedan dö blifvit mogna 3 iunehälla de aldcies åmne for tn \ i6Z i77(^. Oc5t. Nov. Dec. fpiritueufe produftion. De gåfa af fig Ijelfva, fedan de blifvit ftotta med kållevatten-, an mer då de genom tiimållning handteras 3 då gifva de ett gode brånnevin. Buflcen år vildt växande hos ofsj och pä intet lått kinkug dä han planteras^ ålflkar hogder. VACCINIUM uUgimfumy Odon-tWcv Bläbuk. kt en ganOca allmän bufke i fanka ångar. Båren åro fot -fyrlige, och de åtas fparfamt af allmo- gen, hvaraf plågar hånda, at de flcfta falla bort och komma til ingen nytta. Handterade pä fer- mentations- vågen, gifva defla bår en god fpi- ritus. VACCINIUM Myrtillus^ Bläbdr. Våxer ofver hela riket i gamla fkogar. Båren åtas allmänt; men fom naturen producerar ftorre forräd håiaf, ån confumtionen år, lä blefve vifTerligen deffe bår en lönande rudimateria for brånnerierna. VACCINIUM Vitis id^^ay Lingon. Oaktadt det allmänna bruk, fom gores af delTe bår, lä år dock tilgängen fä ftor pä dem, fårdeles i rikets nor- ra provincier, at brånnerierna til en god del med dem kunde blifva fournerade. De fermentera väl, gifva tn god fpiritus, och hafva defsutom den förmanen framfor defs flågtiogar, at de ej lå lått deliquefcera, h vårföre de i magazinerna lan*^ gre\ ån de flefte bår-forter kunna conferveras. VACCINIUM Oxycoccos y Tranbdr. Finnas uti myror ofver hela riket* De växa florre i de nordligare provincierna. Ehuru de åro nog fu- ra, lä gä de likväl til en fpiritueufe gåfning, och kunna fåledes med formän brukas vid Kro- nans l77^- Qd. Nov, Dec. 16^ rians brånnerier* De hafva i detta hånfeende en våfcndtelig préFerance framfor alla andra Sven- fka bär, i det de ej mogna fulleligen, innan de utftätt vinterkylan, och derrore kunna de fam- las vårtiden, dä ingen tilgäng är pä andra bår. POLIX^ONUM Fogöpyrum , Bohvete, Ehuru det ej horer til gråfens famille, iä innehålla dock fröna ftårkelfe- åmaet i nog ymnighet, och lä- ledes bor man vånta, at dcraf fä brånnevin. PRTjNVS Padusy Hägg, Är allmän (5fver det måfta af riket. Den planteras lätt, växer fo-rt och bår mycken frukt, hvllken måft fortorkas pä Ijcifva träden, eller upåtes af foglar, efter gemene man fparfamt åter dcfla bär. Genom en fpiritueufe gäfning gifva dock defie bär myc- ket brannevm; iälcdes tyckes det följa hänif, at Häggbären bora utgöra en våfcndtelig del af rudimaterierna for Kronans brannerier, fårdeles fom de ej kunna blifva dyra uti inköpet* Om ftenarne bräckas , lä far brännevinet fmak af Perfico. PRXJNXJS Laurocerafus, Bladen af detta träd, torkade eller fäifka, deftillerade med vatten el- ler fpiritus vini, gifva ofver det fmakande väfen- det, hvarmed deffc blad likna Biitermandel. De brukas ock dcribxc af Brånnevins • deitilla- torer i Engeland, for at lätta cn behagelig Per- fico-fmak pä deras aquaviter. I Franfta koken gora de pä maten famma fmak fom bitterman- del, och nyttjas mycket. I fig Ijelfva inne- hålla de intet bränncvins - ämne , utan de upta- gas hår endaft til de finare brånnevins-deftille- rin- 17 Q 1776. öå. Nov. Dec* ringarna. Trådct tal ej at ftä ute^ utan fbrdrÄf at frias i frän vinterkölden* Det fins i våra flé* He orangerier. PRUI^VS fpimfä) Stdrkebär eller SlMdr, Den* nc bufke växer pä vara torra och fteriia backar^ kIi mognar ej fina bår, forrån froften koromer. ^huru ttråfva defle åro, lä gåfa de dock friffce gifva rikeligen nog fpintus. I maga^^iner* na törvara de fig länge utan at deliqucfcera. CRJTJSgVS Aria^ Oxel Detta tråd plante* m ofveralt. Defs bår blifva mogna på efter* hoftefi, i fjninerhet fedan nägra froftnåtter kom** mit. Bären kännas nog torra och mjoiaktiga. Genom ipiritueufe gäfning gifva de ett godl: och fmakciigt brånnevin. De confervera fig väl i magazinerna, utan at deliquefcera. SQREVS aucuparia y Rönn. Detta tfådr» bat mogna ej fjllkomligen, innan de blifva froftbit- ne^ ehuru de foruc kunna fe roda och vackra ut. Som de åro ofmakelige^j iä lämnas de gc- menligen ät kramsfoglarna* Pa vederbörligt lått handterade^ gifva de dock tämmeligen mycket brännevin, lardeles om de e] afpläckas innan det börjat fryfa 5 ty, efter Herr voN Åkens obfer* vation , tär man af en tunna ofrufna Ronn-bäf allenaft % kannor brånnevin, dä likvift en tun-^ na frufna bår gifvit honom 6 kannor^ PmiiS Malus^ Skogs -dplen. Man har hår i Riket ett godt forräd pä villa åpletråd^ larde- les i viflTa rikets provlncier. Sjelfva åplena ma vara fura eller befka^ la gifva de Cider genoni en vineufe fcrmentation j men brånrievin genom cn tyyS. 0<^. Növ. Dec 271 en fpjritueufe. Som gemene mun brukar dem til bofkaps-foda) lli år prifet ej aldeies lå lägc^ fom man borde vänta af deras vidriga fmak ^ njen de lona fig dock ganfkä val vid bränneri- erna^ iärdeles om dc förbrukas lä fort fom fig gora iäterj ty de förlora nägot af fin gifvandc egcnficap^ meä det de ligga. Vi hafva val någon mångd af andra frukter hår i Sverige^ fom gifva en nkelig produic af brånncvin i men jag liptagcr dem dock ej har^ efter dc äro efcuienta, och begårligtn eftcrfo- ka'!)^ antingen til matrednmg^ eiier til at åtas fäiifca, iä ai det \hx bränncrierna ingen t^')ecula- tion vore at iipkopa vicrn. Således iorbigar jag vara vanliga Trägårds^ J/jfei? oc h Pdfony Rår{ehJr^ plommon^ ärvenlcdcs Hailc-ny Bjårnbdr^ Hjortron^ ■Smuliro^iy Åkerbär y Nypon ^ m. fl. SPIR^EA tillpendtik. Våxcen år allmSn pa Ängarna. Defs rötter arö tubercufii^ och hyfa mycket ftärkelfe-åmne. De gifva i der nirUla Ja mycket brånnevin^ fom Potatoes, om de hö- ftetiden uptagas. Vid cuhiveringen äro de dock pä långt när ej iä bordigej {bm Potatoes. POEONIA ojjicimlh P^cm. Roten årtubercii'*- fe, och innehälier farineuit åmne, pä famma (att fom den föregående, hvilket genom fermenta- tion gar til brännevin. - BRASSICJ?. fpecics. De fläfle /u/A^SrfiPr kunna medclit deras lacker-ämne undergå en fpiritucu* fe termentation^ i fynnerhet Hvitkäh rnen for* fék ftoia utvifa, huruvida det kan lona modarv^ at ^7^ i77^^ 06t. Nov. Dec at använda dem, åfvenfom Kålrötter och Rof- vor, tii brännevin. PISUM fativum. Ärter. Hyfajfom ofvanfore anfordt år, ett dubbelt åmne, lom är fT:ickeligt at genom behörig ipuntueufe gafaing gä til brän- nevin. OiB nnan itöter årter med kallt vatten, lå Ijunker en ftor del llärkelie til botten, och det ofvanftäende vattnet fmakar fött. Man bor derfore tiUkrifva defle bagge beftänds-delar deji förmågan årter hafva, at gifva mycket brånne- vin. Af famma principe äro ock fröna af hela årt-llågtet ganfka nytcige til brånnevins-brännan- de. Man har ock redan i brånnevins - tilverk- iiingen nyttjat Tran-och Mus-ärur^ Vkker^ Ltn^ [er y fl . . Med famma fkål har man ock at vänta god nytta af allahanda forter 5r5;?i?r, m, m. LEONTODON Taraxacum) Pijfenlit, Roten in- nehåller en god del (acker-ämne, hvarigenom hon blir Ikickelig til at undergå fpiritueufe fermen- tation, och gifva brånnevin. Men hon bor dä uptagas och .famlas, antingen helt tidigt pä vå- ren, eller pä fena efterhcSrten. Midt på fomma- ren år detta läcker-ånine i en ringa quantitet, un- der det växten liar i blad och blomma. Nåil gråfen år ingen våxt iä allmän i Sverige, foni Piffenlit, vildtvåxande i de fleda rikets provin- cier, i ftorila ymnoghetjoch ett ogräs i alla vå- ra trägårdar. ARliM maculatum låter med all lätthet plan- tera fig i Skäne, och trifves där aldeles fom en Svenfk växt. Af alla de rötter jag underfokt, ; år ingen iä rik på ftårkelfe, fom denna 5 ty hon låter i det måfta refolvera hg til itariceiic hek och t7T^' Od, Nov* Dec 273 och hållet 5 och det ofta blott genoni luftens åverkan. Men Arums- roten är^ likfoni ftärkel^ fe^ ganfkai trog-gåft^ efter hon fal^nar de tilfat* fer naturen gjort hos de öfrige farineufe rötter och fron, hvarigenom .{lårkelfe^århnet kan brin* gas i gåfning* Men jag tviflar ej^ at man jtl ge^ nom forfok låtteligen pafinoer nägot handgrepp hvarigenom man gör henne flcickeiig til en fpi- ritueufe gåfnings undergående, och då blir hoil en af dc mall lönande rudimaterier i brännö- rietna. Junipirm cömmunts) Bnehär^ Innehålla etl rriyc* kenhet (äcker-ämne, hvilket inneflutes i den pul- pa^ fom ligger inom fkalen^ och år i x^atteii llploflig. FroAa atér |ro ganfka heta, hyfande en eflfentiel olja, fom i déitillation ftiger ofvcr alembiken. Om man i kallt eller fmä-ljumt vatten extraherar bären ^ fedan de blifvic med den var- famhet kroffade^ at fröna ej gatt fonder, lä far man ett åmne for en fpiritueyfe gåfnifig, fom år (kildt ifrän |fronas oljuktiga delar^ och fom producerar ett fmakeligt brånnevin. Man har ej allenaft här i Sverige, utan ock utomlands , {äfom i Holland, Engeland> m.m. anvåndt Ené- bär til brånnevin 3 hvilket dock blifvit ofmalce- ligt, efter man pä det felaktiga lått tilredt det, at frönas heta ölja fatt inblanda fig dertitinnan^ men man har vunnit det , at brånoevinet blifvic ganfka hett och bitande. Af en tunna Enebår tär man, genom det vanliga tilredning^* fättet, hela 8 til 9 kannorna brånnevin. Utom den export af Enebår^ fom ifrån Sverige årligen fker til Holland, har man en god tilgäng defpä i den ttåndeliga mängd Enebår / fom iinu^ts åfysf hdä ri* "■^^ S ket I 274 I77<^- O^. Nov. Dec. ket 5 hvslkenn Icmnad ät fig fjelf, borttorkar, efter alnjog^n, for briftande aflåttning, ej kom- mit i vana at allmänt famla dem. Deffa åro de våi^ter jag denna gången påmin- ner mig, fom i vårt kära iådernesland kunna med forman användas iafom rudimaterier for bränneviner. De producera alla funda Brånne-^ viner. De farineufa åmncna frambringa brån- viner t likhet med låden^ men frukternas pro- duder likna närmare franHvt brånnevin, Enebå- ren åro de endafte, fom man kunde criticera pa, dä brånnevin deraf efter vanliga methoden olifver beredt^ ty det blir dä for mycket im- pregneradt med den feta cflentieila oljan, hvar- igenom det blir alt for hett och torkande til oageligt bruk. Men om den varfamheten i akt tages, fom nyfs nämndes, at fröna ej extraheras, lä blir brännevinet långt lindrigare och en god del fundare. Det vanliga Enebårs - brånnevinet kan dock vid fina tiltälicn for allmogen vara gagnandö , läfom medicinelt och upvårmande. Det famma gåller ock om Kummin -brånnevin. PETER JONAS BERGIUS. Om Sddes-majken Curculw granarms ^ och defs fordrtfvande aF JOH. CARL WrLCKE. « — ■ Ofver det flcadeliga Tnfed, fom fortlrcr Ra* gen, och nyligen til KongU Academiens fkår- i77^* Od. No v. Dec* 27 j ftårflkådande blifvit ofverlemnadt af Herr Ge- néral - Direfteuren och Riddaren Acrell, har jag, i anledning af det mig meddelca lilla prof- vec af förenämnde med malk fmittade Sådes-flag, egt tilfålle at anftålla några obfervationer, deni jag nu tär den åran til Kongl. Academiens vi- dare beprofvande upgifva. Det uti denne råg graflerandc lilla djuret be- finnes, vid for (ta påfeendct, verkeligen vara den beryktade fvarta Sådes-malten, fom hos Aufto- rerne, under namn af Klander a) eller Calandres: CurculiQ fangvineurs b) eller Grnnarius c) : Cbaran-» fons du bled d), m. m. år befkrefven och känd läfom et Itadedjur , hvilket Herr Ai chiatern von LiNNé, uti Kongl. Academiens Handl. i7fo p, 180. låtter i framila rummet ibland de Infeäery fom fiada vår Säd > och för hvilka en hushållare bor vakta Jigf med päfkrift: At den fammn äter up fd^ den i magazinerna, och gör där icke mindre fkaday ån råttor och möfs. Sä lag det ock vifTerligen ut med det mig af förenämnde låd meddelte lilla prof- vetj hvilket beftod af looo efter utfeendet fri- ika korn, 266 utätne toma flcal, 80 korn flo- S z låd i) Leeuwenhoek Vervolg der Brieven, 57. Miflive. d. 6 Aug. 1687. Leyd. 1688. p. 73. it, Coritin. epiftoU 1689* p. 5'7* b) LiNNc Faun. Svec. Edit. I. 1746. 474; K. V» A, Handl. i7fo. p. 180. c) Linn. Faun. Ed. 2, n:o5' 87: Syll.Ed, 12.. p. 608. n:o 16. 4) De Geer, Hift. des Infeaes, Tom. V. p. 239; 'Geoffr, Inieä. Tom I. p .28)-: du Hamei., l'raité de la conlerv, de« grälas, p. 90. 176 177^- OÄ. Nov. Dec, (åd och andra fron, famt 87 ftycken fullvuxne och til llorfta delen lefvande Curculioner, utom de ägg och larver^ fom jag redan deraf utletat, dier mer och mindre furikomlige uti kornen qvarblifvit, lä ac ofver en tredjedel af den ftri- dafte rågen var rent af fortård, och af de qvar- blefne kornen hvart tolfte, ja tionde, hade fin maft, at det famrna ytterligare fortära^ Bedrofveligare åfyn tyckes ej kunna gifvas for en idog Landt- man, ån at fe dcffa fvarta fiender titta fram utur de urhälkade kornen, och derftådes i all ftillhet fortära frukten af defs fvctt och moda, inom las och lyckta dörrar. Ingen ting i verlden våmjc« ligare, an den tankan, at denna krållandc råg fkal blifva defs mjöl och foda. Sä mycket min- dre lårer det ock hora anfes for en blott curio- fitet, at närmare underfoka och befkrifva det- ta lilla flcadedjur, fom pä defs kännedom an- kommer, at til defs utrotande påfinna iåkra ut- vägar. Infeclet är, fom jag fagt, en Curculio^ lälc- des af baggejlaget med hårda IVmgfoder och en läng hornaktig yJ?^^^'/, hvarpä Antennerne fitta. tårgén^ år efter djurets älder, mer eller mindre rödbrun, ofveralt lika. Storleken^ en, til en och en half, lållan tvä dec. linier, dä vingfodren ut- göra inemot halfva, och broftet med hufvudec jämte den länga fnabeln, något oiver defs andra halfva längd. Bråjlet år kulfrigt ofveralt, flått, med mänga urgröpte punkter, fom fitta irregu- lert, Vingfodrtn hoxn'3A^x\g^^ ftyfva, genomftin- lisa, långs efter randade, hvilka ränder åfvenle- des åro fint punfterade* vid ändan åro dc ftåli- ga^ at fluta ihop och betåcjca bakd^iea, Fin-^ gar i77<^* Od. Nor. Dec 277 gar felas, hvarfore djuret ej heller lårer kunna flyga. Bufvudet ganlia kart och klotrundt^ ik- ter til haittcn inom den glatta ringkragen och förlorar fig framåt uti den ianga ilyfva och \åx* Snablen y (om ofvantil är nägot platt och ran-' dad iamt litet nedbogd, men i ofrigt cytindnfl: och flutas med en bredare rundning med fmä hår, hvaruti Käftarne åro betiinrelige ^ imellan hvilka Leeuwenhoek förmenar fig hafva fedt en Gaddy hvarmed djuret forft fticker, och fedan gnager up kornfkalet. Tab VI. Fig. 7. Näll hufvudet, ofver ögonen, nzgl Antennerna fido-verts med en llyf längre led , hvarpå fitta fex mindre klotrunda leder, och fift den ftorre fmå- hårade Klnbbany Tom, efter vår Clerks mening, tjcnar Papilionerna til nåfa,- vädrande och lukt. Nar djuret fpringer^ ftråcker det ut fnablen och an- tennerna framfor fig, fom dä racka lit€t from om fnablen, Fig. 3. foV^^r;;^ åro fex , tvä under broftet och fyra under bakdelen, alla måil lika fkapade. Låret flått, punäeradt, fmahärigt, taggigt, fluter fig med en lång och hvafs^/{7, fom djuret vid gåendet kan draga in och fkju- ta ut, famt, lik en kråfta, fatta uti med* Plattfo- ten hxv tre fmä leder, och flutes med en läng tvä-klufven tä. Bakdelens befkaffenhct kan hos Leeuv/enhoek efterfes. Djurets utfeende , fom bor fes med Microfcop, torde dock fortjena min- dre upmirkramhet, än defs lefnads och fortplant^ nings- lått. Denne Curculio år, fom andra defs gelikar^ ffcapad, at med fin länga fnabel, gora opniag och åta fig in igenom fkalet pä lådes - kornen. Detta feer icke, fom man kunde förmoda, vid , S j åa- 278 177^- Od. Nov. Dec. andan elier Idyften, utan midt pä kornets flå- tafte och kårnfullafte fida, in til renafte mjölet: åfven lä forftär han at välja de ftorlta och fro- digafte kornen, at dels deraf taga fin foda, dels deruti nedlägga fina ägg. I förra fallet gor han äorre opning, och åter fig tvärt igenom kor- net, famt Ikalar ut mjölet lä vidt han kommer ät, häller fig imedlertid ganfka faft vid kornet, och kryper til hälften derin. I andra fallet bå- rar han endaft et litet häl in til midlet at kär- nan, fondf^rmaler derftädes mjölet, och fäledes bäddar mjukt for fit ägg, famt tilreder lofarc fpis och ytrymme for den fpäda mafken, fora där kläckes ut och foder fig vidare af kärnan, famt under fin tilväxt^ i ftållet for mjvolet, up- fyller hela fkalet med defs kärta trädlika träck. Inom denna bäddning undergår mafken fin för- vandling, forft: til puppa, och fedan til et full- komligt Infeéb, -fom äter fig ut genom änd^n af fkalet, och lemnar det tomt, parar fig, och äter pä famma lått fortplantar fitt flågte. Uti et korn finnes aldrig mera ån en malk, flere {kulle dar ej heller rymmas. Jag hade fvärligen kunnat forviifa mig om alla defili omftändigheter, derell jag ej hittat på det rädet, at kalla en del af rägen pä vat- ten, och dä blifvic varfe, at alla de frilka och kårnrika Kornen fallo til bottnen, men de mafk- fulla och utåtne fummo ofvanpä. Dervid hän- der, at de förra kunna ligga en god ftund i vat-r ten, utan at blotas up, hvaremot de kåmve med Hialk-mjol fylde kornen, ehuru olkadde de an- nars lägo ut, fnart draga vattnet uti fig, och blifva mjuke, lä at Ikalet med en liten fjåder- \77^^ Od. Nov. Dec. 279 tang lått kan opnas och utbredas; dä man altid beftä naturligt vis deruti : 1:0, At foroda och förgöra fjelfva maOcen uti den fåd, fom redan verkeligen deraf år aa- ftucken. 2:0, At renfa och bevara Magazinerna ifrån den ohyran, fom deruti tagit fäfte. Hvad nu det förra eller Sädens rengorning beträffar, lä låra alla hårtil tjenliga och bruka- de utvägar hafva for affikt, antingen i:o, at döda och förgöra defta infefter inom fjelfva Sa- des- hopen ^ eller z:do, forftora och hindra de- yas hushållning, for at drifva dem derifrän, om (^) Handl. 17^3. pag. 15-9. ^^♦) DyHAMBL. 1. c. pag. 9iv 177 Od. Nov. 28 y tj ?:q, at verkcligen ftilja defla ohyggeliga gi- fter ifrän den ännu frifika rena Såden^ och aU deles förgöra den:!. At d6da och förgöra dcfla djur inom Ijelfva Sådes-iTiairan, tyckes val -vara det låttafle, och tor hånda endall brukeliga, men efter min tan- ka tillika vidlyftigaftc, olåkrafte och (kadeliga- fte mediet. Hetta och Svafvel- ånga äro de en- da Hinnolike och verkeliga medlen, fom hårtil kunna användas. Den förra, genom tjenlige tork-plätar, badftufvor m. m. Den fenare, ge- nom dertil inrättade puftar och karl, hvarige- nom ångan af brinnande Svafvel updrifves tvärt igenom SädW-mafTan, och efter Du Hamels forfok, år det enda, fom dödar defla djur: men utom vidlyfcigheten, fom denne operation med- forer, qvarlemnas uti Såden en obebagelig lukt, fom gor denfamma, ehuru ej (kadelig, dock min- dre behagelig. Torkning och hetta år mera vanlig, torde ock kunna uträtta mycket, men befinnes dervid tillika, 1:0, at denfamma bor ätminftone ofverfkrida 70 til 7f grader, om de lefvande djuren deraf ftola dödas, och tor hän- da ånnu ilarkare, om de inom Kornen befinte* liga agg och larver deraf fkola fä nödig kän- ning. 2:0, At värmen iåtter de fullvuxne kra- ken i lif och rorelfe, hvilka dels bårga fig på tjenliga ftällen, dels fly undan, och fpridas om- kring alla golf och väggar. 5:0, At defie ehu- ru dödade kråken, når de finnas til den myc- kenhet, fom uti den upvifte Säden, forblifva dermed blandade , och då denne males, alla de- ras klor, fnablar, fical, ägg, larver och excre- menter komma med uti mjölet, fom deraf blir 28(J 1776. Ode. Nov. Dec. en Rimfka otåck fpis, lå tyckes månne ligheten förbjuda, at ej, med låljarens ringa vinning, pä andras bekoftnad til helfa och lif, vidtaga eller énfamt hålla (ig vid denna redan for fig Ijelf koftfame och otilråckelige utvåg, fom i det höglta lårer tjena, at fordrifva de lefvande krä- ken utur en ^vifs Sådes-mafla, til andra rum, Detfamma galler om andra redan for fig Ijelfva otilråckeliga medel. Du Ha mel forfokte med ftarkafte os af kol 5 men forgåfves: lika fä med ftarkafte terpentin -eflence uti flutne kiftor, men djuren aktade det ej, och låledes troligen ej hel- ler många andra i famma affikt foreflagne luk» tände läker. At hindra och forftora deras hushållning och fortplantning, år en annan gan(ka våltänkt ut- våg, at gora fig af med deffa gåfter, Leeuwen- HOEK föreflår til den andan det vanliga medlet, at ofta rora och vånda Säden, Ty, fom Infe* Ö:et behofver tid at preparera Kornen, innan agget lagges deruti, kommer defs arbete at bli forgåfves, dä han mifter fit korn, och mäftc lågga agget utan^iä fkalet, hvarell den utklåkte maften, i brift af foda, måfte forgäs. Du Ha- MEL,, fom mårkt, at djuren behofva värme, for at trifvas, men ftelna af kold, har, läfom en betydelig formän af defs inventerade flutna magaziner, anmärkt, at den frifta kalla luften, fom med ftora bålgor drifves ofta up igenom Såden, åfven hindrar defla kräk at tritvas, och läledes fordrifvcr dem. Man bor ej neka, atju pä detta fåttet något med tiden kan uträttas. - Men (ä vida toga någon, blott for denna mafkens ikuU, lårer upbygga något til Sädens Itåndiga i77<^- Oa, Nov, Dcc. 187 vädrande inråttadt magazin, lå litet lårer man åfven vafa i ftänd ^ at lå jämnt hälla all Sådcn uti rorclfe^ at ingen mafk ftulle tä lågga Cni agg, hålft alla inlagde aggen qvarblifva, och Ijelfva djuret, under det rorclfen päftar, kryper in uti nägot tomt fkal at garna fig, Rorelfe och kold, famt friflc luft, forblifva dock alrid hårvid iädane grunder, fom fortjena anmärkas. At verl<:eligeTi atfondra maOc och (tal ifrån den goda fäden, torde dock omfider finnas vara det enda iåkra, och åfven med egarens forman båft ofverens kommande låttet, at flippa denna ohyra. A t härvid foreflä et modofamt utpllc» kände, vore en dårlkap, dä det bålla oga, ej utan mycken granflcning, förmår urfkilja de vac- kra kornen, fom likafullt hyfa agg eller larv uti fig.' Uti Frankrike betjenar man fig af vis- fa til den ändan inrättade, och af Du Hamel, befkrehie och forbåttrade Sades - harpor ^ af fint utfpånde mäfFings- trådar, at vid nedrinnandet derofver dorfta delen af de utklåkte döda lofa CurcuHonerne mä nedfalla, oth iåledes likafom lällas utur Såden. Men hvart taga alla uti de ftor- fta kornen ännu inneflutne larver, och uti de urholkade kornen gömde infefterne vägen? De följa fäkert med den goda låden, och ehuru til antal forminfkade, dcrllädes lefva och må väl, tils de i fin ordning raka at do, och då låkraft fofft blifva et rof for harpan. Alt det famma lårer til en del kunna lågas om kaftning och kaft- machiner, ehuru något mera derigenom vid anftålde forfok torde kunna uträttas. For- 288 i77<^- Od. Nov. Dec: FordenOrull, ledan eld och luft åro befond-^ ne otilråckeligej lårer ej annat vara okigt, åri vatnet, at därmed ofverrafka denna fädes-tjuf. Detta formenar jag (kal ock verkeligen gå an på följande fått, hvartil ofvannåmnde underfok* ning håndalfe-vis ledt mig , och mig vctterli-* gen ej förut varit bekant eller foreflaget, Jag har redan anmärkt, at fä val fjelfva djuret, fom alla de kornen, hvilka dels redan blifvit utåtne och åro torna, dels ånnu jämte maöc-mjolet hy- fa larver och puppor af detta In{e£b, åro låtta-* re ån vatten, och fvårligen dåruti fjunka, hvar- jemot de kärnfulla friflca kornen ftraxt falla til bottnen. Väl kunna åfven defla kornen fimma pä vatten, om de åro väl torra, mjolige famt låggas varligt och fakta ned pa vattu • ytan, bviiket man vet åfven hända med en fy -nål af jårn; men blifva de en gang väta och neddop-^ pade, fimma de icke mera. Ty efter framledne pirefceuren Ekströms ron, (*) förhåller en me* delmättigt torr rågs tyngd fig til vatten, fom 4 til 3, och räg-kårnan til fkalet, fora z til i. Om fordenftuU rågen ifrån någon hogd fläppes at nedfalla pä vattn-ytan, dock ej klimptals, at kor- nen kunna medföra och neddraga hvarandra, u- tan fpridde och flcingrade hvart for fig nedflåp- pas Igenom en tratt eller fkruf, fäfom vid qvar- nar, ftadnar all flo-fåd, mafkar och orenliRhec på vattn-ytan, hvaremot den ftrida fåden fallef til bottnen, hvilket ån fåkrare flcer, om mart tillika med en kåpp eller et roder rorer om dee pä vattnet limmande fnafet. Detta bor likväl , , ickö 1^7^^ Ö^- ^öv. Dee. kkt for långe ftadna qvar, öch af deri påfal- Unde tyngre låden, nedtryckas tii böttneh, utait bor antingen itåndsgi: fned tn lli tagas bart t eller ^ iom båttre av ^ tä med oFra Vattu-ytart ftändigt öch jåmnt flyta af ofvcr bräddarhe af vartu-karet^ ellei' en dertil p'l'cn fidå ifträttad aflopps- ränna, igenom h vilken all pä yran ftad- hande ÖJ^enligBet tillika bareflyter, uilder det den rena Säden (kdiiar qvar Uti kärilet. Pä for- lok i rtort ankommer, hvilketdera hårvid år for- xnänligall: at aiiftälla operationen pä et natur- ligt dytande i^ätteh : ät pumpa vattnet^ öch lä- ta det upifräh nedrinna på affondrings- karet : teller at föfriiédelfl: en afdelhihg uti karet, eller nedgående ror, lata vattnet iligä iip nedifrån^ for at^ afforä^det flytande fnafec. Når kårilet borjaf blifva fulk^ mäfte den nédrunkna renade Sådert icke lemnas fot långe •at blotna, utan vattnet ftrakc tappas af, och Sciden derpä bre- das ut at torkas, lä fort och härdt inan vill och kan Tillika boi* man iioga tilfe, at ej något af den maflfulia creha .niaflan medföljer dier forfpiUes, utan jämväl noga fångas up och fam- bs, icke nntvatd^s ät kreatUr tlYev hohs^ foni dcraf do, utan kallas uti eri god brinnande ugri^ där bäde den kläckte oeh okläckte aiBFodan år låkraft, och utan fara for vidare fmitta bevarad; Efter de forfök jag med mitt lilla fot-räd an- ftålt^ fkall^ efter denna operation,, foga nägot enda korn, med rnaflv uti, finnaS ibland den ned- funkna Säden ^ ej heller nägot verkeligen frifict -korn ibland dem, föm ftadnat pä ytan. Man må doek hårvid icke lata bedraga ilg af iitfecn- T det. ipo 177^. 0(5t. Nov. Dec. det. Ibland de förra, flcola val trålFas många, dem infectet åtit hål på, fart kärnan i ofrigt år friflc 5 likaibm cn ftor del af de fimniande kor- nen cga et friikt och fullt, ehuru merendels nå- got flcrvnkli^t utfeende; men då de blotnat up och opnas, finnas hyfa både raafk och defs mjol. Skulle ock hånda, at några korn med agg gin- go til bottnen, år likväl vifst, at ofver 90 pro- cent Ckadedjur blifvit affondrade, och at de qvar^ bktna genom den foretagne ftopningen och brä- torkningen, fom tillika gor Såden vacker och klar, trollgen målle omkomma. At blott (löp- ning eller fkolgning uti vatten, hvarvid hela mafian blandas tilfammans, icke kan åftadkom- ma förenämnde affondring, eller vara min me- ning, lärer af det anförda nogfamt kunna inta- gas. Sjelfva låttet, at låta de fpridda kornen nedfalla pä en rinnande vattu-yta, år det, hvar- på alt ting beror. Jag tviflar ej, at någon ef- tertånkfam egare af dylik mafk-full Råg, i ftort anftåiler detta forfok, och derigenom uptäcker, hvad uci detta forflaget ånnu torde brifta. Nu får jag åfvenledes kårteligen vidröra den andra hufvud-punkten , til ändamålets vinnande, fom år Ijelfva Magazimrnes rengornivg och be- friande ifrån ohyran. Derom lärer vara lättare tak än gjordt. Oftridiga nödvändigheten for- drar, at defla Sådes-rum blifva uttömde, men at en vanlig fopning härvid ej gor tilfylleft, lårer af inledets ringa ftorlek och lefnads-lått vara tydeltgt. Om uti fpringor och vrår, nå- gra få mafk-fmittade korn qvarblifva, är curen ofulkomiig, och kommer foir eller fednare at om- 1776, Öd. Nov. DeCi ipi emgoras. * At TnaOcarne fkola Utäti Såd långe kun- na trifvas uti magazinerna^ år föga troligt j kun- de man fäledes umbära de lanuma i några år, tor- de bHft på foda gora anda med dem* Döck bor i den håndelfen icke något annat ftålle vafa i granfkapet, hvart de annars fnart (kulle kunrtå taga fin tilflygt. At ombyte af SådeS-flag ej gor tilfylleft*;) fliiter jag deraf^ ät maÖceti in^ kommit med korn^ och nU trifves Val Uti rag: tor hånda^ at Hveté fmakade hönöni ån bättre. Om andra våxter, (äfom Töbak^ Pötatoes^ MäU ort, Granris eller dylikt^ dödar dern^ ankommer pä férfok. • Jag for min del vågaf ej atlrtät och iåkrare féredä, ån eil kraftig och våldfartl hand- läggning ^ och den method jag nägfä gånget* med framgång brukat emot den vanliga vägg- ohyran^ beftäende derutij at döda ^ förgöra och krofla lå mycket deraf^ fom mojeligt år^i ge- nom fkurning och (l^afniiig Uti alla fynbatå fprin-* gor och opningar^ hvilka Utom defs bofa fyl- las och (koljas med het och fkarp lut, af Afta och Tobaksdamb, hvai'efter fpringofha med Gips ellef Kitt vål ftrykaå igen. Oljor årö en låker inleft-^dod, men i ftort for kodfanima. Det torde ej vafa ur vågen at ofverftfykä vaggar och golf med vatten af fammankokadt Granris^ Eneris öch Töbak j men ån krattigate lärer Va- ra^ at dertil bruka Viflrils-vrtcen, hvafmed Herr Kyrkoherden RtsBEfeo giordt et lyckligt forfök (^). Sedan åtfkiiliga n edel fofgåfves blif- vit forfokte^, tog han åndteligcn gemen Vidriöl^ et ikälpundj uplofte den uti rjudande vatten, T i och (♦) Acäd. HandL I7jr3* p. ifs^. 29 i 177^5. Od. Nov, DeCi och fedan den var yploft och val omrörd i éii kittel, lät han dermed ofverftryka hela löftet^ både golf och vaggar up til tiket> fom hade den verkah, at denna ohyra eUer några dagar var nldcles barta utur hela hufet. Om et eller annat af defla medlen med alf-^ vare brukas 5 och rätt verkftålles, torde vål ic- ke (lä felt 5 at ju affigten dermed vinnes, imed- lertid, fom verkftålligheten fållan fulikomligen iVarar emot de*" den borde vara^ behofves van-^ ligen ånnu et lått 5 at tå rätt pa de efter forlta llammen undankomne, gömde och kringvandran- de flyttingar. Som delte åro nodllikade at fo- ka fin foda, plåga de ock gärna a nyo infinna^ {]g pä de förra Italien^ där denna funnits. Nå- gra lådane ftäilén, bora fordenftuU lemnas ovid- roi^de, eller dock efter rengorning ej vidare gö- ras orjenlige^ ån at de kringfpridde mafliarne ä nyo, utan betänkande dårftädes må taga q var- ter, och iäledes altid på vifst och bekant ftälle kunna igenfinnas och efterhand fångas aldeles ut och forrtoras* Som defla Curculioner ålfiva värmen 5 är det Iäledes lått, at på det varmafte Hållet uti rbagazinet qvarlemna et mindre for- l'äd af den renade Spannmålen, och dy medel ft, när mafken fått famla fig deruti, likafom infån- ga , och genom vattu-vågen bärtflcafFa den qvar- blefne raceu; Öm detta några gånger med fcr- figtighet blifver verkftäldt^ torde enfamt derige* iiom den fortreteliga ohyran kunna utodas, och detta befinnas vara det låttafte medlet j> at flip- pa den famma. Helt annan ätgård lårer dock behofvas vid en annan uti magrzinerna härjande bädes-mafk^; ~ (om Oä:/ Nov. Dea 293 fom härrorer af en liten Phal.-^na, hvilken läg- ger fina agg pä Såden, fom ^f ^^^^^ Isi*^ fortl- res, men til fprvandiing kryper upfor våggarne, cch hänger d^r fom puppa qvar, famt när den biifvit Fiäril, a nyo lägger aggen pä Såden. Det enda vill jag dock härvid tillägga , at defTe matlcar icke trifvas ihop med förenämnde Curcalioner, och troligen af dem fortåras, ac läledes det ena qnda med det andra kunde for* drifvas, om ingen utväg gäfves, u håldre flip-^ pa dem allefammans pä en gäng. ANMÄRKNINGAR 0ver fjägra Fl^tt- Fogars ankomfi och b ärt gång y famt huruvida man af dem kan fe förut tdkarnmciH'^ de väderlek gjorde af CLAS BJERKANDER, Comminifter i Qothene vid Skara, Sedan Profeflbr Leche i Åbo, i frän är 1748, til och med 176% ^ ofver nägra Flytt -fo^- lars ankomft gjordt anraårknhigar j hvilka är 176? åro j K:gL Acad. Handlingar intagne > tor- de Kongl. Academien med vanligt välbehag, anfe följande obfervationer ^ läfom fprtiåttning det åmn?t/ . - T 5 ^l^n- 1 2p4 1776. Od- Nov. Dec, Al3ud4 FringilU Motacill^ Apfer ^rvends, co^lebs. qenanthe. ferus. Af. Lärkan, 'Qofinhn. Stenjqvättan. Vtldgaf^n^ '75*8. sMart, 8 Apr. d.zöÄpr. d, i Apr. ^7^9. ^11 Mart. ^ 5" Apr. • 16 Apr, - 6 Apr, J760. rzSF^br. - u Apr. - 20 Apr. - 8 Apr. I761. rijp^hr. ^ loApr. - sMaj, - igApr* ^762. -26Mart. * 14 Apr, - 16 Apr. - 14 Apr. 1763. ^26 Febr. • 12 Apr. ^ 3 Maj. * i? Apr, 1764. « 8 Febr, - ^SMart. ^ 26 Apr. • lyMart, ir6f. ^ 9Mart - iöMart. 16 Apr. - 3 Apr. 17^6. -28 Febr, - n Apr, - 11 Apr, ^ 12 Apr. 1 70*?* r 23 Febr. 8 Apr. * 19 Apr. - 2 Apr, 1765. ^28Febr. - i Apr. 20 Apr. 13 Apr, 1769. " öMart.®^ * ijMart, ^ 18 Apr, ^ ^SMart, 1770. -3oMart. - 8 Apr. - 1 1 Apr. ^ i6 Apr, 1771- - 7 Apr. - 13 Apr. - 28 Apr. • i9Aprt I772t -24Mart. riiApr. >i4Apr. ^ 11 Apr, 1773» -24 Febr. - jApi^. * 17 Apr, ^ 7 Apr. 1774 -19 Febr. - i9JVIart. -16 Apr, - 5 Apr; 1775". -24Febr. - ioA4art, ^ 23Apr. zApr. 177^- r 2^ Febr, - 27Mart. f 2i Apr. ' i?8M^rt. Motacill^ ' Hirundo Cucqlus Rallus alba. urbica. canorys, crex. Sade 5' arian. fins-fvalan. Göken. Af^gp^drpan^ 17^8. d 9 Apr, d. 7 Maj, ^-iSMaj. d. 16 Maj, ^7^9- ^ T Apr. - 3 Maj, - 13 Maj. ^ 20 Maj, 1760. -23 Apr, • 16 Maj. • u Maj^ -25Maj. 1 761. -20 Apr. - 6 Maj. 9 Maj; r 5'Jun. 1762. - 9 Apr, - fMaj. - ijMaj. ^ 20 Maj, 1763. -ifApr. - iMaj. 14 Maj. ^ 16 Maj. 1764. r 7 Apr. • 7Ma|. ? 18 Maj. - 16 Maj, ij6s* 'iiApr. - 14 Maj. ^ 18 Maj. -2iMaj, t?66. - 4 Apr. • 3 Maj. • 16 Maj. - 21 Maj. 1767. - 7 Apr. ^ löKiåj. • 18 Maj, - 24 Maj. 1768» -18 Apr. r 4 Maj. - lyMaj. ^ 21 Maj. 1769. ifi4Apr. • 12 Maj. • if Maj. ^ 23 Maj. 1770- "iSApr^ ^ 7Maj- - 16 Maj. ^ 17 Maj. Sades^ 177^* Od. r^ov. Dec. 29 j SddeS'arlan. Hus^fvalan. Göken. Ang-fnärpan^ 1771. d.iSApr. d. jMaj. d. 6Maj. d. 19 Maj. 1772. - jApr. - 20 Maj. - i4Maj. • zSMaj. 1773' - lo Apr» - 5* Maj. - 7 Maj, - ij-Maj* 1774. - 7Apr. - 5Mai. - 7 Maj. - 13 Maj. I77S:. - 8Apr. • 5'Maj. ^ 15 Maj. •2oMaj. 1776. -löApr. - 8 Maj. - 12 Maj. • 17 Maj. r Af foregående Tabell fes, at Lärkan tidigaft framkom 1764, den 8 Februarii. Vid den tiden var all Snon bårta, och blef intet mer Slädfö- re i den och följande månader. Vennern hade ingen is qvar. Kjålen var ur jorden den iz, Bellis pérennis blommade den if. Den 6 Apr. börjades Vär-utlådet. Senaft har Lärkan låtit hora fig 1 77 1 5 den 7 Apr. Det året var gan- fta mycken Sno, fom blef långe liggande, at man ånnu den ip April åkte med Slåde# Såden utläddes ej forr ån den 6 Maji. Ännu har man intet, ehuru noga obfervationer åro gjorde, kun- nat utröna, antingen denne Fogcl flyttar här- ifrån bart , eller blifver qvar. Om hoiien fynes hon ånnu, faftån det några gånger fnogat. Som- lige är har händt, at hon fent på holleh varit framme om dagen, dä natten derpå kommit djup Sno 5 dar hon ingått om aftonen, lårer hon tvif- velsutan qvarblifvit ofver vintren. Om Våren händer ibland, at hon icke år nog forfigtig , at veta förut tilkommande väderlek , utan fedan hon år framkommen, faller fomliga år flere gånger fno, fom med 16 å to graders kold under o. blif- ver liggande 8 til 16 dagar, under hvilken tid hon år ofynlig. At denne fogel vid alla fädana omftåndigheter refer bart och tilbaka^ tyckes cj luta fig gora. T 4 Hus^ ip^ 1776, Öd, NoY. Dt€. fl^s-fii^/m. Hår pa orten fear varit en Landtt lliishällar^, lam M:ag 9m Vären, lädde, forrån Svalorna framkommo, han. fick vacker låd, då deremot Grannarne^ feni ej brydde Og om de- ras ankomft^ utan faddc efter faders bry k, gam- mal vana ocli piågfed , fingo n^erå,ndels ifvagare. Aldrig tidigare ån den i Maji, hafva Sva-^ lorna vant fynliga. 17715 tago de oforrnårlit afflced (ift i Augiifti. Göken, Man bar anmärkt, at når denne fog4, far fram til gardarne ^ och gal i tråden, vantar han kold och oväder: iä fkedde det före de (tar^ / ka froftnåtter 1774, den 17, 18 och. 19 Majij^ likaledes I77f , den zf Maji, hvarpä folgde ym^' nigt rågn och äfkedander. At denne fogel af Sådes-årlan upfodes, år en af ;flera års forfarea- hec bertyrkt {anning. Af hvad orfak han kak las otackfam^ år ånnu icke fullkomligen ut- rönt. Man har trodt, at han hofteriden upåter fin egen foiter-moder , och derfore lått detta nam.r. net. Nägpn anledning hårtil år anmärkt, ty dä han uti Julia år fullkomligen ftor Ojch fjådrad , år det flere år befimnk, at när Sädes-åiian giP-^ ver honom mat i munnen , haa hvarje gång , lik- fom ond, hugger efter henne, hvilket pä ftutet ej Utvifar någon tackfiimb^t for omlorgen vid hans upfoftring. Man har haft ungar inneflut- ne i Burar, uti hvilka Säd^is- arian matat dem* Uti buren hafva legat qvar döde Gräshoppor och flere Infeéter, formodeligen af Qok-ungen forkaftade, hvilket tyckes vila, at ej all mat, fom Sådes arian brukar, paffar fig med Gökens naturliga fmak. Göken har flutat at gala ,768; 177 é. Od. Nov. Dec. ipf 1708 den 4 Julii. 1772, den 15 Julii. I76P den 18 {un. 1773 J^lii- 1770 den II JuUi. i774 den Jun. 1771 den 6 Julii. '77f den 16 Junii, År 177; den 16 September 3 yar han ånn;^ fynlig. Ang-fndrpan, Ar 1774 den if Julii, hördes hon om aftonen mer ån vanligt (krika uti Akrar-f ne. Väderleken hade en läng tid förut varit rågnaktigj men dagen derefter blef den vacker, Nattp^rdfvan) (Caprimulgus europa^us}. Efter den tid, fom denpe fogel om nätterna höres I flvogen^ år man näftan trygga at ingen mer nattr frolt flvall inftälla fig. Krakar (Corvus Cornix). Af defTa har man ocklå några lärdomar. Innevarande år kommo Lårkor fram den 2.9 Febr* hvaraf mänge tänk- te, at ingen vinter fkulle blifva mer> men fotn Kråkor, hvilka frän denna orten llorfta delen åro hätta ofver vintr^n^ vid famma tid ej fyn- tes til, trodde man, efter mänga ars forfarenhe^^ at mycken fno ännu (kulle falla, fom oclda forft uti Mart. (kedde, hvarpä folgde iz a lö gra- ders kold : når härmed var flut, kommo KrS- lyorna allmänt fram', omkring den 19 Martii. TQlgö^xeny (Parus major). Denne gifver mår- keligen vid handen tilkommande väderlek. Ar 1760, forft i Martio, var fnon bärta, och Talg- pxen flyttad åt {kogen, men den 11 kom han fram til hufen, hvarpä den iz foU 8 tum djup fno. IF7^» ^ft^r ^ månaders rågn^ kom han T f fram ip8 1776. Od. Nov. Dec. fram den 3 Sept. h varefter folgde tvånne ftarka froftnätter^ fom dels fkadade, dels dödade flere- handa växter. De fom då i akt togo denna Fo- gelens fpadomar, och inbärgade ur Trägårdar- ne de omtoligare växter, gjorde klokt , och ha* <ä: ftor nytta derafj men de fom detta forfum- rnade, fingo fkada, hvilken var lä mycket me- ra kännbar, fora en rtor del af våxterne, i an* feende til den fena Vären, och derpä kalla Som- maren, icke voro mogne, utan ånnu blommade. Lofven pä fomliga träd blefvo forftufne , gul- nade och ovanligt bittida follo af. 1774 den 7 Martii/ fjong han om morgonen under klart väder: litet derefter mulnade, *och om aftonen kom Sno. Samma år den zp Oftob. flog han fram, och hackade på fonftren. Ingen fno ha* de ånnu fallit, men efter middagen begynte den at komma» Snå^fparfven. (Emberiza nivalis). Har åren 1767, 1771 och 1772-, uti Januar. varit här fyn- 1ig, och förebådat fkarp kold. Han gick då på vågarne, ibland pä taken, och fokte hvad til hans foda tjente. Siden-fvänfarx (Lanius Garrulus) och Snåfka-^ tor (Turdus pilaris), foretaga fina hoft-refor til denna orten, fomlige är fift i Oftober, ibland forft i November. I anfeende til längden af Sverige, befinnes, huru Flytt - foglarne forr och fenare framkom- tna i defs olika Climater, läfom til exemp. i7ö8. Lärkan lågs vid Skårad. z8Feb. Uhleåb.d.z6 Apn Sådesårlan - - d. i8Apr. - d. 5 Maj, Gék 177 06t. Nov. Dec. 299 Göken - d. ifMaj. - d. 21 Maj, Svalor - - d. 4Maj. - d.ZfMaj. Når de f fifta Profeflbr Leches obfervations- år jämföras med mina f forfta , fes övihiaden imellan defle Climater. Följande foglar hafva bärtflyttat om höften. Svalor, 1768 den i4Sept. i772.den 10 Sept* I7(5p deniySept. 1775 deniSSept. 1770 den SSept» i774den pSept. 1771 den 30 Aug, I77f der) 2oSept. Sådesårla. i768denioSept. i772den27Sept- I7öpdénzi Sept. 1775 den 30 Sept. i77odeni7Scpt. I774den 3 Oft. j 77 1 den ip Sept, i77j'den i 0£t- En upmarkram Landthusballare kanj af Fog* larnas forr eller fenarc flyttningar, hafva nägon nytta 5 at derefter råtta tina goromål uti Landt- bushällningen. Ar 177Z, forfvunno Foglarna fent öm höften. Ingen fno, fom gaf flådfore och ftadig vinter, kom forrån den zp Jan. följande år. 1770 begofvo fig Foglarne tidigt bart om höften* Djup fno och ftark kold inföll den 10 Nov. Af famma befkaffenhet var 1774. Den p Nov. var fnon redan 8 tum djup ; omkring den 22, det året, var den ficarpafte kölden , fom fteg til 2d grader under Or Om väderleken hvart ipår blifver lika, och FogUrna ftålla fig efter den famma, iä torde man af defle anmärkningar, låfom et Calehda» rium Faunan, någorlunda fe den förut. Således bprde I^arkan tirra i luften på denna orten nåft- kom- 30© ify6. 0(5t. Nov. Dcc> iommande är, den 5 Martii, och 1790, onif jkring den 7 April. At i anledning af nagre Landthushällares in-? rådande, efter Eoglarna^ forr eller fenare ankomfl, begynna utiådet om våren 5 är val god 1 5 men iåkrare tord? v^ra, at råtta fig uti hvart och et Climat, efter några af 4ers tidiga växter oct| deras blomtid 5 emedan värmen i jorden derige- nom närmare iitvifas. Några anmärkningar 6f- ver detta amne torde man fi'amdeles få fram? lemn;^. ^^^^^<^<^<^^\^^^^^^^^^^ BESKRIFNING /i SARCQPHYTE fanguinea, en fåm obekant Paraftujk ort frän Så^ dra Africa. af ANDERS SPARRMAN, m. d. Naturen^ gifmild^ behagelig pgh fortjufaft-»? de uti åna rikedomar af Våxt-riket, har ^fven, uti dq torftige tarre Africanfke flätterj utfått mänga och vackra ombyten af dcfTa fin^ (katter. Vid t' Kin t' kay rivier, bakom Brun-- tjes-hoogte, beläget trehundrade timars .efa N O t. O. från Goda Hopps Udden , har fam- ma frikoiliga Måftarinna planterat Lundar af en taggig gul-blommig M;^ 30 8 Öd, Nov. Dec. nen, faft-dymblad pa lika lått vid tvår-ftockar* ne, och vi^ pafs 4 a 5 tum hogre^ ån fjeifva baneoj lä at den utgör en fälts, ock koramer fållan, at behofvas ofver z å 5 alnar lång, alt efter fom kroken, fom vågen intager, dec for- drar. Ofta finner man deffe Jack Rails vara Sick-fack anlagde, få at dar en ftump af nå" gra fots längd, fållad vid den ena banen, fom utgör concava fidan, flutar, vidtager ftrax eti annan, lika läng med den convexa. Derige- nom får Vagnen en lättare ftyrfcl, emedan både fram -och bak- hjulen pä en gäng tvingas at kråka dg. Man finner låttcligen, at banerne måfte va- ra fullkomligt jåmnfidige, och at alla vagnar^ fom flvola gä pä en och famma våg, mäfte in- råttas derefter, alle lika i hjulgängen, §. f. Vid de ftorre Kol-grufvorne år altid en dubbel våg inrättad , den ena for laftade vag- nar, och den andra ftraxt bredevid for torna, fä at de utan hinder kunna motas j men dår al- lenaft en våg år, mälle alla vagnar, fom dår gä, följas ät bäde fram och tilbaka. Defle Kolvå* gar åro bygde med ganfka llor koftnad. På Hållen dår djupa dalar infalla , har man varit nodfakad, at inråtta koflbara Trå- bryggor, til at igentaga väg-lineen-, iTjen fom dylika bryg- gor, af den Ityrka, fom fordras, falla ganfka koftfamma, och åro åndä mycket obeftånd unf- derkaftade, har man defla fenare aren hållit for nyttigare, at inråtta iädana bryggor af ften, under ärende: en dylik år icke långe fedan byggd, pä vågen imellaii South Moor och New-Caftle, fom 177^- Od. Nov. Dee. 309 fom koftat Kolgrufve - Interefleriterne lo, 000 Pund Sterling. f. Vid NewCaftle upon Tyne, tetalas i for- lon for hvart Vagns-lals ifrån Kol- verken fom åro 8 til 9 EngelOca mil ( vid pafs 6 En- gelfka mil gapa en SvenOc), belågne ifrån Kol'' hamnarne vid Tyne - ftrommen^ 3 Schilling, hvaraf karlen, fom körer behäller f delar, och egarerl til haft och vagn med defs tilbchor, de ofriga f delar : iäledes tar koraren utur hvart Pund Sterling, 8 Schilling, och egaren af dra- gare och kor-redflcap, de äterftäende 11 SchxU Hng, 6. In vid floden åro Kol -hus byggde af Res-virke och tråder, forfedde med behöriga Broar, at derpå kora Vagnarne up och ned: defle hallas Stead, och åro aitid tåckte med Tak- pannor eller ficifer: de åro afdelte uti fårflvilta rvimhfår olika Koi- forter, och ofta af 1 800 fots långd, famt 120 fots bredd 5 dä et fädant hu5 inrymmer 30,000 NewGaftle Ghaldrons Kol. Vagns -vägen gär hela hufec igenom med fina Baner, fom förut belkrefne åro, med den at- ftilnad hår, at pä hvarje ^ fots afftänd oro op- ningar gjorde, vid pafs 3 fot i fyrkant, emellan Ijelfva banerne, pä det Kolen genom famma op- ningar pä deras behöriga ftållen mätte kunna flåppas ned, antingen direéle uti Bätarne ( the Kills), eller ock längre tilbaka i hufet ofver en Sned"- lucka eller Stup-rånna, (ä fläld, at Ko- len ftyras, hvad våg man behagar: defle Steads åro farnmanbyggde, tvä och tvä, tätt bredevid hvaranora^ och derigenom cn vågg befpard^ ty * y I ^^^^ 3IO 177^. Od. Növ. Dec> den medlerfta Stolp- raden go]r tjenft fov båg* ge hufen. det nu anfördt år, om den uplturna Bro« vågen alt igenom Kol-hufen, finnes lätteligen ^ at haltarne där -ej k.unna g'i fram, utan rnafte vagnarne det ftycket hjclpns fort af Korarena med handkraft. Som Kor - bryggorne upp tit et fadant Kolhus, gemenligen talla i ^dcn vin- kel emot Rro- vägen genom hufet, at V^agnar- ne, fom icke äro hyggde for tvära vändningar, kwnna ej Ikteligen ledas dit ät, förutan någon lärfkilt tilftälhiing , fordenflaiH år vid en ladan oundvikeifg vändnings-plats pa ijelfva Kor-bryg- gan en rörlig Ram inrattad, fom ligger uti cen^ tro pä en ftark Järnbuit^ och hvilar pa en Ita-» dig llolpe ifrän fafta grunden. Denna Ram år fa afpaflad efter Vagnens tyngd, når den år la- ftad, den (Hr i det nårmalte l jåmnvigt, och kan med %\\ lätthet, fedan V'^gnen ftadnat p| fit råtta rtåile, och håflen biifvit franfpånd^ våndas dit man behagar. Det faller af fig i^tlf^ at näm!)de Ram, tillika med alla nödiga Bryg- gor och Broar, mäfte vara inrättade med dyli- ka hjul -baner, fom den ofriga Kol vågen, och at foljakteligen famma bredd och jåmnfidighet; mafte noga i akt tagas. Ifrån deiTe Kolhus af- foras Sten-kolen pä lårfkilt dertil byggde Båtar CKiUs eller Reils), fom draga 8| NewCortlc Chaldrons , och ros åf 4 Karlar med 2:ne Äror, tre man vid en fid-är, och en vid akter åren, fom tillika tjenar for Styre. De pafTa alti'd pa floden, och ga med den bada up och ned, famt iefverera Kolen vid Sbeeis, dar de njfd van» liga Fartyg aihåmtas. i77<^« Od. Nov. Dec. 311 t.^ 7. Af det, fom förut anmärkt år, om koUnaden ar arbeta en Stenkols- Grufva, finnes det, at de vanlige arbets-pcnningar belöpa fig, fom följer, nemligen : I brytare-lon föret tjog korgar - - - i Schill, ii:d At fora dem fram til Schaktet - i Schill. - Övermans lon, med ljus och propp- ning inbcråknade * - o SchilU 6:d Bankmans Dito - - - o - - Jrd Upfordringen , - » o - - 4:d 4 Schill. - zo ladane korgar våga if Skeppund Stapel- ftads-vigt: och fom et Vagns-lafs utgör Ton eller* iS^ Skeppund dito vigt, och innehåller i4f korgar, famt kodar i for-lon ifrän Grufvan til hamnen 5 Schilling, (a finnes det, at forlonen for 2.0 korgar Kol, belliger fig i det nårmcfta til 3 Schilling, 11^ pence, fom med förenämn- de koiinader fammanlagde, utgöra 7 Schill. u| pence for et tjog korgar. ISfu, fom If korgar gora i NewCafile Chal- dron, lä kommer den vid NewCaftle at ko(ta 6 Schilling. Om hårtil ånnu lägges § penny for hvar korg , fom torde upgä til Grufve-red- fl^apens underhållande, och andra oviffa utgifter ^ lä koftar I Chaldron Kol i NewCalile ö Schil^ ling 71: pence. Forlåljnings- prifen derpå (taliet åro olika^ och rattade efter Kolens godhet , fom åfven år något föränderlig vifla Grufvor imeU lan, i fynnerhet dar ej famma Flotfer bcarbetaSc Små kol galla mindre, ån ftora, af hvad art de oqk vara må} men fom forr pämiat år, hug- U 4 gtt" Oå. Not. Dee. ges sihid den iåmre forten Kol uti flotfen^ raedS {la^ckor, hvarefter de (ma kolen falla, fä at dc ockiä åro; meråpdels s^f litet tåmre ^rt. KtOlen^ inre godhet värderas efter viffa egenjkaper, B". forri, ?t brinna (jvickt eller trögt ^ al ofa mexv eller mindre ^ och at racka kartare ellei* längre lid i elden^ innan de brinna ut, Jiv^reft^f d§ forteras til fårftilta hehQf. hl (la Ivlenfmeds-.^ol lärnlas ifrån Hiitton Main och Whkefield^ och iåljes til lo. (ch. fcx Chal4^ South Moors kol åro ftarka och mer varaktige i ?lden: fljjaa til - ' r r. if fch. perDito^ J.ang Benton^^s Kol hrinna. qvickare?. och illjas for - i$^^i<;}k*f^xX^i\q^ }im taANloar's K olen Iro myc-, tet gnvåndetilCindei*^^^ liing for Måltcrier o?h viff^ i^iidta behovf: de i^^infta, ta-. 0as Hkvål dertil , och, följas pkafede for \ t \ f flpfi, perDit men, hvad jag ve^ lat anmärka härvid, är allenaft det, at förhål- landet med defTe icke ånnu lårer vara fullkorn- ligen uptåckt? Det vore derfore til onOcandes, at både Herr Aflreflbr Odhelius, fom, utom mycken inijgc och hug, cgcr få god t tilfålle, at uti Kongl* Lazarettet nåftan dageligen fä omgäs med Mafk- patienter, och jåmte Honom andre Naför-For* (kare och Medici, ville, då lädane Aföarides eller andre Ma(kar med knippen, hädanefter an^ träffas, anftälla ofver dem en nogare granfkning, och i fynnerhet tilfe, om deras rm förmenta un- gar hafva famma vifcera, fom modren. Ty dä fkulle faken blifva rätteligen utredd^ och Natural- Hift.orien vinna en uptåckt, fom^ fafl hon den icke aldeles faknat, dock åtminfto* ne hittils lårer .ftä i ovifshec om* 3i8 t776. Od. Nov. Dec Pdmmnelfer md Herr DotL BLOMS Ron , om Afcarts Lumhrkoides 5 atural-hiflorien vinner utan tvifvel af faco- lade Ron 5 ftorfta ljus och tilvåxc, och (äledes fortjenar detta Herr Bloms Ron ^ myc- ken upmårkfamhec och rum i Kongl Acade* miens Handlingar. Det inftämmer 1 fa måtto med mitt Ron^ om famma Maft:, at den gif- vit från fig et utilcott eller knippe , faft ån på olika ftålle. Herr Blom drager håraf den flutfats, at deffa knippen icke bevifa, at Mail^en foder lef- vande ungar, la mycket mindre, fom dc utkom- mit på olika ftallen, bäde pä mina bagge ma- fkar, Tab. IV, fig. i och 1, och den han af- ritat, utan tror Herr Blom fnararc-^ a t det år Madvcns tarmar, hvilka, likafom tarrnbiäck hos månniftor, kunnat utträngas af purgci - med-? lens kraft. Nu bor härvid forft märkas, ar jag fram» ftålt denna tanka fråge-vis, och tror icke hel* ler, at deffe knippen äro ofelbara bevis om ma*- ikens generations- lått , ehuru jag icke kan fin- na mig vid den meningen, ac de åro påföljder af purger- medlens kraft, emedan, dä malkarne framkommo, ingen ting lårdeles ovanligt pa dem mårktcs, icke heller vid pafs 6 timar derefter. af JOH. L. ODHELIUS, i77^* Oit, Növ. Ded 319 dä jag forft lag dem lefvande,, bevarade i et gks vatten, utan tycktes Maltarne cndaft vara tjockare, juft pä famma iMllen, dar deflc knip- pen dagen efter marktes vara utgångne, dä ock Mafkarne icke vidare gåtvo tecken til lif. Jag medgifver for ofrigt, at lädana knippen noga bora underfokas til deras invårtes befkaf- fenhet, om deras råtta art (kal kunna utrönas, det jag ock med mine Malkar årnat gora, dår- cfl: icke Herr Profeilbr Bergius ftrax begärt och fatt dem, at ofverlånda til Herr Proteilbr Pallas i Petersburg, fom arbetar på en Hi- ftoria Naturalis Vermiumj han har ock nyli- gen, uti bref til Herr Prof. Bergius, utlåtit fig, at defie knippen torde vara Vafa Sperma- ticaj h vilket lemnas i fit varde, intildefs nysl Ron i åmnet gifva nytt tilfälle, at fuUeligen af* gora denna {äilfamma fråga. Än om delTe knippen årq frivillige .utflkott från Mafkcn, fom han, i fit frifka tilttånd, kart utflåppa ur fig, och åter indraga efter behag, och fom han nu i dods-qvalet fl^utit fram? Li- kafom Sqvalus carcharia^ X. kan utflåppa och in- draga fin mage efter behaga låfom Herrar Banks och So LÄNDER obfcrvcrat. Se Voyage autour du Monde, Paris, 8:vo, 1774. T. JV. p. 3, PROB- ^iQ 17 f 6. 06t. Nov-, Dee^ P.ROBLEM, M finna råtta figuren af et l/ånd^hrå^ de pd en Plog ^ af HENRtC NICANDÉR^ K. Vef^ Acad, Andra Secreterare. När torfven Ir lofTad , tltgor hon ét Paral* lelepipedum^ ^uti hvilkec hvar punä: un- der vändningen n ätminftone til defs totfveii kommer pä kzvx^ beO^rifver en cirkel-bage^ ©ch hvar Horisontal ^linea en cylindriflc yta* Brädet, fom flcal vånda hentie^ bor derfore med en fida åtfölja A^is af famma cylinder ^ och vid den andra continuerligen la bojas ^ åt hvai? jord*- partikel under vågen råkar det minfta mo** jeliga motftändct. Problemet kan derfore blif* va följande: Om en hälf cylinder RBTOSM, Tab. VllJ^ figé 3, hvars Axis dr Horitontal, framfkjutes tneÅ en jämn r år elfe i fr dn G til N, oth en kropp fdflad uti M vid andan af Radien MN, dker en krok ^lineä MpB vid ytan af jamma cylinder upfore^ til defs radien hunnit befkrifva en vifs bdge MNSJ^^ at då finna linien MpB, hvurefi kroppen P UmkK" u^fiigandet rdkan det minfla möjtliga motfidndet. Når cylindren hunnit ifrån punétcn N til Hy och i-adien MN beflkrifvit vinkelen MNP ^ {ä lig* ger kroppen P emot radien NP med en tyngd Uti fjunfteti föm fvarar emot nu t^P^6. O^. Növ. Dec. 321 Håt cylindern fcdermera avancerat et gan- ifka litet ftycke ifrån til if-^ kroppen P gädt ifrän jP til f> och radien MN beikrifvit den lil- la vinkelen Éqf, iä kan Scftor Gylindri fBPNq M anfes fäfom en vigg, h vilken forcerat krop- pen til en hogd ÉF ifrån E til F. Sltttt man dei^före P£:ÉF::^~^ : r> 11 fvarar emot den kraft , föm år nödvändig til viggens drifvande, for ^t iå kroppen til hogden ÉF.N1).P MF. Dentia kraft Ir llledés s -> hv^at . . , ^ÉF. ND. P dND. EF. P ~T^£^3sfp'^^ nvuken differential gifver en sequation for det minfta clkt den minfta agerande krafteö. Sattes i^2>=jF, NP:±Mlsrt^a^ l^nl^zx^ £P"^dxy MP-^z, FE-:zdzy PFi^ds^ ä ik mm y dx + dy dz dx — ddx dzy^^z:©. Supponeras du is beMndig^ lä Ii* ^^^^s a d ^^ ådxy men s nddy "^ydy^ a* idz SL- — ./ jr— T — =f^|: ^ om defla nya vir-- dtn pä dz och ddz iniått^s Uti ioregaende &quätion, och tillika ås^-^^z^ eller 2^ i Hål* ds^ ydy ia^ dy* 3i2 i776. Od. I^ov. Dec. i ftållet for dx*^ il upkommer, fedan man In- fom denna aequation i forevarande åmne intet leder til nägon praftique , lå ma den håldre lem- nas, och i ftållet a^quationen ddz dxy + dy dz dx — ddx dzy —o betraktas under följande form dJz ■ dz ddx , c r ^ e i dzy , + - — j h varar lurnnaan ar Joö. dz y dx ^ dx Conft. Poneras nu vinkelen RME — MmP i bör- jan af rorelfen intet aldeles forfvinna, utan va- ra nägon, lå liten den och vara vill, lä kan man låtta dx:dz:d:cy hvadan Conft — log. och hela sequation den hår ^^j^ = ^^^^ eller — aydy aedx , / y — = DP =; = conft. ^ men når PD zz o, iå år ock xzzoy och (äledes Conft. zzoy hvadan d.PDzz ex eller d : e : : x : PD. Är RGB en rått vinkel = MNS och d:e::NG:GB^ il X u\ PP uti et mojeligt 1-orhällande, la långe X år mindre ån iVG; har åter il/Ar bed: rif- vi^, mer ån en rått vinkel, och x blifvit ftor- re ån NGy lä blifver det gifna forhällände omo- jeligt-, men dä år åt mårka, det kroppen Jntet V»n forceras til någon vidare hogd, utan år da P Vågen/ at falla på andra litfan öm 'SN ige- nam \77^^ Nov. Dcc. 32^ nom bågen SO, hvilken båge, om kroppen ffcall gå ucfore, på famma lått, (om han gick bågen MS upfore, lä befinnes, ac tecknec ~ dä andras ady til + framfor quantiteten 7—^ , h vadan l^Dzz — ^^5 hvilket vill iä mycket låga, at når pun- ften B kommit til punften flcall Curva MpBy fom efter foregående refulrat år en Elliptiöc bå- ge continueras på andru fidan om E , tvårt emot den ftållning, fom hon förut ågde, och x tagas ifrån N, åfvenledes tvårc emot hvad fom förut (kedde. Alt detta tjenar da jorden arlos, och under korningen flciljer fig i kokor. Poneras Viggen FPEy uti alla punfter P Ii* ka ftor, eller at fluxionerna af x och z åro be* ftåndigt til hvarandra uti et gifvit förhållande ^ iå åro åfven Ijeifva Fluentcs x och z uti fam-^ ma beftåndiga forhållande, och Curva blif- Ver en {kruTgånga, hvilken går rått fram eller genafte vägen emellan puncterna m och I?, en våg fom en fpånd, feg och fammanhångc kropp altid vil taga, och foljakteligen år den tjen- ligafte for en feg och fammanhångande torf* h. f . f . CorolL Om man tager en Cylinder NG^ lå lång fom man vil hafva Vänd - brädet pä en Plog, och hvilkens radius år fa lång, fom torfven år bred ^ gor federmera Vinkeien iJGSiirijf^ vid pafsj lägger en fpänd träg emeliaa M och By X z famt 324 177 Od. Nov. Dec famt drager> ifrän hvar punö: af träden MB^ vin- dclråtta lineer emot Axis Cylindri, lå formem defla lineer tilhopa en fuperficies MpBGNy hvil- ken år råtta figuren af et Vånd- bräde. RÖN Om Vattnens värme och fpectfica t^ngd uti Ålandshaf och Botmfkä Viken j infånde af PETER JOHAN BLADH, Saper-Cargueur vid Ott-Indifka Compagniet* UndeV tvånne S jo*- refor emellan Stockholm och örterbotten, fom jag gjort, den ena til VaGi, år 1773, och den andra til Chriftine- ftad, år 17765 har jag anftålt åtfkilliga forfok på vattnets värme och tyngd uti de Haf, fom ligga emellan de nämnde Stader, hvaraf jag nu har den åran, at til Kongl^ Academiea inlem- na Refultaterna. Hvad for fl: vattnets värme beträffar, lå var den utom- fkärs, år 1775^ ifrån den it til den 17 Sept- pä refan til Vafa, emellan if och 13 grader ofver frys - punften på Svenfka Thermo- metcrn. På åtcrrefan deremot, famma är, ifrän den 19 til den Oftober, var denr emellan p och 10 grader, under det luften endaft hade 4| å 6 graders varmc. År I77<^- Od. Nov. Dec» 325 Ar 177(5 den Z7 Julii, kU f efter middagen, ungeBr en mil inom Furufund i Svenfka Skär- garden, var luften i fkuggi tf grader j och vatten-ytan zi gr. -5- o. Samma afton, kl* p utan for Capei-flvår, var luften 20, och vatten^bry* nen endafh lyf gr. + o. De följande bågge da- garna, var vattnet ofver hela fiön^ anda intil Chrirtincftads inlopp, emellan 17 och iBf gn varmt. Härvid bor jag ej underlåta at anmärka, det hela ätta dagarn^i förut, eller ifrän den ipjulii, var en ganfka ftark värme i luften, med lugn och tjock Sol-rok, hvaraf jag har anlednifig at tro, det man fållan larer tråfFa iä varmt vatten i Botnifka Viken, fom vi nu hade. BetråiFande äter egenteliga tyngden, fä har jag, under defla refor, funnit denfamma hos det ofra Vattnet, ofveralt i Ålands -haf och Botni- fka Viken, vara til frifkt vatten, vid xo gr» värme pä Svenfica Thermometern , hogft fom 1,0041, f, och minft fom 1,0058 til i,oooQ. Ja, efter en tvä dygns Sydlig jftorm, har jag, den 14 Aug* 1776, funnit vattnets egenteliga tyngd, ej allenaft kring KaOco ftränder, utan åfven invid det dårtil grånfande fafta landet af Öfterbotten, vara 1,0040, och fäledes lika tungt, (om uti Ijelfva Botniika Viken. Et fädant Inftrument, fom Herr Pro£ Vilc- KE uti Acad. Handlingar for är 1771 pag. 60 befkrifvit, nyttjade jag tyånne gånger, är 1775, til at uphåmta vatten ifrän ftorre djup.» ån man annars kan^ erhålla. Vid forfta forfoket, fom fk^dde pä Ålands -haf, den 12 Sept. befans vatt- X j net, Ii6 177^. Od. Nov, Dec net, frän omtrent to famnars djup, vid upkom- ften vara en grad kallare, men lika tungt med det ofrbi. Om aftonen famma dag , fedan vi feg- lat igenom norra delen af Åland, och voro vid pafs 7 Svenfta mil äerii-mi i Botnifka Viken, uphånitades arer vatten ifrän ^7 famnars djup, fom var t g\\ kallare än det ofra pä fartjma llåU le 5 men uti tyngden var ingen fkilnad. Egenteliga tyngden har jag utrönt med fam- ma profvare och pä firnma fått, fom de uti Acad. HnndL for detta är, 3:dje quartalet in- förde Ron åro gjorde. At vattnets temperatur uti opnc Sjöar och längt ifrän land, ficnl rätta fig efter djupet, torde vara lika la ofäkcrt, fom det år vifst, at vattnet invid grunda ftrånder, pä ftarka Solficens dagar om fommaren, bliFver mycket varmare, ån ofver djupet. Afvenlä oläker år den fatfen ^ åt närmare landet, fkal vattnet vara varaiare, ån längre til fjofs; ty jag har ofta funnit, at det förhåller (ig tvärtom. Årstiden gor härutinnan der hufvudfakeligifte : utom defs hårrora ock forefallande förändringar i vattnets, la väl fom uti Luft - kretfens Temperatur af tilfälliga om* ftåndigheter, hvarpä en Ron-^famlare aldrig kaa vara tilfylielt upmärkfam. i77<^- 06t. Nov, Dcc 327 Underfåknmg om Bldfe ^-ftenen ' af CARL WILH. SCHEELE. Sedan jag famlat et tilråckeligt antal af Bla- fe-ftenar, födde af ätfkilliga Perfoner af bäg- ge könen, fom af Sten-plaga varit befvårade, företog jag mig, af lång^-an, at låra närmare kanna defTa ftenars fammanlättning , ac underfo- ka deras råtta befkaffenhet. Och fom jag der- vid uptåckt et och annat, tilforenc, (ä vida jag vet, obekant, tager jag mig frihet at gifva KongL Vetenflvaps Academien del deraf. Jag bor dä forft gif\^a tilkånna, at alla dc Blåfe-iienar jag underfokt, lå val de flata eller glatta, fom de (kräfliga och kantiga, funnits vara af aldeles enahanda art, och af famma be- lländs-delar fammanfatre. §. I.) Af denna flen, ftott til Pulver, lades något uti en liten Glas-Reiort, hvarpä gjöts diluerad Vitriol- fyra, Tom fattes til digeftion: men ften- pulvret angreps ej deraf. Sedan fuk- tigheten var afdeftillerad , började den concen- trerade fyran at verka derpä, at ftenen up- loftes. Når, genom förökad hetta , fyran var afdragen ad ficcitatem , äterftod et fvart Kol, och det ofvergangna var en af flygtig Svafvel- fpiritus ftarkt lucktande vitriol-fyra. §. z.) Acidum falis concentratura & dilutum hade ingen verkan pä Stenen, icke ens då det- ta Acidum dermed kokades, X 4 §, 3.) 328 JT7^^ Od^. Nov. Dec. vatten, angriper Stenen, n^got, redan då det år kaltj mm dä det är upvårmdt", upkommér en fråfniitg^ mcå rada duail^r, och åen^ii i^pl6fe$ |:^el och häU len. Anftälies förfoket i RetQvt^ och Kalk-vatteq^ blifvit flagiri'lleQipiente% lä pr^cipiteras detta^. (å) Dei^na fölution år fiir^ feftin Menftruum med ofverflodigt Pulver år kokadtj^ ocli ouploft fteu imm ar deri^ti ofrig. (c) D-enna g\i\^ tårgadc fotetioii gSr pä hu-* den hogråda öåckar, f^dan den en half timcn^ förut varit päftruken, Når den, faiur^rade fo.^ lutianen nägat mera evaporerat, hUr den äfveri fjeif blodröd^ h vilken Mrg dock forlVinner, t| fy:ÅrX:cn droppe af Acidum Nitri deruti drypes. ( ^) Tung-fpais lord, uplofl i Acido falis^j, pmcipiteraa icke af denna folution, (e) MetaHiöcauplora:mg.ar foxaudras icke iriår-^ keligen af deam foiiuiion, ( /) Ej haller prsecipiteras denna Soh^tion m,e(| Alkalier,, utan blifver endaft något gulare ^ dl Alkali år radande, dä ock denna blandning uti ftark digeftion blir rofénrod,, famt gor pihudeHj^ ganCka häftigt och utan hetta 5^ dylik 0rg, Den- na blandning p.r^cipitcrar ock Metaller, rne och färgar Laccmus tin- fturen rod. Defs brännbara våfende vifar fig ge- nom defs uplofning af Cauftika Alkalier och af Kalk -vatten {§. 4. fO^ i fynnerhet genom den förändring, fom Acidum Nitri derpä gor, i det han då far helt andra egenftaper, än når han uploftes uti Alkalier, och ej vidare läter fig (derutur fållas (§. 5. lit./). Det Animalifka Ge- latinofum blir deraf uppenbart, at Stenen uti deftillationen gifver ifrän fig en fpiritus, fom liknar Hjort- hornsj och lemnar efter fig et fint kol (§. 7)- 5*. 8 ) Änteligen har jag uti all urine, åfven barns, funnit någon del Blås-ften uploft. Öm 4 kannor klar och frific urine utdunltas, til defs allenaft z uns äro qvar, (ätter fig under affvåi* ningen et fint pulver, hvaraf en del härd t faft- nar vid Glas- kärlet. Det lofes utan värme, i hägra droppar cauftik lut, ganfka lått, och har for ofrigt alla egenfkaper ef Bläfe- flen. Det fediment, fom (ätter fig, likt Tegel- mjöl, uti deras urin, fom hafva Froflan^ år af famma be- fkafFen^het* Jag tänkte i början, at något okåndt menftiuum, fom i fria luften forflog, vore or- faken , at lä anfenlig mängd kunde hallas uploft, men då dylik urine 5 åfven i täppt kärl, blef oklar, 333^ 377^* Oet. Hov, Dec oklar, och fållde nämnda fediment, famt ater, i tilråcklig värme, lollc det up , kunde tydeiigen flutas, at tlikt menftruum hvarken behofdes el- ler fans, §. p,) All urinc häller äfven Terra animalis, eller Kalk förenad med Acidum phofphori, och genom ofverflod pä fyra, kan den famma hällas uppe. I krafc ar detta ofverfkott pä fyra, gor urine Laccmus - papper rodt. Om nämnda oft Verlkott måttas med Alkali volatile caufticum , faller et hvitt pulver til bottnen. Efter 4 kan» nor urine, iäs 4^ drachmer lädant pulver, fedan det blifvit torkadt* Jag löfte det i Acidum nitri, och pra^cipiterade med Acidum vitrioli, dä Gips foll, hvilken franfiladcsj hvarefter Ii- quidum befriades frän Saltpeter-fyran genom eva-* t)oration, dä (luteligen erf fyra blef qvar, fom tåller Kalk -vatten och, med Kimrok blandad , gaf i deftillation phofphorus. Säledes häller det- ta pulver verkeligen både Kalk och Acidum phosphori, §. 10.) I anledning af anförde forfok , hal* ler läledes all urine, utom förut bekanta åmnen (fom åro Salmiak, Kokfalt, Sal digeftivus, Sal mirabile Glauberi, Sal microcofmicus, Sal per* latus, och qt oljaktigt extraft) en förut okånd Concret-fyra eller Bläfe-ften, famt animalifk jord. Det år mårkvårdigt, at fjuke perfoners urine år furare> och håller mer Animalifk joTd:i In friflvas. TIL- 177^* Od. Nov. beCé J 3 3 TILLäGGNING Om Bldfe - Stenen^ af TORBERN BERGMAN. tan at veta af Herr Sgheeles underfok* \^ ning om Blafe-ftenar ) har jag, under fam- ma tid, med dylikt arbete varit fyflelfatt. Mi* na fo-ifok leda åfven til nåftan famma flutfats^ at, nemligen deffe djur-ftenar fornåmligaft b^fta af en befynnerlig concret-fyra. Islgra omftån-* digheter har jag likväl anmärkt, fom flcilja ifrän Herr Scheeles utllag. Olikheten beror til åf- ventyrs af de ämnens verkeliga Itiljaktighet ^ fom vi å 6mfe fidor analyticerat s men fom alla, livilka jag hittils haft tiltålle at underkafta prof, forhaUit lig håruti lika, torde den, til ytterli- gare uplyfning, i denna månhifkors vål iä når rö- rande underfokning, rortjena^ at anföras. Hvad lofligheten beträffar, lä har det icke velat lyckas for mig, at helt och hållet uplo- fa Blåfe-och Njur-ftenar, hvarken i deftilleradt vatten eller Saltpeter * fyra. Det år fant, at jU finare åmnet år pulveriferadt, dello omårkeliga* re blifvcr refiduum : dock finnes det åfven i denna händelfe, om forfoket anftålles med til- råcklig quantitet, och i fmal kolf, lä at det måfta ofverblefna, kan under affvalningen fam- las pä et ftålle. Tydeligalt vifar fig detta, om fmä Stenar eller bitar, af nägra grans tyngd, läggas Uti ofverflodigt mejiftruum^ och hällas uti en het- 334 i77<^- Od. Nov. Dec. hetta, fom kommer helt nåra til den , fom brin- gar vatten i kokning. Man fär då fe det må- ifta uplofas, raen tillika affondras fma, hvita,, fvampiga partiklar, hvilka hVarken i vatten, Spi- ritus vini, Syror eller Alkali volatile caurticum mårkeligen angripas. Om hettan lä forokes, at de nämnde vätil^or bringas i full kokning, for- delas de hvita lofa flpckarne, och blifva nåltan omårklige, men utan at lofas, åtminftone icke fullc^ Jag har af dem hittils icke kunnat fam- la nägon tilråcklig mängd, for at fullkomhgea utreda der^s natur: det vet jag likval, at de i eld gå til kol, fom trögt brånnes til afka, och at denna ej heller lofes i Skedvatten. Blafe-ftens uplofning uti Saltpeter- fyra vi- far ingen tallning med Säcker-fyra, hvaraf man naturligt vis ledes pä den flutfats^ at hår ingen kalk* jord år närvarande, emedan detta prof år ibland de tilforliteVigafte > men jag har under mångfaldiga forfok , rörande atrra6tiones elecli- vse, funnit, at et tredje tilkommande åmne, i ftållet for at äftadkomma fondring emellan två förenade, underftundom fjelf med dem bagge innerligen forbindes. Jag hade iå mycket mer j^nledning at tro det famma hår hända j fom Säc-* ker-fyra hyfer fetma, ehuru lä fin, at den vid förbränning icke lemnar något tydeligt kol, och utgången af mina forfok har vill:, at jag icke bedragit mig« Ac häruti vinna (åkerhet, brän- de jag kol efter Blåfe-ftenar til afka, hvilken blcf helt hvit, forhållande fig i alla mål foni kalk : fråfte något med fyror under uplofning , forentes med Vitriols- fyra til Gips, tåldes med Såc- i77<^- Ödt. Nov. Dec. 335 SaGker-fyra, löftes til en del i rent vatten, o, f. v. Jag bor likväl nåmna, at omtreni j-'ho, afkan forbleF ololt i Skedvactnet: refiduum eker det förut nämnda åmne, tillika med den con- creta fyran, utgör Bläfe - ften. Om Bläfe-ftens folurion i Saltpeter- fyra filtreras, evaporeras ad ficcum, och brånnes til hvithet, tas likaledes et Kalk - pulver. Som ren Vitriol-fyra icke år fmittad med fetma, förmodade jag , at den i närvarande hån- delfe torde ftrax uptäcka kalken, hvilket ock lyckades. Jag drop något af klar ftark Vitriol- fyra uti Bläfe-ftens uplofning med Sked-vatten, och fann, om folutiönen var mättad, ftrax fmä cryftaller affondras, hvilka underfokte funnes va-- ra Gips, och efter uplofning i deftilleradt vat- ten fåldes af Socker-{yra. Var Bläfe- ftens up- lofningcn mycket diluerad, marktes i början in- gen förändrings men efter nägon evaporation,' ^rhoUos ofvannämnde cryftaller. Således hälla åtminftone en del Bläfe- och Njur-ftenar oemot- lågeligen kaMi , men lållan mer ån en half pro- cent. Stark Vitriol-fyra lofer Bläfe- ftenen, med tilhjclp af värme och under fråfning, famt blif- ver til fårgen fvartbrun. Om fedan litet vatten tilfläs, vifar fig likfom en yftning, men da me- ra tllkommer och omfqvalpas, blir alt klart, dra- gande i gul-brunt. Salt -fyra tyckes ingen ting uträtta j jag år dock ånnu i tvifvelsmål, om den icke kan ut- draga åtminftone nägon del af Kalk »jorden^ hvaroro jag ick^ hårtils hunnit forvifla mig. : ^ Den 33<^ i77<^* Oä, NöV. Décl Den roda iårg^ fom af Blåfe-ftens uplofnifig i Skedvatten kaii erhållas^ år mårkvårdig. Ert mättad folution röjer ingen luckt af Acidum i^i-^ trij och om den lemnas i vidt opet kåril^ a£ fjclfmant evaporera^ förvandlas den omfider til cn hogrod våtflca^ fom knapt häller någon Salt- Eeter * fyra i ty dels finnes deraf foga fpar pa ,acmus- papper 5 dels fortares tårgen af all fuf tilfatSj utan at fedan kunna aterftällas, hvarkeit genom Alkali eller nägot annat mig bekant me- del. Om folutionen fortare utdunftas på varm Kakelugn^ upfväller den omllder i oräkneliga fina Bläfof. Denna (knm rodnar mer och mer^ famt blifver^ efter ftark torknings åndteligen fvart-rod. Denna torra fårg tingerar långt ftor- re mångd vatten ^ ån förut ^ och iiplofes ganfka lått af alla fyror ^ åfven (ädane, fom ej råda på Blåfe- ftenens, men de forftora all lärgen, och det defs fortare, ja ftarkare de åra* Sjelfva Abn med fitc fvaga ofverfkott, formar gora flik ändring. Cauftika alkalier lofa fårgen och for* tåra honom lilcaledes, men trögare^». Acidum nitri har fynnerlig verkan pä alt brltl* bart 5 och fom kroppars fårg eger fin rätta grund i phlogiftou^ lå (konjes, hvarfore ingen annart fyra jcan af Blåfe-fténeii frambringa dylik fårg. Men til defs vinnande , fordras proportionerad mångd. Således bor hålft ucfpådd Saltpeter-fyrä hår brukas, at ej lä lått ofverfkrida råtta grän-^ fen, emedan for mycken ej ftannar vid den ver* Ican, fom fordras, at alftra rodheteii, Utan gåi? efter fitt ofverflöd längre, förtärande någöt el- ler ak deraf. Om hon odiiuerad flås pä Bläfefténs^ puU 177än hvar til Tabell- Ver- t^^é. O^. Növ. Dee* Verket gifvcr egentclig ähledriing, Ibland an- nat, har jag trodc nägra gagneliga änrhårktiing;^ kunna göras af den linden ättelfen ^ fom vuar; vid hvilken ålder få vål Man-fom Qyiri - kortet allrtiånnaft plågat forfta gängen inträda i Äkten- flcäp, famt huru (lort antal Batn^ fa Val öfvet hufvud af bagge konen^ fotn af hvart kon f6r ^jg' P%'^'' ^anka äf hvavt Hjonelag. SädanC Underratcelfer torde vål fvarligeii ftä at érhåilasa for de förflutne tidetj ifrårt mänga Eotfarrilin- garj riieh fom jag fedt mig kUnna aftadkomma dem, för Kråklinge t'?^} Forfamling i Nerke och Strengnäs Stifta dår jag^ under miii i-f åriga tjen!te-tid, anteknat åtfkiUigt hit til t)e- nande^ har jag, vid lediga ftunder, gjordt et fammandrag deraf, fom här hos frattilaggcs for "Kotigl. Vetenlkaps-AcademJen^ med hopp^ at det Väl uptages oeh kan framläéka flera i fam» ma ämne* Alt ifrån Mättii Maiiåd , Jj^^^ ti! faftimä tid. 1^76^ har jag^ hår någon gift Perfon* Enkhng eller Enka, äf högre eller lägre ftånd! i Kräk Unge Fotlamling med dodeti itfgåttj noga efterfrågat öch atiteknat, vid hvad ålder fams ma Perfon gift fig, öcn^ om den varit ficré gånger gift^ fårnämligaft gjordt mig Uiiderråt* tad om dcfs ålder Vid forfta Giftet. Likaledes har jag frågat alla i porfamlingett böeride eifte Perfoner, Enklmgar och Eiikör^ fom i Martit månad 1775 annii lefde, htiru g;imle de Vorö, då de förlik gängen gingo i Brud-liöL Vidare har Auåorens Béikrifnirtg om denna Socken årmförd Kti Kongl. Vet. Acad. Handlitigar, for är 17/4. 177^* Od* Nov. Dec^ jag ock utforfkat, huru många Barn af hvarte- ra könet hvar och en Fru^ Huftru eller Enka fodt, lom antingen i F6rfanf)lingen blifvit dod, under de 57 aren, eller i Mart. månad 1775 ånnu lefde, men voro til den ålder komne, at af dem ingen - Lifsfrukt vidare kan förväntas* Deraf hafva följande 3 Tabeller upkommit, fom cndaft angå Kråklinge Forfamling, hvilken ut- gör et antal af vjd pafs 800 månnifkor, med unga och gamla. ^ab. I. Huru månge Herrar eller ^rån^ ga^ , famt huru mänga Jungfrur eller Ti* gor^ af hvarje ålder ^ ingått Akt en f kap. Åldren. Brudgomars Brudars ■ antal. antal. If är. - 0 z 16 - 0 2 »7 - 0 10 18 - - i 17 IP - - ? 17 20 - 8 26 zi - - 10 18 Zi - 20 ^5 Z5 - II 2f 24 - - H 24 Zf - zp 24 26 - - ip 2Ö 27 - - 27 i? z8 - - 20 20 zp - - 25' 12 30 - 21 If 0 • - H 74 177^. Od. Nov. Dec. 341 Ålder. Bfudgutnar. Brudar. 3 i ar. - 1 f 1 1 35 10 9 34 - - 11 iz 3r - - 3 f ^3<5 - - 6 7 37 - - 4 38 7 39 I 40 ^ _ w _ 7 41 - 5 z 4t 5 t 45 - • I 5 44 0 - X 4r 0 z 45 - - 0 I *r/ • - 0 " I 48 0 - Jl 49 - - I I z fl ^ I 0 Sumpa 350 380 jT^i^. //. Jif Huftrur^ fom tllhopa fodf 1x83 Barn , Ä^r^ många Barn de få dt hvar- dera: famt huru mänga Huftrur , i propor- tion emot hela deras antals fått inga , et eller fiera Barn, Mödrarnas Proport. Barn Summa antal. af hvardera, af Modrar. Barn, 34, altfä hvar pide, varit Barnlofe o - o . zS^nållan - iittejfodt - - i - z8 Y 3 Mö- %7t6, 06t; Nov. Dec, Mödrarnas Proporj. Barn Summ^ af hvardera. Barn, 3^,nåftan hvar p:dp, fodt «• i » 40 * 5 - I 2LO » JQ » 4 - ii6 3^ - 9 f ' 160 34 ' » p » ^ (5 * I t 7 ' 196 * 14 *P 8 ' w p , II ^ 1 10 » 11^ I ■» 504 » 15 • " 504. ' lö - i 504 - . ^ ^ ^ ^ U85 7*^^, //J. jff %7Q Mödrar^ hafv^ Mödrar,^^ ;: Z7 fätt endafl Söner,. ;5 ^ endaft Döttrar, 88 « flera Söner ån Döttrar, 72, flera Dottriir ån Söner, - lika mänga af bagge koncn, *«r 'cr ^ •Tor ner 'ö^ '«r'^ ipr **tr *Kgr *Tpr c^nor 'iar nr ner FÖRSÖK, Jö/?? h^fa^ 0 Mjöl ock Gryn af Fota^ ter eller Jord-Fdron , kunna ftrva" rm i flera är , gjorde af • C, B. SK YTTE, Pa Kf Aca^erpiens Anmodan 5 genom B ref af d. 7 Febr. I77f;> har jag anftaU foljjandc \77^- Od» Nov, Dec. 343 forfok, i affigt at utröna, om Mjöl och Gryn^ tilredde af frusne Jord*Påron, kunna flera är fä vål forvaras for ornad^ mal och annat forderf^ fom mjöl och gryn af Såd. Til den ändan tog jag, den p Febr. I77f, mjöl och gryo af Jord- päron, gjorde i Decemb. 1773, hvilka fäledes redan voro ofver et är gar»le> och i mediertid .varit forvarade i burkar : dem lade jag uti pa^ qveter af papper, fom lemnades öppna i bada andarna. Alla paqveten lades fedan i en alk ^f trä, utan lock, fom ftåldes pä et bord i en bod^ dar mjöl och andra mat-varor forvarades, hva- reft de ftätt alt fedan. Jag får nu den åran at berätta, at jag, efter 5 ärs forlopp, ej funnit defla mjol-och gryn-forter pa minfta fått af mal angripne eller eljelt (Icåmdc, utan fä goda fora de voro i början. Af famma redan ärs-gamla mjöl och gryn^ lades, d. 9 Febr. i77f , en dql i burkar, fora alt fedan ftätt tiltåppte i famma bod, och nu befunnits helt goda och oforlncjra* de. Pä famma bord i vift-hulet, lades en liten bog Potatcs-mjol på papper, och där brede* vid en hog hvete*mj6l, ofver hvilka ftjålptes en djup tenn-tallrik. De ftodo få orubbade ofver fommaren. Om höften bcfans hvete-mjolet al- deles utfprattladt och kringllrodt. Den andra högen bar vål ock marken af krypande kråk, fom krålåt ofver honom, men bchoU i der no* gafte fin form , och fyntes icke ens gepojrr? gUs iiägot kryp deruti. Befynnerligt är , at Rättor, föm eljelt fä garna åta frifka Jordpåron, ej vifat minfta lyftnad efter defTa mjol-och gryn-forter, ehuru tilfållet varit for dem aldeles obetaget. Jag flut^r häraf,at Potates-mjol kan^i torra kårl^o&a- "dadr torvaras i mänga år. r-z^r» T ÖRTE K NING Pä de Ron, fom åro införe^ i detta Qyartals Handlingar. I . mJrdnvms - ämnen af Svenjka Wiixtevy få väl Man^ fom Qvinno^kånet i dejja tider hos ofs ingått ftt forfta Akten/kap y famt huru många Barn kunna fårväntas af hvmt par Äkta Makar y m^m afG, Hedin. - - 338 14. Bevis y at mjål och gryn af Potater kunna får^ Värns i fiera är i af C. B . S k y t te. 54a RE- REG ISTE R På de fornåmfta åmnen, fom förekomma uti detta årets Handlingar. L&lboke Socken pä Öland belkrifves, 38-49. Jl-I -^*^»'*tilverkningen ; npl.fande Anmärkningar der- Angelika^ åfven nyttig til Brånvins- bränning , 264. B^^Ä^r^- Sundet i Oft-Indien, Charta med Befkrifning der* orVer, 122-130. Ban^i^ huru mänga födde i Upfala Stift ifrån 1721 til 17:^5, öo-öy, famt ifrån 1749 til 1772, med An- märkningar om d6d-fodda;Tvillingar m. m. 49-5'9. Haru mänga Barn hvar Huftra fodt i Kråklinge, 341.342. Bt'Jkotslen \ några Rån och Lårdomar dervid, 234-241; Blåfe-ften^ Chymie. Brdnvin-y Afhandling om Svenfka Brånvins-åmnen, utom Spanmäl, 25-7-274. BoJkapS'(kbii\tx\ pä Öland . 43. Päminnelfer vid Bo- ikaps fkötslen i allmänhet, i fynnerhet om Svin-krea* . turens, 221-234. Botanik \ Befikrifning med Figure pä Rothmannia, 65-68. Om Tråd och Örter, fom våxa pa Kinna -kulle, 77-88. Belkrifning på N. Americanlka fvarta Mul- bårs-trådet, 143-163. Förtekning på de växter, fom åtas eller ratas af Svinen, 221-234. Befkrifning pä Örten Rademachia, 25-0-2^5'- Belkrifning med Fig,. pä örten Sarcophyte, 300* Bdfver ^ huru den fångas i Kufamo, 218. Bar; ätfkilliga i Sverige vildt växande, fom duga til Brånvins-brånning, 267-270. Chirurgie; fe Medicine. Chymie\ Förfåk med Kifel, Lera och Alun, 30- gf^ Med en Chinefi{k hvit Metall, 35'-38. Med naturlig våxt-fyra, 130-140. Anmärkningar vid Alm>tilverk- ningen, huru vida fyra hindrar anfkjutningen, 177- 189. Forfåk med Bläfe-ftenar, 327-338. fe Brdnvi». Cirklar och Coner , fe Mathematik. Citnn-faft^ Förlök med defs fyra, 136-139. Djur\ \ Regifier. Djféx om Båffcns natur och huru den fångas, Döde] huru månge ärligen dådt i Upfala Stift pa 40 Eke-virke; båfta fåttet at fårvara det får råta, Mafk och fprickor ,173. Enehdr\ huru vida de tjena til Brånvins-årane, 273. Fifket pl Öland , 44. Af Sj^rygg-fi^ken kan kökas Tran^ ziy. F(?^/<^r; ätflcilliga Flytt' foglars ankomfts-tid om värert, med AnmåirkHingar, 29J-300. Folkets lynne, feder, klåd^rägt och hushålliing pä Öland/ 38-49. Folkmängden i hela Upfala Stift, och defs tilvåxt pä 40 är , 49-6j', Folkmångden i Kräk^ ' linge Fårfamling, 340, "Gefleborg^s Lån, huru vidftråckt och folkrikt, yi-^J. GeographiiK ; Anmärkningar vid Sveriges fordna , 99^ Charta of ver Banca- Sundet, 122-150. Ceftriklanås Folkmängd, 63» Giftermål i Upfala Stift pä 25- är, %S'^9 Vid hvad älder Érudgumar och Brudar varit i Kräkli«ge, famt huru mänga Barn hvar Huftru fådt i Kråkliiige^ 24U Gtps \ Ron derpm, 33-3^- Grufvor ^ fe StenkoL j 'GfJjel ; huru den kan ökas genom Jordfamling ufut ' kärr och moflar, 106-116. (}dken\ Anmärkningar derom, 296. tie^ftnglands Folkmängd, 63. Herjedalens Folkmängd, 63. afif«/2r«r , hvar 9:de blir gemcnligen barnlös, 341. ft ^ GiftermäL :HydröJiati/ka Rön om vattnets fpecifika tyngd pä män- ga nål len uti Hafvet, med päminnelfer, hvad vid fä- dana R6n bår i akt tagas, 189-210. Dylika Rön i Botnilka viken, 324-326» fidggiar ; der af kan brännas Bränvin, 269, ln^e3er\ Befkrifning pä Curculio granarius:, Z74'282.- 'Jard^ Fårtekning. ; Jordarter \ fom finnas i kårr och infjöar, huru vida dc kunna nyttjas til äker-jordens förbättring, 106-122. Jdrn-ockra], om den gör jorden ofruktfam, loS. ii^. Jiinna- kulle; defs högd ofver Wenern, 84. HvillcÄ Örter våxa pä defs olika affåttningar, 77-88. Kifel\ Rön derom; 30-35. Ji&ppar; hvit, en Chineliik Metall, underfökning om defs natur och nytta, 3S'^^* KrdkliKge Sockcn i Nerke, defs folkmängd, i hvad älder Folket der gifter lig, och^huru fruktfama Mo-^ drarne äro, 340-342. Kumin\ et godt Brånvins-åmne, i66. Karl; fe MatheKHattk* . Kdrr; deras iirfprung och olika befkaffenhet, huru de fjelfva, och de uti dem förvarade mulMamlingar kun- na göras nyttiga, huru angelåget dét år, at de uttap-^ pas och uttorkas m. m. 97-122. tiandthushallntngen pä Öland, 38-49. Se Brdnvin ^ Jidrr , Ploj^ , SpanmdU Lera;^bx\ derom, 30-35-. /i/»g-öi?x .qytta til Bran vins -bränning, 268. huft; ohålfoftm och eldfangd uti Engelfka. Stenkols- . grufvorna , och huru man föker förekomma defs fka- deliga verkan, 244-249. Lyckta; af b^fynnerlig art, brukas i Stenkols* Gruf- vor, 245'- lidrka , Anmärkning om denne Fogel , 291". JaQp Sockan pä Oland feeil^rifves, 38-49, paafkar; Underfökning, om Afcaris lumbricoides fédef lefvande ungar eller ej, 142. 113-319, Om de Ma{kai:\ (om förtara Spanmalcn 1 Maga;^inerna, 274-203. Oih Rot-maiken, 30^-304. ^atbemmtk; om närmaftc förhällandet imellan Cirk^- lens penpherie och defs diamm,8-u. Om flera fåt^ at uträkna ftympade Coners och Pyramiders famt Gy- lindDfka och bukiga kärls innehall, 3-2;. Theorem I famini åmne^ med tilliiupning X\\ bukiga käfjs ryrn^ Re gift er. de -matning, 35-^30. Problem, at ifrån en gifven Punfl: draga en råt linea, normal til en Pärabola Apol- lomana, 215-* Problem, at finna råtta figuren af et vänd-biåde pä en Plog, 3^0-326. Medicine ; om Extraäum Aconiti och defs verkan emot Rheumatifmer , 68. Om orfakerna til tvånne Solda- ters halliga dod, under Frofian, i det Mjälten fun- nits pä dem remnad, 88-94, Om Mafkars fårdrif- vande, 140. Ögon-flufs af inllagen (kabb, botad ge- nom ny {kabb-fmitta , 210-215. Beråttelfe om en Ga- talepticus, i2i6. Om Bläfe ftenen, fc Chymie, Mineralogie-y Om Kifel , Lera och Alun, 30-35. Vi- dare, om Alun, 178-189. En Chinefifk Metall^ kallad Pak-fong, underfokes, 3^-38. Sten-koL Moras QCh Mo far \ ft Kar r. Morötter af dem kan ock tilverkas Brånvin, 263. Mulbdrs-trddet ^ k Botanik.\ Navigation \ underråttelfe om paflagen, genom Banca* , fundet, 122-130. Pak^fong , fe Mineralogie,^ Paljlernackors nytta til Brånvlns-brånning, 2iff. underfokning om råtta figuren på et Vånd-brå- de, 320-326. Potater gifva ömnigt Brånvin, 261. Mjöl och grynaf Potater kunna ofkadde forvaras i flera är, 542» Pyramider ^ fe Mathematik. Rot-majken^ Befkrrfning med figurc derpä, 302. Royfiocken \ defs bruk och felaktighet vid bukiga karls rymde-matning, 4. Rymde-mdtning ; fe MathematiK Ä